JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Technical Papers
Guidelines for contributing Technical Papers: download PDF

RY-reläet från taiwanesiska Goodsky har funnits på marknaden under cirka 30 år och har kopierats ett flertal gånger. Hittills har det bara tillkommit alternativa leverantörer, ingen har lyckats förbättrat prestanda.

Digitalisering gör det enkelt att låta efterfrågan styra produktionen

Det går att införa Industri 4.0 utan att byta ut alla maskiner.

Bluetooth 5 och Bluetooth mesh ger industrin nya möjligheter.

Standardmoduler för högspänd likspänning spar tid, plats och pengar.

Internet of Things (IoT) är en växande konsumentmarknad – ett molnbaserat nät av trådlösa kommunicerande enheter, med typiska tillämpningar inom audio, video, medicin, smarta hem, VR (Virtual Reality), drönare och wearables. I mötet mellan IOT och grönt (mindre slöseri och mer förnybart) finns kravet att små produkter ska kunna arbeta självständigt, länge och med låg förbrukning. 

En av de största utmaningarna i stora datacenter, avancerade mobilnät och andra system med mycket beräkningskraft på liten yta är att hantera värmeutvecklingen.

För mig personligen är bildminnet en av de svåraste detaljerna vid konstruktion av grafik för inbyggda system. Det ska vara stort, snabbt och billigt. 

Maskininlärning är ett av de hetaste områdena inom datorseende och inbyggda system just nu. Det spänner över flera discipliner och ligger bakom flera super­trender. Tekniken har en framträdande roll inte bara inom datorseende, utan också inom industriell IoT (IIoT) och molnberäkningar. 

Hur designar man enklast in ett inbyggt system i en medicinteknisk apparat? Allt oftare är svaret att använda ett datorkort. Heitec använde en Qsevenmodul från Congatec i en spektrofotometer som utvecklades för tyska Implen.

Ett stabilt kraftaggregat är nyckeln till långvarig användning av integrerade kretsar. Även om detta framför allt gäller avancerade lösningar baserade på FPGA:er så kan också mindre snabba seriella bussar ställa till problem. En snabb analys med ett oscillo­skop i ekonomiklassen hjälper till att väsentligt höja systemprestanda. Genom att använda några få men väl valda inställningar på oscilloskopet kan man avsevärt förbättra resultatet av analysen.

Den starka trenden mot hållbarhet och sänkta koldioxidutsläpp gör att företagen för att förbli konkurrenskraftiga måste försäkra sig om att deras tillverkningsprocesser är energieffektiva. Där spelar noggrann kraftmätning en viktig roll för att hjälpa ingenjörerna att åstadkomma produkt- och produktionseffektivitet hela vägen från konstruktion till tillverkning och drift i fält.

Den ständigt ökande komplexiteten i kraftelektroniken i kombination med kravet på sänkt effektförbrukning i slutprodukterna gör att utvecklarna behöver mätinstrument med bättre noggrannhet. Det handlar inte om att utvecklarna är mer ifrågasättande än tidigare utan är ett resultat av att kraftaggregaten använder ett allt större spektrum av frekvenskomponenter för att förbättra verkningsgraden.

Utvecklare över hela välden har en rättfram men samtidigt extremt komplex utmaning: att lösa det som ter sig omöjligt. Samtidigt förväntas de också att göra det på kortare tid och med mindre resurser än tidigare.

I samarbete med det tyska University of Applied Sciences Zwickau har ­Rutronik utvecklat en hybridvariant av ett energilagringssystem (Hybrid Energy Storage System, HESS). Genom att kombinera ett litiumjonbatteri och en så kallad ultrakondensator har karakteristiken hos toppströmmen i systemet förbättrats vilket avsevärt minskat slitaget på batteriet. Med hjälp av digital styrning har flexibiliteten ökat. I en mängd tillämpningar erbjuder denna teknik dessutom mycket hög tillförlitlighet samtidigt som utvecklingsarbetet blir smidigare. 

Video är nog den rikaste källan till sensordata. Forskare och ingenjörer har i decennier försökt använda bildteknik för att utveckla algoritmer som gör att datorer kan ”se”. Den första riktiga kommersiella tillämpningen – allmänt känd som maskinseende – analyserade objekt som snabbt passerade förbi för att inspektera och upptäcka fel i produkter. Sedan dess har maskinseendet flyttat upp till en ännu högre nivå, på grund av ökade processorprestanda, sänkt strömförbrukning, förbättrade bildsensorer, och smartare datoralgoritmer för maskininlärning.

Att vara ”maker” är en populär hobby för många och inspirerar unga att studera teknik och matematik. Många av projekten innehåller inbyggnadsprocessorer, vanligen någon medlem ur Arduinofamiljen eller Raspberry Pi, för att ge systemet intelligens.

Cyberfysiska system, som robotar och självkörande fordon, behöver miljötåliga och robusta kontaktdon. Systemen måste inte bara tåla fukt och smuts utan också ämnen som är aggressivt korrosiva. Det finns många kontaktdon vars datablad påstår att de är lämpliga för svåra miljöer. Men hur klarar de sig utanför den smala kravbild de dokumentationen specificerar? 

Deponeringen av de många lagren kemiskt material är ett kritiskt moment när halvledare ska tillverkas. Det måste ske med extrem noggrannhet, då uppgiften är att skapa kretsar med många tusen eller miljoner, i vissa fall miljarder, transistorer. 

Halvvägs till jobbet börjar du tvivla på om du verkligen släckte ljuset i sovrummet. Men du behöver inte åka tillbaka – lampan kan du numera släcka från en mobilapp. Smidigt. Men riskabelt.

Allt tyder på att 2017 blir året då Internet-of-Things (IoT) tar fart på allvar. Analysföretaget IHS publicerade en rapport i januari som förutspår att antalet anslutna enheter kommer att öka med 15 procent före årets slut – därmed är antalet anslutna enheter uppe i 20 miljarder.

Magnetiska minnen, MRAM, vinner allt fler socklar i fordonssystem. En väsentlig ­anledning är att minnet inte tappar data vid spänningsbortfall. Därmed går det snabbare att utveckla och verifiera ett system, samtidigt som firmware blir enklare och bootprocessen går snabbare. Här tittar vi på hur MRAM passar in i fordonstillämpningar.

Ingen som läser den här artikeln behöver övertygas om allvaret i säkerhetsfrågorna kring uppkopplade och självkörande fordon. Följderna av bristande säkerhet kan man bland annat läsa om i rapporten ”Remote Exploitation of an Unaltered Passenger Vehicle” av ­Miller och Valasek.

FPGA-konstruktörer har många hinder att övervinna innan de kan lämna över sin design till produktionen. Normalt börjar de med att välja en lämplig krets. Sedan implementerar de konstruktionen i ett hårdvarubeskrivande språk (HDL), gör ledningsdragningen (routingen) och avlusar slutligen hela FPGA:an innan den kan börja tillverkas.

Mohammad Reza Mousavi, professor på Högskolan i Halmstad, reder ut problemet med att säkerställa om självkörande fordon uppfyller personsäkerhetskraven. Klassiska testmetoder räcker inte till och han ger förslag till alternativa angreppssätt.

Nya röststyrda tekniker som Apples Siri Remote och Alexas rösttjänst Amazon Echo – men också system för fjärrstyrning av hemmet som Google Nest – har fått konsumenter sugna på att skaffa smarta produkter för hemmet. Det betyder att företag som tillverkar produkter som styr funktioner i hemmet, såsom termostater, också vill ta fram trådlöst uppkopplade och styrbara versioner. För detta krävs rf-teknik som wifi eller Bluetooth LE. 

Uppkoppling av produkter skapar säkerhetsproblem av helt nya slag. Första steget mot en lösning att är förstå relationen mellan data- och personsäkerhet. Därefter finns massor av god praxis att plocka fram i form av kodningsstandarder, statisk analys, kodrevisioner och hotmodellering.

Sakernas Internet (IoT) är inte en utan många tekniker som tillsammans underlättar vardagliga sysslor. 

Flaskhalsen i den digitalisering vi står inför är den begränsade data­hastigheten i de trådlösa länkar som kopplar upp användarna till Internets fiberbaserade stamnät.

I takt med att VoIP-program (Voice over IP) som Skype och Facetime blir allt vanligare – samtidigt som spridningen av VoLTE (Voice over LTE) ökar – kan vi ringa klarare och tydligare samtal än någonsin på våra bärbara datorer, surfplattor och smarttelefoner. Tyvärr har kvaliteten på Bluetoothsamtal i våra bilar släpat efter, där går det knappt att höra någon skillnad.

RGB-Lysdioder utnyttjas i effektiva och ljusstarka belysningssystem för projektorer, arkitektur, skärmar, scenbelysning och fordon. För förutsägbar färg från en RGB-lysdiod måste dimningen styras noga och individuellt i samtliga lysdioder (röda, gröna och blå). Avancerade system kan utnyttja en optisk återkopplingsslinga så att en styrkrets kan justera lysdioderna för färgnoggrannhet. Om en vit lysdiod läggs till en RGB-lysdiod ger det en RGBW-lysdiod med fler tillgängliga värden för färgnyans, mättnad och ljusstyrka. Varje RGBW-lysdiod måste ha noggrann dimning av fyra lysdiod-komponenter. Två RGBW-lysdioder kräver åtta kanaler.

Underkategorier

 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)