About / Advertise
Forskningsprocessorn Parrot optimerar programvaran medan den körs
I jakten på högre prestanda och strömsnålhet utforskar Intel samma idéer som konkurrenten Transmeta. Men till skillnad från Transmeta gör Intel sin dynamiska kodoptimering i parallell hårdvara.
Ett forskningsprojekt hos Intel har en hel del gemensamt med den teknik som används i konkurrenten Transmetas processorer.I jakten på högre prestanda och strömsnålhet utforskar Intel samma idéer som konkurrenten Transmeta. Men till skillnad från Transmeta gör Intel sin dynamiska kodoptimering i parallell hårdvara.
Projektet kallas Parrot (Power-Aware Architecture Running Optimized Traces). Det handlar om så kallad dynamisk kodoptimering - programkod skrivs om för att utnyttja processorn mer effektivt. Omskrivningen sker samtidigt som programkoden exekveras. Optimerade kodsekvenser sparas och återanvänds. Ju fler gånger de ska återanvändas, desto mer tid kan man kosta på analysen.
Så långt gäller beskrivningen både Transmeta och Parrot. En skillnad är att Transmeta utför sin optimering i programvara medan Parrot gör den i dedicerade extra kretsblock.
Fler grindar ska spara energi
Transmetas processor delar processorns tid mellan körning och analys, medan en Parrotprocessor kör båda uppgifterna parallellt. Därmed är inte optimeringen en flaskhals och de extra kretsarna kan köras i lägre klockfrekvens och därmed dra mindre energi.
- Parrot är ett intressant skott i en ny riktning, kommenterar Jakob Engblom, affärsutvecklare på svenska processorsimulatorföretaget Virtutech.
- De flesta andra energisparmetoder har byggt på att aktivera färre transistorer och minimera antalet transistorer. Parrot bygger istället en strömsnål processor genom att använda fler transistorer.
Allteftersom kodsekvenser optimeras, kan de inflikas som ersättning för originalkoden. Precis som i Transmetas processor exekveras programvaran effektivare ju längre tid den körs.
Intel blir allt mer intresserat av alternativa vägar att trimma prestanda. En ensam processorkärna har idag i princip vuxit till sin maximala optimala storlek.
Allt fler transistorer blir över för processorkonstruktörerna att leka med. Parallellism är nyckeln till högre prestanda och/eller lägre strömförbrukning. En rak lösning är att lägga in en extra processorkärna på kretsen. Problemet är att det kanske helt enkelt finns någon uppgift tillgänglig för den andra processorkärnan att sysselsätta sig med.
Effekten av Parrot är istället att den kod som faktiskt ska exekveras gör detta så effektivt som möjligt.
Att optimeringen görs under exekveringen istället för under kompileringen betyder att mer information finns tillgänglig att grunda optimeringen på. Det är lika intressant att köra Parrot på redan kompilatoroptimerad kod, enligt forskargruppen.
Ännu bara forskning
Parrot är ett rent forskningsprojekt, och det finns ingen uppgift om huruvida Intel över huvud taget kommer att använda sig av tekniken i framtida produkter. Projektet pågår vid samma institution i Haifa, Israel, som konstruerade Pentium M, Intels strömsnåla processor får bärbara datorer.
Transmetas teknik Code Morphing nämns i den presentation på IDF som en besläktad teknik. På en direkt fråga svarar forskargruppens ordförande Ronny Ronen att han inte känner till Transmetas teknik tillräckligt väl för att kunna jämföra sig med den.
Parrot publicerade sin första rapport 2001. Forskarna i projektet säger till Elektroniktidningen att de umgåtts med idén sedan 1996.
LÄS MER: Power Awareness through Selected Optimzed Traces (PDF, 261 kbyte)
Jan Tångring
