JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Snart kopplar 5G-mobilen upp sig via satelliter

Telekomjätten Ericsson tar upp kampen med Elon Musk på satellitmarknaden. Konkurrensen gäller vem som ska vinna striden om telekomsystem för den nya generationen lågflygande LEO-satelliter.

Ericsson, amerikanska Qualcomm och franska Thales har satsat på den globala 3GPP-standard som blev klar tidigare i år, och som ska ge 5G via lågtflygande satelliter. För abonnenterna ska det räcka med en vanlig mobil som automatiskt kopplar över från marknät till satellitnät när täckningen för marknätet tar slut. Satellittjänsten ska få global täckning och ge samma tjänster som marknätet.

– 5G-abonnenten köper satellittjänsten av sin vanliga mobiloperatör och får då global täckning. Det kan bli en extrakostnad på en hundralapp per månad för abonnenten. I vart fall klart billigare än dagens dedikerade satellitlösningar, säger Per Synnergren, som arbetar på enheten för teknikstrategier hos Ericsson.

– Den nya satellitbaserade 5G-tjänsten blir en massmarknadstjänst. Vi tror 20 till 30 miljoner abonnenter i hela världen köper tjänsten. Vår bedömning är att uppåt 75 procent av intäkterna kan vara från konsumenter och 25 procent från myndigheter och företag. Särskilt bilindustrin kan vara ett intressant segment för detta.

Just nu pågår en tuff teknikstrid mellan världens ledande systemleverantörer. Apple har lanserat en lösning som ingår i iPhone14 och bygger på satellit­systemet Globalstar. Apple kan vidareutveckla satellittjänsten och få en dominerande ställning. Förutom Apple bedömer ­Ericsson att SpaceX (Elon Musk), en kinesisk aktör och Ericssongruppens lösning kan dominera världsmarknaden i slutet av detta decennium.

– Vi planerar att demonstrera det nya satellitbaserade 5G-systemet i mitten av 2023.

Företaget har redan arbetat med standardisering och systemutveckling för det nya satellit­systemet i två och ett halvt år.

– Vi bedömer att en kommersiell lansering av en ny satellittjänst som baseras på vår lösning kommer 2025 till 2026. Det är rimligt, säger Per Synnergren.

Införande av 5G via satellit med flera globala satellitoperatörer och utbyggnad i stora skala med hög kapacitet i satellitnäten borde kräva investeringar för ett antal hundra miljarder kronor. Elon Musk har presenterat sådana uppgifter.

Synnergren anger att Europa nu behöver en tung operatör som är beredd att investera i och driva ett globalt nät baserat på LEO-satelliter.

Samtidigt jobbar den europeiska rymdindustrin under ESA (European Space Agency) för att Europa ska ta fram ett globalt satellitsystem med LEO-satelliter. Organisationen planerar bli en viktig delfinansiär för det kommersiella satellit­system som Europa väljer.

– Arbetet ­startade 2019. ESA har ett ramprogram med namnet Space for 5G. Utveckling av LEO-satelliter för 5G är ett av de projekt som får stöd. Förslaget till budget för Space for 5G är 185 miljoner euro för de närmaste tre åren, säger Christian Hånberg, expert på statliga svenska Rymdstyrelsen.

ESA kan bidra ekonomiskt till att Europa bygger den första LEO-satelliten men det behövs privata pengar för att bygga resterande, hundratals satelliter för en LEO-konstellation som får global täckning.

– Det finns strategiska fördelar för Europa att ha ett eget LEO-satellitsystem med huvud­sakligen europeiska ägare, säger Christian Hånberg.

Elektroniktidningen har också pratat med experter som pekar på några kritiska frågor.

– Jag är skeptisk till att LEO-satelliterna verkligen har så bra prestanda, att de klarar kommunikation med 20 millisekunders fördröjning. Jag bedömer att länkbudgeten är sämre och att det blir svårt att klara alla vanliga mobiltjänster med tillräcklig kvalitet, säger Tommy Ljunggren, telekomexpert, Ljunggren Consulting.

Han tror också att Starlink och andra satellitoperatörer som väljer proprietär teknik får svårt att konkurrera med satellitsystem som baseras på 3GPP-standarden.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

– Tack vare ESA:s stöd till utveckling av ett europeiskt LEO-system för 5G kan Europa få ett eget satellitsystem som kan konkurrera på ­världsmarknaden, säger Ljunggren.

Ericssongruppen och den kinesiska telekomindustrin satsar på att använda den globala 3GPP-standarden medan ­SpaceX och många andra satsar på proprietär teknik

Små men många

Det är bara några år sedan som dörren öppnades för LEO-satelliter. År 2019 nåddes en ­global ­överenskommelse inom ITU (Internationella ­Teleunionen) som innebär att det nu finns juridiska möjligheter att via lågflygande satelliter erbjuda 5G-tjänster och andra telekomtjänster med global täckning.

LEO-satelliter har en omloppsbana som ligger på mellan 500 kilometers och 2 000 kilometers höjd över jorden. Det kan jämföras med traditionella GEO-satelliter som ligger på 36 000 kilometers höjd.

Elektroniktidningen har pratat med experter på den statliga myndigheten Post- och Telestyrelsen (PTS). PTS har uppdrag att följa den tekniska utvecklingen på telekommarknaden.

Fördelen med LEO-satelliterna är att de kan erbjuda 5G-tjänster till vanliga massproducerade smarta telefoner med låg fördröjning, 20 till 30 millisekunder, i bästa fall ännu lägre fördröjning, anger PTS experter. LEO-satelliterna kan sömlöst integreras med markbaserade 5G-nät. Detta innebär att de mobilnätstjänster som idag erbjuds till flera miljarder mobilabonnenter via 4G-nät även kan erbjudas via LEO-satelliter. Och även de flesta 5G-tjänsterna. De mest krävande 5G-tjänsterna med extremt låg fördröjning kan LEO-systemen dock inte klara.

Radiofrekvenser och rymdpositioner är reglerade av varje stat för sitt territorium. Alla operatörer av ett LEO-system behöver därför tillstånd från statliga myndigheter för att kunna driva sitt system. USA kan inte ge en amerikansk operatör tillstånd att driva ett LEO-system över Kina. Kina kan inte ge en kinesisk operatör tillstånd att driva ett LEO-system över USA. Den operatör som vill erbjuda en global 5G-tjänst via satellit till alla världens länder (över 190 länder) behöver därför många tillstånd.

PTS experter pekar på att USA via Starlink ligger tidigt ute när det gäller att skjuta upp en större LEO-konstellation men också när det gäller tillgång till koordinerade.

Just nu är det Elon Musk som ligger i täten med att etablera en LEO-konstellation. Hans företag SpaceX ska enligt planerna börja skjuta upp nya LEO-satelliter nästa år och målet är global täckning med cirka 40 000 satelliter. Musk har redovisat planer på att investera cirka 30 miljarder dollar fram till 2030 i operatören Starlink som driver satellitkonstellationen. För någon vecka sedan presenterade den amerikanska 5G-operatören T-Mobil sitt samarbete med SpaceX och Starlink. Abonnenter hos amerikanska T-Mobil ska få tillgång till SpaceX mobilsatellittjänster inom och utanför USA. T-Mobil ägs av tyska operatören Deutsche Telekom.

En europeisk aktör som vill konkurrera med Elon Musk behöver tillgång till satellitsystem, en driftorganisation och internationellt koordinerade frekvensresurser. Framför allt behövs kapital som kan vara i klassen flera hundra miljarder kronor. Det behövs en aktör som är beredd att ta risker. Under de senaste 40 åren är det många nya satellitprojekt som har lanserats men alla har inte lyckats.

PTS experter påpekar att det handlar om en stor investering med idag ett osäkert affärsfall om man vill skjuta upp en konstellation som möjliggör mobilt 5G bredband via lågflygande satellit. Det finns en klar ekonomisk risk för den som vill konkurrera med Starlink.

Det finns ett antal aktörer i Europa som nu satsar på LEO-satelliter. En av dem är Eutelsat som skulle kunna bli operatör för ett europabaserat globalt LEO-nät. Företaget driver redan satellitnät riktade framför allt till Europa och är nu på väg att upphandla ett eget LEO-system.

 

MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)