Routrar från Packetfront, växlar från Net Insight och våglängdsmultiplexorer från Lumentis är några exempel på utrustning i Acreos nationella testbädd för bredbandskommunikation.

Företagen har sålt produkter billigt till Acreo och får i gengäld en chans att se hur de fungerar i en blandad miljö.

- En av poängerna för oss är att vi kan demonstrera våra produkter i drift för kunder som kommer hit. Dessutom är testbädden en bra plattform för forskning på flexibla nätverk, säger Ulf Persson, chef för nätverksdesign hos Lumentis.

Testbädden består av en fiberring i Stockholm och en i Hudiksvall samt en förbindelselänk med 4 stycken 2,4 Gbit/s-kanaler mellan dem. Den drivs av det statliga forskningsbolaget Acreo med hjälp av pengar från Vinnova, och ett av syftena är just att hjälpa svenska tillverkare av kommunikationsutrustning att genomföra fullskaliga tester.

- Vi förväntar oss att de är aggressiva med att testa nya tjänster på vår utrustning. Ju fler avancerade tester med verkliga användare som genomförs, desto bättre är det för oss, säger Martin Thunman, vd för Packetfront.

Som ett exempel ska anslutna testpiloter i Hudiksvall erbjudas att titta på tv och film som levereras från Stockholm via nätet.

- Vi körde en demonstration i november, där vi skickade film i HDTV-upplösning från Stockholm till en storbildsskärm i Hudiksvall. Det innebär en bitström på ungefär 20 Mbit per sekund, säger Acreos projektledare Gunnar Jacobsen.

Sveriges fiberstad

Hudiksvall är hemort för en kabelfabrik som tillhör Ericsson Network Technologies och som producerar fiberkabel för teleoperatörer.

Som allt annat telekomrelaterat har fabriken tvingats dra ner på verksamheten de senaste åren, men den lever än och enligt Bengt åke Nilsson, tekniskt ansvarig för Hudiksvalls stadsnät, har Hudiksvall ambitionen att vara Sveriges fiberstad nummer ett.

Inte så konstigt då att man har anslutit de första testpiloterna med fiberkabel ända hem.

- Från vår sida är testbädden också ett försök att bibehålla den fiberkompetens som finns i Hudiksvall, säger Bengt åke Nilsson.

De lyckliga fiberabonnenterna valdes ut bland egnahemsboende i glesbygden utanför Hudiksvall. Kommunen passade på när det ändå skulle läggas fiber till grannorterna, och lockade med subventionerad anslutning. å andra sidan krävdes lite eget arbete också, den som ville vara med fick själv gräva ner kabel ut till vägen.

- De här hushållen har inte haft någon chans tidigare att få bredbandsanslutning, och intresset var mycket högt. Totalt fick ungefär 170 hushåll erbjudandet och av dem valde 90 stycken att ansluta sig, säger Bengt åke Nilsson.

- Vi hade knappast gjort detta om inte testbädden hade funnits.

Testar protokoll

De 90 hushållen ska bli nästan 200 om någon månad, och sedan bygger man vidare med andra typer av anslutning: förutom fiber vill man testa kopparkabel och VDSL. Bengt åke Nilsson räknar med att få ihop åtminstone 500 hushåll under 2004 och 2005.

Gunnar Jacobsen beskriver testbäddsprojektet med hjälp av tre begrepp: Internet, säkerhet och realtid. Det är vad infrastrukturen ska erbjuda, och tillsammans spänner de tre upp en "tjänsterymd" där inte bara tv-tittande får plats utan också sådant som IP-telefoni, distansutbildning, läkarhjälp på distans och förstås spel.

Det forskningsmässigt intressanta i projektet är enligt honom hur man bygger ett nät som kan leverera alla dessa tjänster till hushållen.

- Vi har haft två seminarier i höst, ett om lokala Internetknutpunkter och ett om trafikstyrning med hjälp av GMPLS, säger Gunnar Jacobsen.

GMPLS är en färsk Internetstandard (förkortningen står för "Generalized" MPLS, eller generaliserad etikettväxling på svenska) som ska lösa problemet med trafikstyrning i skiktade nät. Om en optokopplare på fibernivån kopplar om signalen för att komma runt ett fel i nätet måste någonting se till att inte en router på IP-nivån fattar ett annat vägvalsbeslut, och detta någonting är GMPLS. Protokollet ser också till att utrustning på alla nivåer har samma uppgifter om vilka data som ska prioriteras om det blir trafikstockning.

Två eu-projekt

Testbädden har väckt intresse utanför Sveriges gränser också, och Acreo har kommit med i två EU-finansierade bredbandsprojekt: Muse, som ska utvärdera olika tekniker för accessnät, och Nobel som ägnar sig åt att dimensionera metro- och transportnät. Båda ingår i EU:s så kallade 6:e ramprogram.

Projektet inleddes i augusti 2002 (och beskrevs för övrigt i Elektroniktidningen nummer 1/2003) och Gunnar Jacobsen är nöjd med utvecklingen så här långt.

- Det är klart att allting har tagit längre tid än man hade hoppats, men vi har ett fungerande tekniskt system och det senaste halvåret har verksamheten tagit fart. Framför allt går det framåt i Hudiksvall, i Stockholm är det inte klart ännu.

I synnerhet har man ännu inte uppnått projektets stora mål, en länk på 40 Gbit/s från Stockholm till Hudiksvall utan mellanliggande elektro-optisk regenerering av signalen, men Gunnar Jacobsen är hoppfull att den ska vara igång till hösten 2004.

När testperioden är slut om två år vill Acreo lämna över utrustningen till någon kommersiell nätoperatör som kan ta över driften. Kvar hos företaget finns ändå kunskapen.

- Jag kan tänka mig att Acreo blir en kompetenspool när det gäller att bygga stora nät och stadsnät, säger Gunnar Jacobsen.

Lennart Pettersson