JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise

EU vill stärka ett digitalt Europa. Unionen planerar att under sex år lägga 9,2 miljarder euro på ett stort antal nationella innovationshubbar. Branschorganisationen PhotonicSweden tar nu sats för att skapa en fotonikhubb eller delta i en hubb där fotonik ingår.

Lennart BM Svensson

– Vi är med i ansökan om nya digitala innovationshubbar där vi anser att fotoniken kan vara en möjliggörare, säger Lennart BM Svensson, på PhotonicSweden.

EU-satsningen som döpts till Europeiska Digitala Innovationshubbar (EDIH) är gedigen. Kommissionen föreslår att 9,2 miljarder euro ska läggas på ett sexårigt program ämnat att stärka Europa inom fem nyckelområden: AI, cybersäkerhet, högpresterande datorsystem, avancerade digitala färdigheter samt spridning och användning av digital kapacitet.

Fotoniksatsningar i Sverige

• Vetenskapsrådet, VR, som är Sveriges största statliga forskningsfinansiär, satsar årligen när 670 miljoner euro på svensk forskning. Under perioden 2016 till 2019 stöttades 92 fotonikbaserade projekt med totalt 38 miljoner euro. l

• Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) finansierar forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin med cirka 96 miljoner euro per år. Vanligen får forskningsgrupper mellan 2,4 och 2,9 miljoner kronor fördelat på fem år. År 2020 har 37 projekt med inriktning mot fotonik beviljats totalt 36 miljoner euro under de kommande fem åren. l

• Vinnova har under perioden 2014–2019 lagt totalt 15,2 miljoner euro på innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem. Av 114 projekt som fått finansiering är 25 direkt relaterade till fotonik – dessa har fått dela på 3,4 miljoner euro vilket motsvarar drygt 22 procent av hela satsning.

• Vinnova finansierar även Visual Sweden, ett initiativ i Östergötland som arbetar med visualisering och bildanalys och som har samlat runt 70 företag. Under åren från 2015 till 2025 stöttas Visual Sweden med 10 miljoner euro. Vinnova står för 5,8 miljoner euro, medan industrin och andra står för resten. l

• Vinnova satsar också på Agtech 2030, ytterligare ett initiativ i Östergötland som bland annat fokuserar på sensorer, digitalteknik, AI och sakernas internet inom lantbruket. Här ingår fotonik som en viktig ingrediens. Mellan 2018 och 2026 finansieras Agtech 2030 med 19,2 miljoner euro. Vinnova står för 6,7 miljoner euro. l

• Energimyndigheten finansierar fotonikrelaterad forskning i minst två program: Energy Efficient Lighting, med 10 miljoner euro mellan 2017–2024, och El från Solen med 25 miljoner euro mellan 2016–2023.

Tanken är att skapa ett antal hubbar över Europa som samarbetar över gränserna – både nationella och internationella. Varje medlemsstat ska ha minst en hubb vid start år 2021. Likaså förväntas varje land ha en AI-hubb.

Sverige kommer som mest att kunna få 26,8 miljoner euro i finansiering från EU, vilket enligt Vinnova innebär att fyra till åtta svenska hubbar kommer att stöttas.

”Det skapar möjlighet att bli ett nätverk av aktörer från olika regioner inom ett viss tematiskt område eller en sektor”, skriver myndigheten i sin slutsats. Vinnovas uppgift är att mejsla ut vilka svenska förslag som ska skickas till EU i oktober. Redan har en första deadline passerat, den 27 mars då intresseanmälan skulle vara på myndighetens skrivbord.

PhotonicSweden är en bland många som lämnat in en intresseanmälan, och även fått den godkänd.

– Vi jobbar med att försöka få till en svensk fotonikhubb med flera aktörer, alternativt delta i en svensk hubb där fotonik ingår. Inför vår intresseanmälan har vi identifierat ett antal möjliga samarbetspartners. Vi har samlat tio aktörer, men fler kan tillkomma.

Flera av de aktörer som ingår i PhotonicSwedens intresseanmälan har även skickat in en anmälan på egen hand. I skrivande stund pågår en matchmaking. Då kan olika konstellationer komma att prata ihop sig för att forma något som ingen ännu satt fingret på. Sedan har de inblandade på sig fram till den 15:e september, som är sista datum är för att lämna in en slutgiltig ansökan till Vinnova.

– Det finns ett starkt fotoniksamhälle i Sverige, men eftersom landet är litet måste vi se möjligheter till samarbeten för att bli tillräckligt bärkraftiga.

– Samtidigt har vi räknat till över 150 fotonikföretag i Sverige, eller åtminstone delvis fotonikföretag, som behöver utveckling inom detta område för att hålla sig konkurrenskraftiga.

Några han radar upp är försvars-Saab, som är tungt inom fotonik, Eclipse Optics, som konstruerar optiklösningar till fordons- och försvarsindustrin, Optea, som gör head-up-displayer, och lasertillverkaren Cobolt.

– Cybersäkerhet kan visserligen vara rena brandväggar, men tittar du mer brett på säkerhet så har vi exempelvis Flir och Axis som båda utvecklar olika kameror för övervakning. Där är vi riktigt stora i Sverige.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Två intressanta aktörer som deltar i PhotonicSwedens intresseanmälan är PEA och Visual Sweden, båda i Norrköping. PEA har fokus på tryckt elektronik och masstillverkar bland ­annat olika optiska sensorer och solceller, medan Visual Sweden jobbar med visualiseringsteknik och har samlat uppåt 70 företag i regionen.

En intressant reflektion är att de fem områden som EU definierat som viktiga att satsa på ger en tydlig känsla av att de som hanterat programmet tänker i ett mjukvaruperspektiv.

– Det är lite märkligt, men också typiskt för politiker som sätter ihop teknikområden. Det verkar som att de har fått för sig att det bara är programvara som behövs. Men har man den uppfattningen då förstår man inte att fotoniken med sin hårdvara kan appliceras i alla fem föreslagna områden.

Photonics21, som samordnar europeisk fotonikforskning, brottas i sitt dagliga arbete med just det problemet.

– Men Photonics21 har tagit fram underlag som visar att det framåt krävs mer pengar till hårdvaran än mjukvaran för att Europa ska lyckad framöver. Det finns siffror på det, säger Lennart BM Svensson.

 

 

Gömd men inte helt glömd

PhotonicSweden är en branschförening som driver fotonikens existens i det svenska samhället.
En del i föreningens arbete är att förklara för beslutsfattare vilken betydelse fotoniken har för
den framtida utvecklingen här i landet.

– Ett stort problem är att satsningarna på fotonik som exempelvis Vinnova gjort under de senaste åren inte marknadsförs som fotonik, utan som tillämpningarna fotoniken serverar, säger Lennart BM Svensson, som representerar branschföreningen.

Han menar att i Sverige utnyttjas fotonik inom ett stort antal industrier. I allt från process-, läkemedels-, skogs-, fordons- och tillverkningsindustrin till försvarsindustrin. Självklart får vi inte heller glömma informations- och ­kommunikationsområdet.

Trots detta möts Photonic­Sweden i många sammanhang av oförståelse när fotonikens betydelse kommer på tal.

– Det är väldigt få som ens förstått att det är radiovågor till radiobasstationens mast, men att det därifrån är fiber runt hela jorden. Att all kommunikation bärs av fotoner.

För att försöka lyfta problemet till ytan har föreningen arbetat fram en sammanställning som svart på vitt visar hur mycket olika svenska forskningsfinansiärer lagt på fotonik på senare tid. Satsningarna har i vissa fall skett utan att finansiärerna ens själva reflekterat över att det handlar om fotonikforskning.

En kortversion av branschföreningens sammanställning kan du se i punktform i faktarutan här intill.

– Vi har jobbat väldigt hårt med att ta fram dessa siffror, förklarar Lennart BM Svensson, och adderar:

– Siffrorna visar att den svenska fotoniksatsningen inte är synlig trots att exempelvis Vinnova satsar jättemycket på området. Så när vi träffar EU-folk säger de att inte Sverige satsar på fotonik, men det är inte sant. Det syns bara inte.

Lennart BM Svensson driver PhotonicSweden tillsammans med Petra Bindig och Staffan Tjörnhammar. De är inte anställda av föreningen, men ägnar huvuddelen av sin tid åt den.

PhotonicSweden grundades i januari 2011 och hyr in sig i Rise lokaler i Kista. Föreningen har 50 medlemmar varav 42 är företag, tre är institut och fem är universitet. Till detta kommer cirka hundra personliga medlemskap.

MER LÄSNING:
 
Pappersmagasinet Nyhetsbrev
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)