ABB:s patent ger fler strategiska allianser

1998 registrerades ABB för tusen patentansökningar, men till skillnad mot Ericsson upplever ABB sällan några patentkonflikter med andra företag.

- I första hand vill vi utveckla bättre produkter vilket betyder att vi fokuserar på teknik och samarbete mellan tekniker för att undvika juridiska tvister. För en jurist handlar ju resultatet om att vinna, vilket ibland kan motverka syftet att skynda på utvecklingen, menar ABB-koncernens patentansvarige Katarina Lundblad Vannesjö.

Huvudansvaret för ABB:s patentstrategier ligger hos ABB:s respektive affärsledning inom varje affärsområde. Katarina Lundblad Vannesjös huvudmål som patentansvarig är att samordna ABB:s patentstrategi i sina företag i världen.

- Vi har etablerat patentavdelningar i länder där vi bedriver mycket forskning och utveckling. I övriga länder får vi förlita oss på externa ombud för den hjälp vi behöver. Patentarbetet går dels ut på att skydda den teknik vi utvecklat genom stora investeringar i forskning och utveckling men minst lika viktigt är att vi kan utnyttja vår teknik där avkastningen är störst.

Japan, USA, Tyskland, Frankrike

Patent och patentstrategier är för ABB ett mycket viktigt instrument för att kunna ta marknadsandelar. ABB:s produkter kräver stora kapitalinvesteringar och tekniken tar ofta år att utveckla.

ABB:s patentportfölj måste därför vara så bred och djup att ABB kan skapa möjligheter att bilda strategiska allianser med andra företag.

Sådana allianser är framför allt viktiga i länder som Japan, USA, Tyskland och Frankrike där konkurrensen är störst. ABB:s patentstrategi går ut på att skydda den teknik som ABB utvecklar och att exploatera den inom ABB:s affärsområden och mot ABB:s marknader.

Katarina Lundblad Vannesjö betonar att ABB:s patentavdelningar är serviceenheter som redan på idéstadiet måste engagera sig och utforska patentlösningar tillsammans med ABB:s utvecklingsingenjörer.

- Det är mycket lättare att styra patentprojekt i ett tidigt skede och den största svårigheten med ett patent är att hitta uppfinningens kärna och sedan beskriva det i så precisa formuleringar som ger ett så brett skydd som möjligt. Och det är vad vi patentingenjörer är utbildade för.

Europa lättare än USA

Den starkaste patentutvecklingen på ABB sker inom elektronikområdet och då framför allt programvarurelaterade uppfinningar.

Det är också här som det råder störst brist på patentingenjörer och som risken för patentstrider är som störst.

- Jag upplever att det är lättare att komma till tals med europeiska företag än amerikanska när det gäller patentkonflikter. Är det ett europeiskt företag kan vi ringa direkt till patentavdelningen eller prata med ansvarig patentingenjör. I USA är det alltid jurister som sköter diskussionen vilket försvårar diskussionen avsevärt eftersom de i regel inte kan teknik.

stora patentfamiljer

ABB har dock sällan hamnat i några konflikter, vilket till stor del beror på att ABB:s produkter som generatorer och kraftöverföringsutrustning är mogna produkter.

- Det är stor skillnad på produktutveckling och forskning. Produktutveckling leder ofta till små förbättringar som genererar enstaka och snabba patentansökningar. Inom forskning kan varje uppfinning generera ett stort antal patent som tar många år att få igenom.

Katarina Lundblad Vannesjö anser att det därför är avgörande att kommunikationen inom ABB fungerar effektivt när det gäller patent och utveckling.

- För att vi ska kunna fortsätta vara ett teknikledande företag inom vårt område är det viktigt att alla patentavdelningar inom ABB arbetar uppsökande och att vi också blir uppsökta av våra ingenjörer i ett tidigt skede. Det är min viktigaste patentstrategiska uppgift att se till att det fungerar, säger hon.

TH