Ericssons fabrik i Kumla betyder oerhört mycket för Sverige. Den uppmuntrar andra till att också våga, menar Bill Brox, professor i elektronikproduktion på Chalmers.
- För tio år sedan trodde ingen att vi i Sverige kan tillverka konsumentelektronik i höga volymer. Nu görs det, säger Bill Brox.
Han liknar Kumlafabriken vid ett lokomotiv som drar Elektroniksverige framför sig. Tillsammans med Ericssons fabriker i Linköping och Gävle, samt en ABB fabrik i Västerås, har Kumlafabriken kommit längst vad gäller elektronikproduktion inom landets gränser.
Men det finns fortfarande mycket att göra för att öka kvaliteten på produktionstekniken, påpekar Bill Brox. Internationellt sett har de svenska fabrikerna för lågt produktionsutfall (yield).
- Vi har mycket att lära från framförallt USA och Japan. Jag har själv varit på besök i fabriker där och blivit mycket imponerad av deras höga produktionsutfall.
För att få ner felen vid tillverkningen måste allt i produktionen kontrolleras minutiöst. Inbyggd felregistrering med analysinstrument som kontrollerar vad som sker både före och efter varje produktionssteg är då ett krav. Men det räcker inte med att bara trimma in utrustningen så att den fungerar klanderfritt, även personalen måste utbildas för att nå detta mål.
Ericsson har dessutom fått en del kritik från utomstående för att företaget inte redan infört den allra modernaste byggsättstekniken, så som flipchip, i sin produktion. Men det är en kritik som Bill Brox inte delar. Tvärt om anser han att Ericsson gör helt rätt vad gäller byggsätt
- Det är ingen vits att byta produktionsteknik förrän man både tekniskt och ekonomiskt tjänar på det. För att kunna avgöra det måste man ha mycket goda kunskaper om den specifika produkten.