About / Advertise
Lidingöbron beräknas få tio års längre livslängd när KTH-forskare installerar billiga sensorer i den. Sensorerna gör det möjligt att veta exakt när restaureringen verkligen behövs.
Lidingöbron har allvarliga problem med bland annat vibrationer och korrosion och skulle egentligen ha bytts ut kring år 2020. Men när KTH- forskare i november utrustar den med sensorer kan bron – förhoppningsvis – stå kvar i ytterligare tio år.
Broar kan idag med teknikens hjälp själva i realtid berätta när de behöver underhåll. Därmed kan man dels använda bron under hela dess livslängd och slipper inleda broreparation för tidigt. Dels hamnar man inte i en akutsituation när bron tvärt måste stängas för underhåll med stora kostnader för samhället som resultat.
Broar är traditionellt dimensionerade för en livslängd om 120 år.
Sensorer kan se i vilken hastighet broarna bryts ner och om det finns anledning att förstärka bron eller byta ut konstruktionsdelar, alternativt förkorta brons livslängd. Avvikelserna upptäcks i ett tidigt skede. Det kan exempelvis handla om sprickor som inte kan ses med blotta ögat – skador som kanske inte ens hade upptäckts vid en vanlig, klassisk broinspektion. Sådana problem kan därmed åtgärdas innan de växer till sig och blir kostsamma och komplexa.
Sensorerna testar konstant brons kondition och skickar information om hur bron beter sig när den utsätts för trafikvibrationer, temperaturförändringar och sidvindar. Data samlas in från sensorerna under en längre tid och i nästa skede kan denna information visa när avvikelser uppstår, vilket kan vara ett tecken på att någon del av bron behöver en större reparation.
Sensorerna ersätter inte klassiska inspektioner fullt ut utan ger en fingervisning om när och var och vad för slags inspektion som behövs.
Raid Karoumi leder forskningsprojektet på Lidingöbron. Han är professor på avdelningen för bro- och stålbyggnad vid KTH.
 |
| Raid Karoumi |
– Trafikverket spenderar cirka 1,3 miljarder kronor per år på drift och underhåll av våra broar. Om vi instrumenterar de kritiska broarna med smarta sensorsystem så tror vi att vi kan spara minst 100–150 miljoner per år.
Idag får sensorerna och övrig teknik el via kablar eller batterier. I framtiden ska de kunna skörda energi från brons vibrationer. Sådan teknik testades redan i fjol på en järnvägsbro i Södertälje. Energi kan skördas på flera olika sätt, bland annat via radiovågor, vilket KTH-forskarna ska testa på Lidingöbron.
Lidingöbroprojektet ingår i ett samarbetsprojekt mellan KTH, Uppsala universitet, Sics och företaget CNet Solutions. De har tidigare satt ut sensorer på bland annat Götaälvsbron i Göteborg och på Årstabron och Essingebron i Stockholm.
Den senare har problem med sprickbildningar, och sensorer sitter sedan förra veckan placerade kring och på sprickorna samt en del direkt på armeringen inne i betongen. Sensorerna skickar information 400 gånger per sekund.
Också Svinesundsbron mellan Sverige och Norge har utrustats med sensorer, 72 stycken, av Avdelningen för bro- och stålbyggnad vid KTH.
Foto: Håkan Lindgren
