Det råder inte längre några tvivel om den ohämmade tillväxtkraften i mobiltelefonin. Men den snabba utvecklingen har givit växtvärk hos såväl leverantörer som operatörer.

I år passerades en milstolpe i mobiltelefonins historia när antalet abonnenter i världen överskred 100 miljonersstrecket.

I slutet av detta år väntas siffran ha stigit till 130 miljoner och prognoserna pekar på att antal abonnemang i världen bara inom några år är tre gånger så stort som idag.

I Asien förväntas efterfrågan på mobiltelefoni att i det närmaste explodera. Redan före sekelskiftet kommer det asiatiska fastlandet tillsammans med Oceanien att växa om både Europa och USA i antalet användare. Den kraftiga tillväxten beror främst på att Japan blivit världens näst största mobiltelefonimarknad.

Före den japanska avregleringen på mobiltelefoniområdet - som skedde för ett par år sedan - fanns 2 miljoner användare i landet. Ändå hade system funnits i 13 år. Idag har landet cirka 14 miljoner abonnenter, ett antal som väntas växa kraftfullt de kommande åren.

Den japanska utvecklingen är också kännetecknande för andra asiatiska länder. Både Kina och Indien satsar på ett mobiltelefonisystem parallellt med en utbyggnad av den fasta telefonin. Området är en prioriterad sektor i den industriella upprustningen i de två länderna.

Kinas marknad ter sig i det närmaste obegränsad, då endast en halv procent av landets 1,2 miljarder invånare idag använder mobiltelefoner. Bara landets ekonom kommer att kunna sätta stopp för en kraftig expansion.

I dagsläget dominerar analogtekniken i Asien, men de digitala systemen väntas gå om och få fler användare redan till nästa år. Alla system i Asien byggs just nu ut och framför allt Kina har blivit en prioriterad marknad för västvärldens leverantörer.

Ericsson är idag störst i Kina men har hamnat lite på efterkälken i Japan. Den enorma tillväxten kan emellertid snabbt förändra positionerna mellan olika leverantörer.



USA får persontelefoni


Fram till idag har USA dominerat mobiltelefonimarknaden. Fortfarande byggs mobiltelesystemen ut i landet, men man satsar även på persontelefonisystem med större användarkapacitet.

Hittills har amerikanska operatörer betalat nästan 20 miljarder dollar för att få bedriva persontelefoni. Ytterligare licenser kommer att säljas och operatörerna kommer att investera för 30 miljarder dollar i system fram till sekelskiftet. Troligen blir även tvåbandstelefoner, alltså telefoner som fungerar både i gamla och nya systemen, en annan stor affär i USA.

Inom den amerikanska persontelefoni har de största lisensköparna AT&T Wireless, Sprint och PCS Primeco valt att använda de amerikanska systemen IS-95 eller D- AMPS, där det förstnämnda baserar sig på på CDMA-teknik.

Ericsson och Lucent levererar merparten av produkterna till D-AMPS, medan Lucent, Motorola och NorTel levererar produkter till IS-95, ett system som dock hamnat på efterkälken i teknikutvecklingen.

Även efterfrågan på DCS 1900, som är ett GSM-baserade system, väntas öka i USA. Det är framför allt de mer senkomna operatörerna som väljer detta system och således hoppas vinna tid gentemot konkurrenterna.

GSM är annars det mobiltelefonisystem som förväntas växa snabbast i världen framöver. I Europa använder idag hälften av de som ringer med mobiltelefoner just GSM-nätet.

Trots att bara 8 procent av befolkningen i Europa använder mobiltelefoner, jämfört med 14 procent i USA, har européerna lyckats avsevärt bättre med att driva igenom en gemensam standard för mobiltelefonisystem.

Länderna med flest användare i förhållande till befolkning finns också i Europa, främst Norge, Sverige och Finland. Vid halvårsskiftet använde en fjärdedel av alla invånare i dessa länder mobiltelefon och antalet fortsätter att växa.

Den skandinaviska mobiltelefonitillväxten tog fart när GSM-tekniken introducerades och flera operatörer blev verksamma på marknaden.

För andra europeiska länder med färre användare, som exempelvis Frankrike och Belgien har den nordiska marknaden blivit något av en måttstock. Redan 1999 väntas därför användandet i övriga Europa vara lika stor som det är i Norden idag.