Lennart BM Svensson

– Vi är med i ansökan om nya digitala innovationshubbar där vi anser att fotoniken kan vara en möjliggörare, säger Lennart BM Svensson, på PhotonicSweden.

EU-satsningen som döpts till Europeiska Digitala Innovationshubbar (EDIH) är gedigen. Kommissionen föreslår att 9,2 miljarder euro ska läggas på ett sexårigt program ämnat att stärka Europa inom fem nyckelområden: AI, cybersäkerhet, högpresterande datorsystem, avancerade digitala färdigheter samt spridning och användning av digital kapacitet.

Tanken är att skapa ett antal hubbar över Europa som samarbetar över gränserna – både nationella och internationella. Varje medlemsstat ska ha minst en hubb vid start år 2021. Likaså förväntas varje land ha en AI-hubb.

Sverige kommer som mest att kunna få 26,8 miljoner euro i finansiering från EU, vilket enligt Vinnova innebär att fyra till åtta svenska hubbar kommer att stöttas.

”Det skapar möjlighet att bli ett nätverk av aktörer från olika regioner inom ett viss tematiskt område eller en sektor”, skriver myndigheten i sin slutsats. Vinnovas uppgift är att mejsla ut vilka svenska förslag som ska skickas till EU i oktober. Redan har en första deadline passerat, den 27 mars då intresseanmälan skulle vara på myndighetens skrivbord.

PhotonicSweden är en bland många som lämnat in en intresseanmälan, och även fått den godkänd.

– Vi jobbar med att försöka få till en svensk fotonikhubb med flera aktörer, alternativt delta i en svensk hubb där fotonik ingår. Inför vår intresseanmälan har vi identifierat ett antal möjliga samarbetspartners. Vi har samlat tio aktörer, men fler kan tillkomma.

Flera av de aktörer som ingår i PhotonicSwedens intresseanmälan har även skickat in en anmälan på egen hand. I skrivande stund pågår en matchmaking. Då kan olika konstellationer komma att prata ihop sig för att forma något som ingen ännu satt fingret på. Sedan har de inblandade på sig fram till den 15:e september, som är sista datum är för att lämna in en slutgiltig ansökan till Vinnova.

– Det finns ett starkt fotoniksamhälle i Sverige, men eftersom landet är litet måste vi se möjligheter till samarbeten för att bli tillräckligt bärkraftiga.

– Samtidigt har vi räknat till över 150 fotonikföretag i Sverige, eller åtminstone delvis fotonikföretag, som behöver utveckling inom detta område för att hålla sig konkurrenskraftiga.

Några han radar upp är försvars-Saab, som är tungt inom fotonik, Eclipse Optics, som konstruerar optiklösningar till fordons- och försvarsindustrin, Optea, som gör head-up-displayer, och lasertillverkaren Cobolt.

– Cybersäkerhet kan visserligen vara rena brandväggar, men tittar du mer brett på säkerhet så har vi exempelvis Flir och Axis som båda utvecklar olika kameror för övervakning. Där är vi riktigt stora i Sverige.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Två intressanta aktörer som deltar i PhotonicSwedens intresseanmälan är PEA och Visual Sweden, båda i Norrköping. PEA har fokus på tryckt elektronik och masstillverkar bland ­annat olika optiska sensorer och solceller, medan Visual Sweden jobbar med visualiseringsteknik och har samlat uppåt 70 företag i regionen.

En intressant reflektion är att de fem områden som EU definierat som viktiga att satsa på ger en tydlig känsla av att de som hanterat programmet tänker i ett mjukvaruperspektiv.

– Det är lite märkligt, men också typiskt för politiker som sätter ihop teknikområden. Det verkar som att de har fått för sig att det bara är programvara som behövs. Men har man den uppfattningen då förstår man inte att fotoniken med sin hårdvara kan appliceras i alla fem föreslagna områden.

Photonics21, som samordnar europeisk fotonikforskning, brottas i sitt dagliga arbete med just det problemet.

– Men Photonics21 har tagit fram underlag som visar att det framåt krävs mer pengar till hårdvaran än mjukvaran för att Europa ska lyckad framöver. Det finns siffror på det, säger Lennart BM Svensson.