Nu blir kraftvärmeverken mycket effektivare

Ett bäddmaterial som kraftigt ökar effektiviteten och sänker drifts- och underhållskostnaderna vid förbränning av sopor och biomassa – det har Chalmersforskare upptäckt. Tekniken kan komma tas i bruk redan i år efter en rekordsnabb kommersialisering..

Mellan november 2014 och maj 2015 har Chalmersforskare och personal från Eon gjort långtidsförsök med ett nytt bäddmaterial i Händelöverket i Norrköping. Bäddmaterial sprider ut värmen och effektiviserar förbränningen och i en av de fem pannorna ersattes den normala kiselsanden med ett ilmenitbaserat bäddmaterial.

Fredrik Lind

– Testerna i Norrköping bekräftar att förbränningen blir jämnare och effektivare. Pannans verkningsgrad ökar. Utsläppen av kolmonoxid blir radikalt lägre, och askbeläggningarna i pannan minskar, säger Fredrik Lind, doktor i energiteknik och projektledare från Chalmers sida.

Järntitanoxiden ilmenit och andra metalloxider kan någonting som vanlig sand inte kan: bära med sig syre från platser inuti förbränningskammaren som har syreöverskott till förbränningspunkter där det är ont om syre. När syrebärande bäddmaterial virvlar runt med bränslet blir resultatet att syret sprids jämnt i kammaren.

Upptäckten har skalats upp från forskarnas labb till kommersiell verklighet på rekordtid. Eon hoppas kunna gå över till det nya ilmenitbaserade bäddmaterialet i två pannor i Norrköping redan under 2015 och har fler anläggningar på tur.

– Vi vet nu att vi kan sänka drifts- och underhållskostnaderna kraftigt, sannolikt i de flesta av de tusentals kraftvärmeverk som idag är i drift internationellt, säger Fredrik Lind.

Exakt hur stora vinsterna blir är för tidigt att säga, men att det rör sig om en betydligt förbättrad vinstmarginal årligen för varje panna står redan klart. Möjligheten öppnas också att kunna elda svårare bränslen.

Bengt-Åke Andersson

– Detta är den största förbättring som jag har varit med om. Lite som att sätta turbo på processen, säger Bengt-Åke Andersson, adjungerad professor i förbränningsteknik och Eons tekniske projektledare, som har arbetat med fluidbäddsteknologi under lång tid.

Idén till att pröva metalloxider som bäddmaterial kom från Chalmersprofessorn Henrik Thunman och från ett helt annat projekt där ilmenit användes som katalysator för att rena gas från tjära. De första vetenskapliga resultaten publicerades så sent som i juni 2013.

Resultaten av fullskaleförsöken i Norrköping publiceras vetenskapligt inom kort.

Se en video som presenterar projektet här (länk).

FOTO: Oscar Mattsson