JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise

Europa är starkt inom opto och fotonik. På Europanivå har fotoniken pekats ut som en ”möjliggörare”, och EU satsar rejält. I Sverige har fotoniken i det närmaste gömts undan. Magnus Breidne – med mångårig ­erfarenhet inom opto – menar att området måste få större muskler men någon lösning runt hörnet ser han dock inte.

Det är lika bra att erkänna direkt. Efter snart 40 år i optobranschen målar Magnus Breidne upp en rätt pessimistisk bild när han beskriver den aktuella situationen för fotoniken i Sverige.

– Jag tycker verkligen, utan tvekan, att fotoniken borde få större plats i Sverige. Svensk utveckling behöver det, men jag är lite pessimistisk just nu. Jag ser inte en lösning på hur vi kan hänga med, säger han och adderar:

– Jag hoppas däremot att någon annan kan komma med den lösningen. För fotoniken behövs för att utveckla olika nyckelområden, som exempelvis mycket av de tekniska lösningarna kring självkörande bilar. Där har vi lidar- och kameralösningar. Men det finns också en hel del annat som är intressant, som kvantdatorer och olika sensorsystem.

Magnus Breidne genom åren

Magnus Breidne är doktor i fysik (optik) från KTH sedan nästan 40 år. Under de senaste tio åren har han arbetat på IVA – Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien – där han var chef för projektverksamheten och chef för internationella affärer framtill oktober 2019. Likaså är han ordförande för branschorganisationen Photonicsweden sedan många år.

Att servera ett CV som speglar Magnus Breidne arbetsliv fullt ut är en allt för stor utmaning. Istället får det bli några smakprov.

Magnus Breidne har varit direktör för Kista Photonics Research Center, adjungerad professor vid Mittuniversitetet, forskningschef och vice vd för forskningsinstitutet Acreo, verkställande direktör och forskare vid Institutet för optisk forskning, adjungerad professor vid Université d’Aix-Marseille III i Marseille, Frankrike, samt forskningsassistent vid Fysiksektionen på KTH.

Innan han började på IVA i november 2010 var han Sveriges tekniska attaché i Kina. Med sina specialkunskaper inom framför allt telekom och forskning bevakade han landets utveckling på plats under sju år.

Till detta kommer att han har varit verksam i flera bolagsstyrelser, bland annat det svenska laserföretaget Syntune, ordförande i norska Ignis samt ledamot i det sydkoreanska optokomponentföretaget Fi-ra Photonics. Han har även varit ordförande för svenska Amnesty, ledamot av IVA:s nanoteknikkommitté samt ledamot och kassör i europeiska optiksällskapet EOS verkställande kommitté.

Värt att notera är också att han är så kallad fellow av det amerikanska optik- och fotonik­sällskapet SPIE såväl som den europeiska motsvarigheten EOS. Som forskare har han dessutom publicerat ett 40-tal artiklar i välkända vetenskapliga publikationer.

Samtidigt menar han att fotoniken har uppmärksammats betydligt mer i andra delar av världen – i Asien, USA och inte minst inom EU.

– Europa är starkt inom fotonik, faktiskt ett av få områden där vi är före både USA och Japan. Men idag är det främst tyskar och fransmän som dominerar inom detta, och då handlar det väldigt mycket om robotsvetsar med storföretag i spetsen. Där har det kommit in enormt mycket pengar från EU. Resultaten har också varit väldigt bra.

Den europeiska teknikplattformen ETP Photonics21 har en viktig roll i detta sammanhang. Photonics21 samordnar fotonikforsknings- och innovationsprioriteringar och har exempelvis givit input till det Europeiska Ramprogrammet för forskningsprogrammet Horizon 2020.

– Photonics21 är den organisation som förhandlar och gör avtal med EU. Den ger råd till kommissionen kring vilka teknikområden den ska satsa på så att utlysningarna som sedan kommer från EU motsvarar industrins önskningar.

Tydligt är att EU lyssnar på vad Photonics21 arbetar fram. Lika säkert är det att kommissionen anser att fotonik är ett teknikområde som det är viktigt för Europa att satsar extra mycket på framöver.

– Det märks tydligt på årsmöten med Photonics21. Då kommer nästan alltid en EU-kommisionär och eldar massorna, och det går ju inte att få dit dem om de inte vill driva sin linje. Det innebär att kommissionen ser fotoniken som ett viktigt område, som den också ger mycket pengar till.

Det är förståeligt att en gammal optoräv – som Magnus Breidne ju faktiskt är – inte uppskattar att Sverige tappat tempot inom det gebit som han genom hela sitt yrkesliv brunnit för. En gång i tiden var han med och utvecklade den första intraokulära diffraktiva linsen till Pharmacia.

– Det var spännande, för jag är mest en teoretiker, skrattar han.

Som forskningschef på Acreo var han med och byggde upp forskningsinstitutet på optiksidan.

Fotonik vs opto

vs optronik –

vad betyder det?

Jag frågar Magnus Breidne hur han ser på orden optik, fotonik och optronik – vad är skillnaden?

– Optik är det gamla ordet, som hänger med fortfarande, och det förknippas ofta med linser, prismor och liknande, säger han.

Optroniken kom runt 1960-talet när militären började använda optik och lasrar. Ordet användes av exempelvis Foa, men det har nästan försvunnit eftersom fotonik kom in. Både fotonik och optronik är en kombination av elektronik och optik.

– Om man är elak tror jag att ordet fotonik uppstod inom vissa akademier som ­jobbade med optik, eller snarare elektronik som kvantelektronik, som ville grabba åt sig lite av finansieringen från optiken också. Då hittade man på fotonik.

IEEE och andra föreningar anammade begreppet fotonik ganska snabbt när det kom på 1980–1990-talet, medan det gamla klassiska Optical Society of America behållit namnet optik.

– Det har funnits massor av diskussioner om vilket ord som ska användas, men man har väl inte kommit just någonstans.

– Personligen tycker jag att fotoniken är en delmängd av optiken som även inkluderar linser och annat. Men det kan man säkert argumentera runt i långa diskussioner.

Samtidigt är han inte kategorisk utan förstår att yngre personer som jobbar med lasrar och annat tycker att det stora breda ordet är fotonik. Och att optik finns inom fotonik.

– Fotonik tycker jag att man ska använda när det är en direkt parallell till elektronik. Det är möjligheten att förbättra elektroniska kretsar genom att utnyttja plasmoner och annat när man bygger kretsar av fotoniska kristaller och försöker imitera de stora fördelar som elektronerna har genom att de kan avlänkas, det vill säga möjliggöra logik och inte bara transport som fotoner normalt är bäst på.

– Det är väldigt svårt att exempelvis få fotoner att böja av, men det kan ske med kristaller. Då får man dessutom fördelen som optiken har, nämligen att det inte går åt så mycket energi att göra saker eftersom man inte har någon resistans att tala om.

– Vi byggde upp fiberoptiken med labbet i Hudiksvall, där de idag gör specialfibrer med sensorer inuti. Det var en jättespännande utveckling strax efter millennieskiftet.

Då var Sverige urstarkt inom opto. Björn Broberg med kollegor sålde lasertillverkaren Altitun för åtta miljarder kronor till det amerikanska telekomföretaget ADC i början av 2000-talet. Några år senare såldes Qeyton Systems – som utvecklade utrustning för bredbandsnät i stadsmiljö, så kallad DWDM-nät – för nära fem miljarder kronor till amerikanska Cisco.

Den starka plattformen som strax efter millennieskiftet öste in skattepengar till staten skapades enligt Magnus Breidne många år tidigare av ett flertal mycket starka individer.

– I Sverige fanns det två akademiska centra inom denna snabbväxande grenen. På KTH var det mer entreprenörsmässigt och i Göteborg mer akademiskt.

Optoområdena växte snabbt tack vara flera mycket starka personer både inom akademin och industrin – men även staten drog sitt strå till stacken.

– Det var KTH med Klaus Biedermann i spetsen och Sverre Eng och Olle Nilsson och andra på Chalmers. Här får man inte ­heller glömma Mikrovågsinstitutet med Peter Weissglas i spetsen och STU med Sven-Ingemar Ragnarsson, säger Magnus Breidne och adderar:

– Allt detta kombinerat med ett stort intresse och skickliga personer från Ericsson och statliga Televerket gjorde att forskningsprogrammen som då togs fram blev ju jäkligt lyckade.

I uppräkningen av alla betydelsefulla personer som drev optoområdet i Sverige vill han inte enbart lyfta fram personer inom kommunikation, som är den gren som uppmärksammats mest eftersom den växte explosionsartat under en tid.

– Jag vill även nämna professor Sune Svanberg i Lund som fortfarande är aktiv och har betytt så mycket för utvecklingen. Han har tagit lasern till en helt ny dimension genom sin laserspektroskopi.

Samtidigt surfade kommunikationsområdets tillväxt på det som idag i folkmun benämns IT-bubblan. När den sprack strax efter millennieskiftet, ändrades förutsättningarna för fotoniken i Sverige radikalt.

– Någonstans där tappade svensk optik/fotonik farten. Bubblan bromsade, men det kom inget sedan heller. Ericsson ändrade strategi och Telia blev mer kommersiellt och fick svårare att fokusera. Telia Research fick inte heller tillräckligt med muskler.

– Idag är optoområdet i Sverige snarare ett sammelsurium av små mätteknik- och sensorföretag där optiken och fotoniken är en del, och där flera av företagen inte ser sig själva som fotonikföretag.

Stundtals under intervjun drar uppgivenheten in som en grå dimma över diskussionen, så jag frågar frankt: ska vi bara ge upp fotoniken?

– Nej, det ska vi inte, men vi behöver två, tre starka kvinnor och män som tar detta på sina axlar. Det är så det normalt brukar fungera. Personer som kan vara starka företrädare gentemot Vinnova och även tillbaka till sin egen industri eller akademi, för det måste ske med trovärdighet åt båda håll.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Något specifikt område som Sverige bör satsa extra på just nu vill han inte peka ut. ­Istället nämner han några teknikområden som han ser stor potential i.

– Jag tror på fotoniska kretsar, eller plasmonik, för att ersätta elektronik i exempelvis serverhallar där energiåtgången idag är extremt hög. Serverhallar drar idag procent av världens totala energiförbrukning, så där behöver man snåla lösningar.

Olika typer av smart belysning, är ett annat område som Magnus Breidne lyfter fram, liksom kommunikation över ljus – så kallad Light Fidelity eller LiFi.

Även små, lätta och mycket flexibla biosensorer som kan användas inom sjuk- och hälsovård är intressant. Då handlar det om att använda lasrar och optisk mätteknik på olika sätt för att mäta så kallade exosomer.

– Men visst kan det vara så att det idag finns andra personer, de som arbetar med AI, kvantdatorer eller annat, som är de starka. Då går pengarna dit, säger Magnus Breidne, och påpekar:

– Ingen vet vad som är rätt eller fel, men det känns som att det borde finnas mycket ­sprattel kvar i fotoniken i Sverige.

MER LÄSNING:
 
Pappersmagasinet Nyhetsbrev
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)