Bristen på samarbete bromsar mems

Internet-of-things och Internet-of-everything är uttryck som det gödslas ymnigt med idag. Orden förknippas med en mängd scenarier, och alltid väldigt stora nummer. Fast hur påverkar denna hype mems-industrin? Var finns volymerna och vad hindrar framfarten? Det försökte ledare från X-fab, NXP, Robert Bosch och PlasmaTherm LCC bringa reda i under en paneldiskussion nyligen.

FAKTA: Under det senaste året har industrigruppen MEMS Industry Group (MIG) adderat ordet sensor i namnet. MEMS & Sensors Industry Group är en internationell branschorganisation som i dagslaget har över 180 medlemsföretag. Här ingår hela näringskedjan inom memsindustrin, från rena foundryn och kretstillverkare till maskintillverkare och användare. MIG startade med en årlig memskonferensen i USA för tolv år sedan och för fyra år sedan kom den även till Europa. Årets europeiska konferens – MEMS & Sensors Technical Congress – gick av stapeln 7–8 mars i München.

Årets europeiska MEMS-konferens, som gick av stapeln i hjärtat av München i mars, låg fokus på hur tillväxt ska skapas brett över hela mems-branschen.

− Enligt Cisco har vi idag i medel två uppkopplade prylar per person i världen. Om fem år förutspår Cisco att vi är uppe i sex till åtta. Vi ser alltså en massiv tillväxt för memsindustrin, om vi får tro på dessa siffror, sade Peter Merz, affärsområdesansvarig på det tyska foundryt X-Fab tillika moderator för debatten.

Just orden ”tror på” är viktiga i sammanhanget. För vilkas prognoser kommer att slå in?

Får analysföretagen rätt så kommer den årliga tillväxten att ligga runt 13 procent. Industrin tror däremot på en betydligt rejälare IoT-injektion. Här har många företag tagit höjd för en tillväxt på uppåt 50 till 60 procent, menade Peter Merz och konstaterade:

Peter Merz

− Gör vi ett överslag i prognoserna så kommer alla människor i världen i medel att använda 12 mems-kretsar om tio år. Eller 105 mems-kretsar per industrialiserad person.

En svårighet tycks dock vara att uppnå en tillräcklig volym till ett genomsnittligt styckepris som är överkomligt för gemene man och samtidigt motiverande för industrin.

På frågan om nuläget hos försörjningskedjan inom memsindustrin svarade NXP:s Dave Monk:

Dave Monk

– Jag skulle vilja säga tillräcklig, men inte möjliggörande. Det har skeppats över tio miljarder kretsar, så något måste vi göra rätt, men det handlar inte om biljoner (trillion).

Bromsklossarna är flera. En är att mems inte skalar på samma sätt som CMOS och digitalt, menade panelen. Det tar dessutom lång tid att utveckla processerna – 5 till 15 år talades det om – och fortfarande är antalet standardprocesser begränsat.

Samtidigt pekade panelen på att den största bärriären ändå är bristen på strategiska samarbeten och därmed standarder.

Markus Sonnemann

– Det finns exempelvis ingen industristandard för kommunikation, varken protokoll eller gränssnitt. Hemma hittar man wlan och zigbee. I smartmobiler finns bluetooth och andra gränssnitt. Så vi måste hantera gränssnittsfrågan, sade Markus Sonnemann på Robert Bosch.

Ytterligare en knäckfråga är säkerhet och mjukvara. Exempelvis måste det tas fram standarder som ger verkligt hög säkerhet i tillämpningar där personlig information som blodtryck eller puls monitoreras.

– För mig är det inte heller riktigt klart hur mycket vi som memstillverkare måste erbjuda mjukvarulösningar. Vi måste hantera mjukvara, vi har börjat med sensorfusion och vi vill röra oss upp i värdekedjan, men hur långt ska vi gå? frågade sig Markus Sonnemann.

Å andra sidan var det ingen i panelen som hade ett verkligt förslag på hur memsindustrins berömda 3P-lag – one product, one process, one package – skulle kunna motverkas framöver. 3P gynnar kundanpassning och fragmentering snarare än standardisering och skalning. Samtidigt ligger den bakom en rik flora av exotiska sensorer och aktuatorer.

− Vi brukar skämta om att det är mycket dyrare att göra en kapsel som har ett hål i sig, än en kapsel utan hål, sade Dave Monk.

När publiken släpptes in i debatten var det just denna frågan tiden nyttjades till: är vi en industrigrupp som fortfarande består av oberoende företag som agerar för sig själva eller är vi en industrigrupp som börjar se möjligheter där vi verkligen kan börja med ett ärligt samarbete?

Svaret uteblev – sannolikt för att industrin inte vet vart framtiden är på väg. Eller som Markus Sonnemann kommenterade:

– Vi hoppas att IoT ska ge ett genombrott, men vi ser inte volymerna. Jag ser inte efterfrågan på en generell lösning med verkligt stora volymer som skulle trigga oss att utveckla något verkligt nytt.