About / Advertise
Logiken för att införa frekvenshandel är stark. Men det finns en mycket viktig fråga där vi ännu inte sett svaret. |
Göte Andersson: Världen är inte enigMed förslaget går Sverige i täten i global skala för att införa frekvenshandel, enligt utredaren, förre generaldirektören för Post- och Telestyrelsen, Nils Gunnar Billingers rapport Effektivare signaler (SOU2008:72).
– Det viktiga är att sätta ett pris för insatsvaran frekvenser. Detta leder till större effektivitet i frekvensanvändningen. Frekvenser ska inte vara gratis, säger Nils Gunnar Billinger till Elektroniktidningen.
Priset för frekvenserna ska betalas i kronor per MHz och år, anger utredningen som överlämnades till regeringen 31 juli.
– Jag räknar med att det nya regelverket kommer att gälla för alla frekvenser utom de som används för radio- och tv-sändningar. Radio- och tv är idag ett skyddat område, säger Nils Gunnar Billinger.
Billingers bedömning är att frekvenshandel kommer att slå igenom i global skala. Utredningen påpekar att frekvenshandel är något nytt som ännu inte tagit fart i världen. Experter i regeringen anger att den nya svenska lagstiftningen sannolikt kan träda i kraft 2010.
Det finns många nätoperatörer med gällande tillstånd som går ut efter 2010 och när dessa tillstånd löper ut kan det nya regelverket införas. Så är fallet till exempel med 3G-operatörerna vars tillstånd gäller fram till 2015.
– Min bedömning är att det nya regelverket i Sverige införs successivt under en tioårsperiod, säger Billinger.
Sverige ligger nu bland de första inom EU med frekvenshandel. Inom EU är frekvensförvaltning en nationell angelägenhet och det finns ingen reglering som tvingar varje EU-land att införa exakt samma regler vid frekvenstilldelning.
Ingen harmoni inom EU
EU-kommissionen har tagit fram ett antal förslag inom området men svenska experter räknar med att en majoritet av EU-länderna även i framtiden vill behålla sin rätt att besluta om frekvensanvändningen. Det är helt enkelt osannolikt att EU får en helt harmoniserad frekvenshantering, så som det politiska läget ser ut idag.
Det är sannolikt att det sista av EUs 27 medlemsländer inför ny lagstiftning för frekvensområdet först år 2020 och det är då möjligt att man inte går lika långt som Sverige. Storbritannien, Sverige och några EU-länder till blir först att införa frekvenshandel och många länder vill först se hur det fungerar innan de fattar några egna beslut, säger en expert till Elektroniktidningen.
De närmaste åren får vi se vilken väg Sverige väljer. Den intressanta frågan är hur snabb och aggressiv övergången blir till den nya ordningen. Det kan bli en uppslitande auktionsstrid oms GSM900-tillstånden.
– Det första stora statliga beslutet kommer när tillstånden för GSM900 går ur 2010. Då måste regeringen besluta hur man vill göra, säger Billinger.
Tre kan missgynnas
Den kritiska frågan är om dagens tillståndsinnehavare av GSM900-bandet (Teliasonera, Tele2, Telenor och Swefour) får behålla frekvenserna och får rätt att införa 3G-tekniken i 900-bandet. Då placeras 3G-operatören Tre sannolikt i permanent underläge. Framtiden för GSM900 handlar därför om en stor strid mellan starka intressen.
Frågan är hur Sverige ska införa det nya regelverket. Det är kopplat till logiken i den nya handelsmodellen.
Långt till 100 procents mobiltäckning Ett mål som diskuteras i Nils Gunnar Billingers rapport är att mobiltelefoni och mobil datakommunikation ska bli tillgängligt på 100 procent av Sveriges yta. Kostnaden för detta blir mellan 9 och 27 miljarder kronor, enligt rapporten. Nils Gunnar Billinger fick regeringens uppdrag att formulera ett politiskt mål för utbyggnaden av radiobaserade nät. Billinger redovisar ett högt mål med en mycket hög kostnad, så hög att utredningen inte redovisar när och hur målet ska nås. – Sammanfattningsvis kommer taltelefoni i kombination med någon form av grundläggande dataöverföringskapacitet med 100 procents verklig yttäckning inte att vara praktisk möjlig i Sverige under överskådlig framtid, skriver Nils Gunnar Billinger som därmed förordar en lägre ambitionsnivå på kort sikt, en nivå han överlämnar till politikerna att formulera. Utredningen anger att mobiltelefoni och en mobil datakomtjänst med kapacitet mellan 150 och 250 kbit/s är en rimlig miniminivå som borde erbjudas i hela landet. Kostnaden för att erbjuda detta varierar sedan beroende på vilken mobilnätteknik som nyttjas. Med CDMA450 blir kostnaden drygt nio miljarder kronor, med GSM Edge 18,6 miljarder kronor och med UMTS900 blir siffran 28,8 miljarder kronor. Generellt kan sägas att utbyggnaden av de sista tio procenten av landets yta står för cirka 50 procent av den totala utbyggnadskostnaden, skriver Billinger. Utredningen föreslår att intäkterna från frekvensavgifterna ska användas för att subventionera utbyggnaden i glesbygd där kommersiell utbyggnad inte kan motiveras. Utredningen föreslår också ett annat mål. Hela Sveriges befolkning bör ha möjlighet att använda trådlöst bredband i sin bostad och på fasta arbetsställen senast år 2013. Det motsvarar en täckning för trådlöst bredband på uppskattningsvis 30 procent av Sveriges yta. |
En grundbult i den nya regleringsmodellen är att tillstånden är rullande. Det finns ingen fast tillståndsperiod. Operatören har sitt tillstånd tills vidare. Varje tillståndsinnehavare betalar en marknadsbaserad frekvensavgift till staten. PTS kan säga upp tillståndet med några års uppsägningstid om det finns skäl för detta. PTS utarbetar en beräkningsmodell för den årliga frekvensavgiften.
När en nätoperatör utan tillgång till frekvenser vill bygga ett nytt nät så köper eller hyr nätoperatören tillstånd av tillståndsinnehavare som har tillstånd. Regelverket uppmuntrar både försäljning och uthyrning av tillstånd. Nätoperatören får i normalfallet inga frekvenser av PTS.
En fungerande marknadsmekanism behövs därför med ett offentligt register över alla tillståndsinnehavare och vad de betalat för sina tillstånd. Utredningen påpekar även att det behövs en kapitalmarknad kopplad till tillståndshanteringen. Det behövs en kommersiell marknad för att sälja och köpa tillstånd.
Teracom hamnar i politisk hetluft
Man kan jämföra denna modell med dagens läge, där den statliga regleringsmyndigheten PTS har en central roll för att frigöra frekvenser för ett nytt nät, typ 3G, och sedan erbjuda intresserade nätoperatörer att få tillstånd för de nya näten.
När omfördelning av frekvenser hanteras via frekvenshandel blir det ett nytt rollspel. Aggressiva nätoperatörer kan se möjligheter att expandera och då gå i spetsen för omfördelning av frekvenser. Billinger anger att de stora nätoperatörerna ser positivt på utredningens förslag.
Inför riksdagens beslut väntar nu en politisk strid. En kritisk fråga är naturligtvis om nätoperatörer som Teracom får tillgång till frekvenser gratis och erbjuder tv-tjänster till hushållen i konkurrens med mobiloperatörer som erbjuder tv-tjänster via 3G- eller LTE-nät, säger en expert i telekomindustrin. Det är vad utredningens förslag innebär idag.
Många olika parter har intressen att skydda. Det är även sannolikt att radioastronomi, civilflyget, handelsflottan och satellitindustrin försöker få undantag från frekvenshandeln, precis som tv-industrin. Åtminstone på de punkterna återstår att se exakt vilken lagstiftning Sverige får.
