På Kistagången utanför företagets kontorskomplex samsades Einrides eldrivna och självkörande lastbil med bland annat en autonom robot som sopade trottoaren, en uppkopplad ambulans, en drönare från polisen som skickade video via 5G, bilsäkerhetsföretaget Veoneers testbil, Vois sparkcyklar, en uppkopplad laddstolpe och Ericssons egen jättetrailer med olika demonstrationer.

Hur kommer det sig att 5G blir den första mobilstandarden i historien som ligger före tidtabell?

– Det är helt enkelt så att vi hela tiden legat precis på gränser för vad tekniken klarat av. Den här gången var språnget inte lika stort.

Tioårscyklerna mellan nya mobilgenerationer bestäms till stor del av hur snabbt halvledartekniken utvecklas, liksom tiden det tar att testa och få ny teknik att mogna.

– Jag trodde vi skulle ha samma utmaningar med 5G, särskilt när vi går upp till 30 GHz som är ett stort tekniksprång.

Redan tidigt i processen tryckte framförallt de nordamerikanska operatörerna på för att tempot skulle skruvas upp.

– Då fanns det en möjlighet att hålla ihop industrin och skapa en global standard. Vi hade folk på mötena tidigt, de ledande kunderna förstod vad som var realistiskt möjligt. I och med att vi hade koll på tekniken, hade vi möjlighet att accelerera.

Ericsson tog fram prototyper och skapade ett förhållandevis stort antal testbäddar tillsammans med olika operatörer för att visa att det gick att bygga kommersiella nät.

I ekosystemet finns också Qualcomm som med sitt modem Snapdragon X50 var en viktig part. Utan mobiler är det ingen vits för operatörerna investera i ny teknik.

Enligt företagets vd Börje Ekholm finns det idag nio 5G-nät i kommersiell drift varav Ericsson levererat åtta.

– Ta Swisscom. Morgonen efter att de fått licensen tryckte de på knappen och hade ett utrullat 5G-system som ger upp till 1,8 Gbit/s och är väldigt stabilt.

Den första versionen av 5G-standarden, 5G New Radio, klubbades i december 2017 och använder core-nätet från LTE. I fjol antogs 5G Standalone med ett nytt, molnvänligt core-nät. Vad händer nu?

– När vi skrev kravspecifikationen år 2012, 2013 hade vi ambitiösa målbilder med bland annat extrem tillförlitlighet men vi kunde inte ta med allt i första versionen. Vi fick med volymdelarna, det vill säga mobilt bredband och fast access.

De åtta kommersiella nät som Ericsson levererat baseras på 5G NR. Nästa steg blir ett nytt core-nät för 5G Standalone. I Ericssons fall handlar det om en kombination av nya delar och existerande LTE-bitar. Resultatet blir ett flexiblare mobilnät där operatörerna får större möjligheter att välja var funktionerna ska köras och hur arbetsuppgifterna ska delas mellan basstationen och centrala datacenter.

– Det blir en horisontell molnplattform men den kommer inte att klara allt.

Det handlar exempelvis om att kunna garantera extremt hög tillgänglighet eller att fördröjningarna håller sig inom vissa gränser, parametrar som måste vara uppfyllda för exempelvis självkörande fordon eller uppkopplade fabriker.

– Det behövs avancerad Mimo och resursreservering för det, de här användarfallen ligger i Release 16.

Branschorganisationen 3GPP släpper i princip en ny version av mobilstandarden varje år även om själva arbetet pågår under en betydligt längre tid. Den första versionen av Release 15 kom redan 2017 men den låstes inte förrän i juni i år. Arbetet pågår nu med Release 16.

– Det finns också saker att göra på de olicensierade banden och ytterligare förbättringar genom network slicing.

Basfunktionerna för att skapa virtuella nät dedicerade för en viss kund finns redan i LTE men kommer att få betydligt bättre stöd i kommande versioner av 5G.

– Däremot blir det inget stort hopp med radiotekniken, det kommer senare. Vi har en plan för Release 17 och 18 också.

Operatörerna vill standardisera fler gränssnitt i mobilnäten för att öka konkurrensen och innovationstakten. Arbetet sker inom organisationen O-RAN. Vad kommer det att innebära?

– Ska man nå sex miljarder användare måste man standardisera vissa delar, det handlar om öppenhet i en standardiserad arkitektur. Där har 3GPP gjort ett fantastiskt jobb. Det finns öppenhet i vissa gränssnitt. Andra delar i stacken, särskilt management, orkestreringsdelarna och cloudplattformen är mindre lämpliga eller direkt olämpliga att standardisera. Det är bättre att bygga i arkitekturer med öppna API:er, i vissa fall med större mått av öppenhet att utveckla komponenterna.

Han nämner Linux som en förebild även om grupperna som arbetar med open sourceprojekt på telekomområdet är betydligt mindre. Ett exempel där Ericsson är delaktigt är operativsystemet Openstack som bland annat hanterar beräknings- och lagringsresurserna i ett datacenter, ett annat exempel är containers som medel för programmerarna att dela upp tillämpningskoden i separata bitar.

– Sedan en tid har det funnits ett operatörsinitierat initiativ kallat O-RAN. Så fort det öppnade för tillverkare blev vi inbjudna och gick med. Vill man positionera det mer strategiskt är en del i det att driva innovation och öppenhet, sen finns det delar som kostnadseffektivitet och utbytbarhet.

När det gäller innovationsdelen påpekar han att Ericsson inte kan bygga alla applikationer som operatörerna efterfrågar och ett initiativ som O-RAN förenklar för andra företag bidra med olika byggblock.

Hur mycket initiativet kan tänkas pressa priset på mobilnäten är för tidigt att säga, dels tar den här typen av initiativ tid att få genomslag, dels krävs synkronisering med 3GPP.

Säkerhet är en het potatis, blir det någon skillnad med 5G?

– Man pratar om att attackytan ökar i en molnvärld. Samtidigt blir möjligheterna att uppgradera mjukvara och funktioner större. Man har både högre risker och större möjligheter men rent generellt ser det positivt ut för att också höja säkerheten.

5G kommer att ge betydligt större frihet för operatörerna att välja var olika funktioner ska exekveras eftersom radio- och core-delen av nätet är inte längre är fristående från varandra. Allt fler funktioner kommer därför att köra på en gemensam hårdvara. Det medför att man måste tänka på säkerheten i varje modul, både för radionätsfunktioner och för core-nätsfunktioner. Dessutom är industrins krav betydligt högre än vad vi vanliga konsumenter ställer.

– Där tror jag hela industrin har en jätteuppgift, och möjlighet, eftersom det går att ta hand om kraven med samma infrastruktur som i molnvärlden. Man måste skapa mer redundans, får aldrig ha single point of failure och så måste varje nod vara säker.

En faktor som ökar komplexiteten är att telekomleverantörernas produkter bara utgör en del av mobiloperatörernas system.