Idag säljs licenser för så kallade standardessentiella patent (SEP) på kommersiella villkor. De går inte att välja bort om en produkt ska följa en viss standard som wifi eller 5G. För Ericsson inbringar patentlicenser runt tio miljarder kronor årligen.

Kommissionen vill se en reglering som stärker kundernas förhandlingsposition gentemot patentinnehavarna. Statlig kontroll ska verifiera att det är ett verkligt SEP-patent och licenstagare ska få detaljerad information plus licensvillkoren.

En obligatorisk statlig tvist­lösning ska införas som stärker licenstagarnas position. Idag avgörs dessa mål i domstolar runt om i världen, ofta under utdragna och kostsamma processer.

En licenstagare ska kunna köpa licenser med en samlad royaltyavgift för att införa en standard som 5G.

EU är först i hela världen med ett lagförslag som ska ge kunderna större rättigheter och bättre villkor vid köp av licenser från telekomföretagen. EU pekar på små- och medelstora företag samt bilindustrin som vinnare på den nya regleringen.

Den svenska regeringen genomförde i somras en remissrunda om förslaget. Branschorganisationerna Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen har medlemmar med diametralt olika åsikter om förslaget och avstod därför från att svara.

Regeringskansliet har sedan landat i en preliminär svensk ståndpunkt som ifrågasätter EU-kommissionens förslag på flera punkter och efterlyser ytterligare analys.

EU-kommissionen startade arbetet för att införa den nya SEP-regleringen under det förra decenniet. 2017 publicerades det första dokumentet och EU:s ministerråd (EU-ländernas regeringar) har vid två tillfällen efter 2017 givit EU-kommissionen klartecken att arbeta vidare med frågan men det detaljerade förslaget publicerades först i slutet av april i år.

En svensk branschexpert påpekar att det var först när kommissionens patentpaket blev känt som majoriteten av medlemsländerna förstod vad kommissionens förslag verkligen innebär. Då brakade också striden loss mellan telekomindustrin och bilindustrin som båda har stora intressen att bevaka.

– Min uppfattning är att EU kommer att införa en SEP-reglering men exakt vad den innebär återstår att se. När EU-kommissionen kommer med ­omfattande förslag av detta slag är det nor­malt att lagstiftning införs. Vi får nu en politisk strid som pågår till dess frågan är avgjord, säger Christina Wainikka, policy­expert på Svenskt Näringsliv.

Elektroniktidningen har fått samma bedömning från Teknikföretagen.

Branschorganisationen European Automobile Manufacturers Association (ACEA) arbetar för att Europaparlamentet och sedan ministerrådet ska göra EU-kommissionens förslag till lag. De har presenterat en tidsplan som de tror på för Elektroniktidningen. Beslut i EU fattas i flera steg och ACEA hoppas på slutligt beslut andra halvåret 2024.

– ACEA förväntar sig beslut i Europaparlamentet de närmaste månaderna om kommissionens förslag. Vi bedömer att slutligt beslut kan tas av ­ministerrådet andra halvåret 2024. Den spanska regeringen har ordförandeskapet i ministerrådet då och de har angivit att beslut om EU-kommissionens patentpaket är en prioriterad fråga, säger Marc Greven, Legal Affaires Director i ACEA, till Elektroniktidningen.

Samtidigt finns det redan en global reglering när det gäller patentägarnas rättigheter att sälja licenser för SEP-patent.

Logiken ser ut så här. När patenthavaren publicerar sin tekniska lösning så ska det ge skydd under en viss tid. I Sverige är giltighetstiden 20 år. Patentmyndigheten tar ut en årlig avgift.

Patentägaren har också möjlighet att få patentskydd i andra länder genom att betala en avgift per land. Det går att få patentskydd på alla viktiga marknader i världen om patenthavaren söker patentskydd inom en utsatt tidsram.

Sedan 1994 finns ett globalt avtal inom WTO som ger patenthavare rätt att exploatera sina patent. TRIPS (Agreement on Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights) är en internationell överenskommelse som reglerar handel för immaterialrätt, till exempel patent. Alla länder som är medlemmar i WTO är därmed skyldiga att ha en reglering på miniminivå som ger patentinnehavare rätt att sälja licenser i WTO:s medlemsländer.

Under 1990-talet skapade telekomindustrin en modell för hur standardessentiella patent (SEP) ska hanteras vid utveckling av nya standarder. Den innebär att de aktörer som deltar i standardiseringsarbetet godkänner att om deras patenterade tekniska lösning blir del i en standard så har patenthavaren åtagit sig att sälja licenser till andra aktörer på så kallade FRAND-villkor. Förkortningen står för Fair, Reasonable And Non-Discriminatory terms.

Sedan dess har modellen tillämpats inom telekomindustrin. Fördelen med denna lösning är att konkurrerande systemleverantörer får möjlighet att utveckla produkter för till exempel en ny mobilnätstandard. Det blir en garanti för att åstadkomma konkurrens mellan flera systemleverantörer.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Idag finns globala försäljningskanaler, patentpooler, som säljer licenser för till exempel 5G. Störst är Avanci som uppger sig kunna sälja SEP-licenser för 5G-standarden som omfattar cirka 80 procent av alla SEP-patent som behövs.

Exakt var den kommande regleringen landar återstår att se.