Standarden IMS, IP Multimeda Subsystem, öppnar dörren för en helt ny marknad som bara kan beskrivas som enorm. Världens programvaruindustri får helt nya möjligheter att utveckla och sälja produkter för nättjänster. Jämfört med de senaste 30 årens fasta och mobila telenät handlar det om en verklig revolution.

Genom att införa IMS, det IP-baserade styr- och kontrollsystem för alla typer av nät som standardiserats av telekomindustrin i global skala får också alla tjänster global räckvidd. Däri ligger den verkliga revolutionen.

Allt från specialtjänster som passar vissa företag till spelprogram riktade mot allmänheten kommer att kunna erbjudas i global skala till tiotusentals företag eller hundratals miljoner vanliga abonnenter på en öppen marknad. Både tekniskt och kommersiellt är det en dramatisk förändring.

Tidigare hade Ericsson och de andra systemleverantörerna denna marknad under egen kontroll. Nu erbjuder de gratis utvecklingsplattformar som ska göra det så billigt som möjligt för programföretag att utveckla de IMS-baserade tjänsterna. Och utvecklingsföretagen får rätt att sälja de nya applikationerna på en öppen marknad.

API blir porten till miljarder
I praktiken görs detta genom att programvaruföretagen får tillgång till ett nytt standardiserat applikationsgränssnitt (API, applications program interface) som ska införas i alla publika nät. API:et blir porten till flera miljarder potentiella användare.
En central konsekvens blir att telekomindustrin får helt nya möjligheter att konkurrera om marknaden för företagens nättjänster. Ett paradexempel är kontorsväxelfunktionen IMS IP-Centrex som konkurrerar med IP-baserade kontorsväxlar från exempelvis Cisco och Microsoft. Dessa två har hittills inte satsat på IMS.

Startskottet för IMS-marknaden kommer i år.

– Det som nu saknas är att nätoperatörerna tar standardiserade API i drift och öppnar dem för programvaruindustrin. Tekniken finns och fungerar men det är en kommersiell fråga för varje enskild operatör hur och när den införs, säger Sten Nordell, ansvarig för konvergens-, nät- och plattformsstrategier i Telenorkoncernen.

– Jag förväntar mig att några stora operatörer i Västeuropa och USA senare i år blir först med att ta standardiserade API i drift och öppnar dem för programvaruindustrin, säger han.

Elektroniktidningen har talat med en rad tunga konsultföretag som EDS, Tietoenator och Teleca och de väntar samfällt bara på att nätoperatörerna öppnar den nya marknaden. Några har fått besked att storskalig utrullning väntas i år och att utvecklingen därmed tar fart. Ett besked i samma riktning kommer från Ericsson.

– Inom det närmaste året kommer tunga nätoperatörer att ta den samlade IMS-plattformen med de viktigaste tjänsterna i drift. Operatörerna kommer att starta samtrafik med IMS-tjänsterna. Sedan startar utvecklingen på allvar av nya icke-standardiserade tjänster, säger Ulf Olsson, IMS-specialist på Ericsson.

Än så länge finns bara enskilda standardiserade IMS-applikationer i drift hos operatörer i världen. Någon samtrafik mellan olika nätoperatörer har ännu inte startat.

Helt nytt globalt signalsystem
Nätoperatörerna inför nu IMS på ett sådant sätt att realtidstjänster och traditionella Internettjänster kan integreras och få global räckvidd med flera miljarder användare. I paketet ingår att nätoperatörerna inför betalningsmekanismer så att det går att ta betalt för enskilda tjänster, oavsett vem som betalar och om betalningen sker per minut, byte eller fri volym.

Idag har televärlden ett äldre signalsystem enbart för att hantera telefonitjänster till världens 4,5 miljarder abonnenter. Med IMS kommer ettt signalsystem som dessutom klarar datatjänster och videotjänster av alla slag, och där tjänsterna kan integreras.
Ericsson, Nokia-Siemens, Alcatel-Lucent och Huawei siktar på att tiotusentals utvecklare ska arbeta för den nya IMS-marknaden. Detär därför de erbjuder gratis utvecklingsplattformar och låter de företag som nyttjar dem få rätt att sälja sina IMS-applikationer utan kommersiella begränsningar.

Med utvecklingsplattformen behöver programmerare bara veta hur det standardiserade API:t fungerar. De kan sedan med enkla kommandon ange vilka funktioner de vill att applikationen ska komma åt.

Med detta slag av enkla kommandon kan applikationen kommunicera med IMS signaleringsnät som kan koppla upp trafik med valfri användare i hela världen. Signaleringsnätet hanterar trafiken mellan nät, inklusive tilldelning av kapacitet för realtidstrafik och betalningsfunktioner.

Standard och icke-standard
Telekomindustrin har valt att dela in tjänsterna i standardiserade och icke-standardiserade. I de standardiserade tjänsterna ingår ett begränsat antal klassiska telekomfunktioner.

Ett exempel är multimediatelefoni där telebolagen tänker sig att IMS-tjänsten MMTel ska bli den IP-baserade globala telefonitjänst som ersätter dagens telefoni i fasta och mobila nät. MMTel klarar telefoni, videotelefoni samt filöverföring i realtid under pågående samtal mellan parterna. Andra viktiga standardiserade tjänster är IMS Messaging, OMA Push to talk, OMA Presence och videoshare för att dela stillbilder och video samt kontorsväxelfunktionen IP Centrex.

Det är de icke-standardiserade tjänsterna som telekomindustrin räknar med att programföretag utvecklar. Affärsmodellen går ut på att en operatör köper produkten och erbjuder den till såväl sina egna som andra abonnenter.

Att trafik i båda typerna av tjänster stöds är centralt i IMS. Varje tjänst har en unik identifiering. Tack vare identifieringen kan sedan nätoperatörerna erbjuda sina kunder en bukett av tjänster. Den stora fördelen för kunderna är naturligtvis möjligheten att blanda standardiserade och icke-standardiserad tjänster. Den som vill ha skräddarsydda tjänster kan förstås också låta utveckla sådana.

Eftersom specialtjänsterna kan användas globalt försvinner den traditionella gränsdragningen mellan privata och publika nät. Företagets privata nät blir i praktiken en delmängd i det publika nätet.

IMS ger stöd både för kommunikation person till person och för person till dator, och stöder säker identifiering av användare och kryptering av trafiken. Exempelvis kan en polis söka i en hemlig intern databas via IMS och samtidigt surfa på Internet.

Läs även:

Konsulternas nya ymnighetshorn (länk)

I höst knyts telenäten samman (länk), från juni 2007