JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Svensk teknik ger lättare båtar
Bussar för ström och data minimerar kablaget och ökar säkerheten

Segelbåtar är en svensk exportprodukt med högt internationellt anseende. Båtarna fylls med allt mer elektroniska hjälpmedel, och flera svenska företag vill förenkla både strömmatningen och datakommunikationen.
- Vårt system minskar vikten för kablage, säkringar och reläer för strömförsörjning i en båt med 30-40 procent. Det kan betyda flera hundra kilo. Dessutom går installationen snabbare, och det kostar inte mer än konventionell teknik, säger Henrik Niklasson, marknadschef på Empirtech i Uddevalla.

Empirtech är ett produktbolag som knoppats av från konsultföretaget Empir. Systemet heter Empirbus, och har provats på flera båtar från Sjöräddningen.

- Vi har utvecklat systemet i drygt två år. Vi har referenskunder och vi tänker nu marknadsföra det.

Från bogpropeller till autopilot
Empirbus siktar på ett växande problem. Som alla andra fordon förses även fritidsbåtar med allt fler strömkrävande hjälpmedel - från ankarspel och bogpropeller i fören till radar och autopilot i aktern. Därtill kommer allt från enkla lampor och kranar till datorer, elektroniska sjökort, GPS och annan navigationsutrustning.

Varje detalj kräver kablage, strömbrytare och säkringar. Välutrustade segelbåtar kan ha hundratals kilo kabel, reläer, säkringsboxar och elcentraler ombord.

Empirbus är en strömmatningsbuss baserad på Can-bussen. Ett antal grundenheter placeras ut i båten - på en 30-40 fots segelbåt kan det bli fyra eller fem stycken. Poängen är att bara grundenheterna behöver matas med ström på konventionellt sätt. Varje enhet har åtta utgångar, som var och en kan mata 8 A. Enheterna har inbyggd strömövervakning, så man slipper säkringar och elcentraler.

- Vi tror att detta kommer i standardbåtar där man jagar pris och funktionalitet, säger Henrik Niklasson.

Radar, pc och andra utrustningar som kräver spänningsomvandlare kan också vara känsliga för ordningen i vilken de startas. Sådant kan Empirbus programmeras att ta hänsyn till.

Systemet går också att fjärrstyra via mobiltelefonen - inte helt nödvändigt för fritidsskepparen men viktigt för sjöräddningen som vill komma till en "bootad" båt när larmet går.

En avigsida är att varje ny utrustning som ska anslutas kräver en omkonfiguration. Till detta krävs i dagsläget en pc, men Empirtech jobbar på att ta fram en manöverdisplay som kan sitta permanent ombord.

Empirtech löser också bara ett av kabelproblemen. När det gäller kablage för dataöverföring mellan olika enheter ombord så råder rena djungeln. Den enda accepterade standarden, NMEA0183, jobbar med den antika hastigheten 4 800 bit/s, och är dessutom inte deterministisk. Bussen, som bara kan skicka data från en sändare till ett antal mottagare, skapades på 1980-talet för att skicka signaler från kompassen till autopiloten.

Trots att standarden reviderats sedan dess hävdar malisen att den fortfarande inte klarar något annat. Flera marinelektronikbolag har därför tagit fram egna lösningar, baserade på NMEA.

Svenska Silvas variant heter Nexus och är tio gånger snabbare än NMEA. Den är tidsstyrd, deterministisk och är ett riktigt nätverk såtillvida att alla enheter kan såväl skicka som ta emot data.

- Man kan säga att det är en liten server för NMEA, säger Silvas tekniske chef Bertil Rydergren.

Med proprietära bussar går det inget vidare att blanda utrustning från olika tillverkare. Och även om Silva och andra har öppna gränssnitt mot sina bussar så är kompassdevieringen fortfarande olöst.

Skepsis mot ny standard
NMEA, National Marine Electronics Association, är förstås medveten om problemet, och står nu efter många om och men redo att lansera en ny version, kallad NMEA2000. Denna är Can-baserad och 20 gånger snabbare än dagens version.

Bertil Rydergren ställer sig dock skeptisk till att NMEA2000 är den bästa lösningen. Han påpekar att det finns en risk i och med att standarden tillåter realtidskritiska applikationer att samsas med information om djup, fart och kurs.

- Frågan är vem som är beredd att ta totalansvaret när utrustning från flera leverantörer ska samsas. Volvo skulle aldrig drömma om att låta någon ansluta en okänd Can-applikation till dess Canbuss bara för att läsa av hjulets rotation, säger han.

Han menar också att standarden kräver rätt dyra kontaktdon. Och med tanke på alla befintliga NMEA-installationer tror han att det kan ta tio år tills den slår igenom.

-Dessutom räcker inte bandbredden för pc, elektroniska sjökort och plottrar. Annan teknik är på väg att komma ikapp. Radartillverkaren Furuno har redan börjat lansera produkter som ansluts med Ethernet.

Och i framtiden kan det mycket väl bli så att en del styrning kommer att gå via PDA:er eller mobiltelefoner, kanske även via Bluetooth, säger han.

Läs även
Dödmansgrepp utan tråd
Trimma seglen med fiberoptik

Adam Edström
MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)