About / Advertise
Fotocellen, optogivaren som föddes redan under rörepoken, är ingalunda död - eller ens på väg utför. Försäljningen av fotoceller har under senare år snarast ökat. Ett ökande användningsområde är personskydd.
Den finns överallt. Det finns knappast en hiss eller dagligvarubutik som inte använder fotoceller för att öppna dörrar och stoppa bandtransportören i snabbköpskassan. Användbarhet och relativt lågt pris är två viktiga skäl till att komponenten fått så stort genomslag.
Och trots de många triviala användningsområden har utvecklingen ingalunda stått stilla. Medan de tidiga rörbestyckade versionerna förpassats till teknikmuseer är det modern digitalteknik som gäller idag. Mikroprocessorer, tåliga ljusstarka lysdioder, polariserat ljus och stråldelningsfilter för att kunna detektera diffusa föremål - är bara några. Och vad sägs om fiberfotoceller med inlärningsfunktion?
Ingen avmattning
- Under de senaste fem åren har vi snarast upplevt en försäljningsökning, säger Olle Bengtsson vid japanska Omron Electronics AB som är en av de stora leverantörerna av optoelektroniska givare.
Senaste nytt från Omron är en objektreflekterande fotocell som klarar att detektera diffust blanka föremål såsom tejp och genomskinliga etiketter. Den kallas E3S-CL. Ett användningsområde är för kontroll av flaskor i en etiketteringslinje.
Ett klassiskt problem man löst genom att låta ljusstrålen från en lysdiod passera genom ett polariseringsfilter och sedan dela upp det mottagna ljuset i två skilda frekvenser i en strålningsdelare eller FAO (Free Angle Optics). Flerkanalsteknik gör utrustningen "månghövdad" och fiberoptik kompakt nog att installeras i trånga utrymmen.
Objektreflekterande fotoceller med bakgrundsavbländning finns annars från flera tillverkare utöver Omron. Tyska Sensoparts som kommit med sin nya fotocellserie F50 är ett exempel. Företaget representeras i Sverige av Hemomatik AB.
Trend mot mer information
IMF Electronics presenterar med en ny serie fotoceller kallad M12. I serien finns fotoceller envägs avkänning, avkänning med reflex och objektreflekterande fotoceller.
- Den generella trenden går mot mer information från givarna, menar Gary Josefsson vid IMF. Via fältbussen ASI kan fotocellen bland annat ge klartecken för användning och tala om när linsen behöver rengöras. Systemet innebär att fyrabitarsteknik används istället för enkel av- och påfunktion.
- Genom att mikroprocessorer blir allt vanligare i fotoceller blir inställningen också enklare. Det görs numera med tryckknappar i stället för potentiometer.
En viktig faktor i framtiden är just enkelt handhavande - att de är enkla att montera, koppla in och finjustera.
Nya EU-krav på säkerhet
Ett stort användningsområde för fotoceller är säkerhetsbrytare, ofta för personskydd. Från och med 1997 ska också de säkerhetsfotocellerna funktionstestas och typgodkännas för att uppfylla kraven i EU:s maskindirektiv. Testerna sköts av oberoende provningsinstitut.
En ny serie redan funktionstestade och typgodkända säkerhetsfotoceller lanseras av tyska Leuze, med Conrad Ekengren AB som svensk agent. Räckvidden är betydande - upp 120 meter(!).
Fotocellens ansenliga ålder som sensorprincip kan kanske även sägas vara dess största fördel. Teknik med "några år" på sig att utvecklas, är alltid säkrast. Problem då? Några varsel vid horisonten?
Lasern som beröringsfri sensor bygger visserligen på mer avancerad teknik, men utgör enligt leverantörerna knappast något hot. I vart fall inte i dagsläget. Olle Bengtsson vid Omron igen:
- Vi säljer även laser-sensorer. Men de konkurrerar knappast med fotocellen. De är för dyra och passar främst mer specifika tillämpningar som tål det höga priset.
- Lasern ger visserligen mycket exakt positionering och känner av mycket små föremål på långa avstånd, men tekniken är alltjämt för exklusiv att nå större spridning, säger också Gary Josefsson vid IMF.
Eventuella rykten om fotocellens död kan betraktas som betydligt överdrivna.
Åke Bergh
Frilansjournalist
