Ulf Bodin:

Vet allt om inbyggda system

Biträdande professor och avdelningschef på Luleå tekniska universitet, programchef för embedded­konferensen och representant för inbyggda system i innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem. Ulf Bodin har ett finger med i det mesta när det gäller inbyggda system.

Inbyggda system, eller embedded som området ofta kallas, finns i nästan alla produkter och i alla branscher numera. Ytterligare en term som florerar är IoT och inom industrin pratar man om Industri 4.0.

– Som jag ser det är det olika namn på mer eller mindre samma sak. Idag är alla inbyggda system uppkopplade.

Det här avspeglas också i hans presentation av området när innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem turnerar runt i landet för att sprida kunskap om vad universitet, högskolor och institut kan erbjuda industrin.

– Min presentation om inbyggda system är bred för att ge alla som lyssnar en chans att ta till sig något vare sig det gäller uppkoppling, säkerhet, testning, utvecklingsmetodik eller något annat.

För att bibehålla konkurrenskraften och för att hjälpa mindre företag startade Vinnova de så kallade strategiska innovationsprogrammen för fem år sedan. Ett antal områden pekades ut som strategiskt viktiga för Sverige samtidigt som Vinnova överlät en del av beslutsfattandet till industrin som bättre kan avgöra vad som är relevant för branschen. 

Det görs två utlysningar per år och för att få med fler företag kör Smartare Elektroniksystem en turné landet runt i form av hel­dagar då alla teknikområden presenteras. Besökarna får dessutom tips på hur man gör rent praktiskt och hur man hittar samarbetspartners.

– Det är svårt att mäta betydelsen av presentationerna men i sista utlysningen har det trillat in en ökad mängd till inbyggda system. Det visar att man kan göra projekt på inbyggda systemfrågor.

Hur står sig AB Sverige när det gäller inbyggda system?

– Man kan betrakta det från olika synvinklar. Utgår man från ett industri- och automationsperspektiv ligger vi riktigt, riktigt bra till, säger han och fortsätter:

– ABB är ett av flaggskeppen med industriell automation och robotar. Med min bakgrund inom datakommunikation så tänker jag givetvis också på Ericsson. Över huvudtaget när det gäller Internetanvändning och kommunikation så ligger vi långt framme.

Ulf Bodin har varit ansvarig för konferensprogrammet till den svenska embeddedkonferensen i två år.

– Det har hänt något, vi har fått in väldigt mycket mer bidrag i år.

Riktigt varför det kommit in 40 procent fler förslag på presentationer jämfört med i fjol är svårt att förklara.

– Jag har pratat med arrangören och det blir också fler utställare.

Nästan 40 procent fler
Majoriteten av förslagen är dessutom bra, så lösningen har blivit att klämma in fler presentationer. I det preliminära programmet finns just nu ungefär 70 presentationer plus fyra keynotes. I fjol var det 52 presentationer och två keynotes.

– Vi har komprimerat programmet för att kunna ta in fler men har ändå tvingats säga nej till många.

En hel del av presentationerna har fokus på verktyg och metodik men också testning är ett vanligt ämne. I många fall är det konsultbolag som vill presentera för att visa att de har en viss typ av kunskap.

– Glädjande nog ökar säkerhet. Jag ser också att mjukvarudelen växer i betydelse. Går man tillbaka ett antal år var hårdvaran mer betonad.

En förklaring till trenden kan vara att det numera finns många färdiga kort att utgå ifrån, bland annat tillhandahåller processortillverkarna kort som kan vara en bra startpunkt för utvecklingsprojekt.

– Rent allmänt tror jag att vi kommit på vad inbyggda system kan användas till och då växer behovet av tillämpningar.

I fjol provade man med att fokusera på fordon för att se om det lockade fler besökare men i år har programkommittén tagit ett steg tillbaka och ser ECS som den breda konferensen.

– Jag tror vi gör mest nytta med att hålla det brett, se den som en möjlighet till informationsutbyte.

Att det kommit in många förslag på presentationer är visserligen positivt men innebär samtidigt en ökad arbetsbörda.

– Vi granskar alla inkomna bidrag. Det tar en hel del tid, men det är förstås jätteroligt att intresset ökar för konferensen

Vi ger återkoppling till alla förslag för att få så bra presentationer som möjligt. 

– Ofta är det produkter man vill prata om. Vi vill inte hindra det men en presentation som är oerhört produktfokuserad gör att åhörarna tröttnar snabbt.

Så förslaget till presentatörerna blir att fokusera mer på problemet och vilka alternativ som finns för att lösa det innan de går in på produkten.

Programkommittén har också arbetat lite mer aktivt med att få in bidrag från den akademiska världen, där systemet inte premierar deltagande på den här typen av konferenser.

– Det bidrar till att bredda konferensen.

Denna artikel har tidigare publicerats i magasinet Elektronik­tidningen. För dig som jobbar i den svenska elektronik­branschen är Elektronik­tidningen gratis att prenumerera på – våra annonsörer betalar kostnaden. Här tecknar du en prenumeration (länk).

Forskar, undervisar och administrerar
Även om det periodvis går en hel del tid till Embeddedkonferensen och Smartare Elektroniksystem och är det forskningen vid Luleå tekniska universitet som är hans vardagssyssla. Han är biträdande professor och avdelningschef på EISLAB (Embedded Internet Systems LAB). 

– Jag varvar tiden mellan att jobba i projekt tillsammans med industrin, undervisa och administrera.

Hur mycket det blir av olika saker varierar över tid. Den här intervjun har flyttats fram just för att en demonstration av ett industriprojekt lade beslag på all tid under en period. 

– En annan sak som jag personligen tycker är jättekul är att få in doktoranderna i våra forskningsprojekt, där lägger jag gärna mycket tid i början att få det rätt från början.

Själv doktorerade han på kommunikation år 2003 och har jobbat på TeliaSonera. Idag ser han kommunikation snarast som en komponent i inbyggda system för industrin, särskilt om de är distribuerade, det vill säga utspridda på olika platser.

Forskning och ingenjörsarbete
Ett exempel är det nyligen avslutade projektet med den fjärrstyrda hjullastaren från Volvo som ska skopa upp malm. Projektet kallas WROOMM, vilket står för Wireless and Remote Operation Of Mobile Machines, och finansieras av Vinnova.

En av de saker man tittat på i projektet är återkopplingen till operatören som fjärrstyr hjullastaren.

– Just den delen kanske inte är forskning, det handlar mer om ingenjörskonst för att få det att fungera. Samtidigt ser vi problem som vi vet är svåra att lösa med tillgängliga tekniker – där kan vi bedriva forskning.

Ett exempel är när man ska plocka upp ­heterogent material med skopan, det vill säga malmbitar av olika storlek. Det kan låta ­enkelt men i verkligheten är det knepigt.

– En duktig operatör gör det bra men två bra operatörer gör det inte nödvändigtvis på samma sätt.

Att då ta fram en algoritm för momentet med hjälp av maskininlärning är en uppgift som passar bra för forskning, eftersom man inte klarar det med tillgänglig teknik.

Ett annat exempel är framtida produktionsstationer, liksom processindustrin som blir allt mer komplicerad och där ett flertal leverantörer kan finnas i en och samma station. Dessa behöver samarbeta och utbyta värdefull data vilket kan resultera i ett omfattande manuellt arbete med avtal och flytt av data.

– Hur automatisera det? Vi har inga resultat än men vi tittar på tekniker för hur man kan automatisera samarbetet, göra det säkerhet och kanske ta betalt för en del.

Från produkt till funktion
En tänkbar utveckling är att man snarare säljer en funktion än en produkt vilket gör samarbetet än mer komplicerat. Ett vanligt exempel är flygmotorer där man numera kan köpa flygtimmar inklusive service till ett fast pris istället för en motor.

– IoT är i mångt och mycket samma sak.

Den svenska forskningen kring inbyggda system är nära kopplad till industrin, som bidrar med finansiering och därmed definierar vad som är intressant.

– Det är både en styrka och svaghet. Forskningen är relevant för industri men man kan fråga sig var det disruptiva finns?

På frågan om det finns några svaga områden inom svensk embeddedforskning drar han på svaret men säger efter en viss tvekan:

– Ska jag nämna ett exempel kan jag ta Tyskland med sin starka fordonsindustri inklusive underleverantörer. Vi har delar vi är bra på men inte den bredden som Tyskland har. Samtidigt händer det ju massor kring våra stora företag och underleverantörer inom fordonsindustrin. Med det kan vi behålla och säkert ta ledning inom nya områden såsom självkörning och uppkopplade säkerhetssystem.