Ericsson, amerikanska Qualcomm och franska Thales har satsat på den globala 3GPP-standard som blev klar tidigare i år, och som ska ge 5G via lågtflygande satelliter. För abonnenterna ska det räcka med en vanlig mobil som automatiskt kopplar över från marknät till satellitnät när täckningen för marknätet tar slut. Satellittjänsten ska få global täckning och ge samma tjänster som marknätet.

– 5G-abonnenten köper satellittjänsten av sin vanliga mobiloperatör och får då global täckning. Det kan bli en extrakostnad på en hundralapp per månad för abonnenten. I vart fall klart billigare än dagens dedikerade satellitlösningar, säger Per Synnergren, som arbetar på enheten för teknikstrategier hos Ericsson.

– Den nya satellitbaserade 5G-tjänsten blir en massmarknadstjänst. Vi tror 20 till 30 miljoner abonnenter i hela världen köper tjänsten. Vår bedömning är att uppåt 75 procent av intäkterna kan vara från konsumenter och 25 procent från myndigheter och företag. Särskilt bilindustrin kan vara ett intressant segment för detta.

Just nu pågår en tuff teknikstrid mellan världens ledande systemleverantörer. Apple har lanserat en lösning som ingår i iPhone14 och bygger på satellit­systemet Globalstar. Apple kan vidareutveckla satellittjänsten och få en dominerande ställning. Förutom Apple bedömer ­Ericsson att SpaceX (Elon Musk), en kinesisk aktör och Ericssongruppens lösning kan dominera världsmarknaden i slutet av detta decennium.

– Vi planerar att demonstrera det nya satellitbaserade 5G-systemet i mitten av 2023.

Företaget har redan arbetat med standardisering och systemutveckling för det nya satellit­systemet i två och ett halvt år.

– Vi bedömer att en kommersiell lansering av en ny satellittjänst som baseras på vår lösning kommer 2025 till 2026. Det är rimligt, säger Per Synnergren.

Införande av 5G via satellit med flera globala satellitoperatörer och utbyggnad i stora skala med hög kapacitet i satellitnäten borde kräva investeringar för ett antal hundra miljarder kronor. Elon Musk har presenterat sådana uppgifter.

Synnergren anger att Europa nu behöver en tung operatör som är beredd att investera i och driva ett globalt nät baserat på LEO-satelliter.

Samtidigt jobbar den europeiska rymdindustrin under ESA (European Space Agency) för att Europa ska ta fram ett globalt satellitsystem med LEO-satelliter. Organisationen planerar bli en viktig delfinansiär för det kommersiella satellit­system som Europa väljer.

– Arbetet ­startade 2019. ESA har ett ramprogram med namnet Space for 5G. Utveckling av LEO-satelliter för 5G är ett av de projekt som får stöd. Förslaget till budget för Space for 5G är 185 miljoner euro för de närmaste tre åren, säger Christian Hånberg, expert på statliga svenska Rymdstyrelsen.

ESA kan bidra ekonomiskt till att Europa bygger den första LEO-satelliten men det behövs privata pengar för att bygga resterande, hundratals satelliter för en LEO-konstellation som får global täckning.

– Det finns strategiska fördelar för Europa att ha ett eget LEO-satellitsystem med huvud­sakligen europeiska ägare, säger Christian Hånberg.

Elektroniktidningen har också pratat med experter som pekar på några kritiska frågor.

– Jag är skeptisk till att LEO-satelliterna verkligen har så bra prestanda, att de klarar kommunikation med 20 millisekunders fördröjning. Jag bedömer att länkbudgeten är sämre och att det blir svårt att klara alla vanliga mobiltjänster med tillräcklig kvalitet, säger Tommy Ljunggren, telekomexpert, Ljunggren Consulting.

Han tror också att Starlink och andra satellitoperatörer som väljer proprietär teknik får svårt att konkurrera med satellitsystem som baseras på 3GPP-standarden.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

– Tack vare ESA:s stöd till utveckling av ett europeiskt LEO-system för 5G kan Europa få ett eget satellitsystem som kan konkurrera på ­världsmarknaden, säger Ljunggren.

Ericssongruppen och den kinesiska telekomindustrin satsar på att använda den globala 3GPP-standarden medan ­SpaceX och många andra satsar på proprietär teknik