Antennen har en dielektrisk kärna med balanserade spiralformade spår. Poängen är att den får ett mycket litet närfält, vilket minskar påverkan av närhet till en mänsklig kropp. Antennförstärkningen blir snudd på lika bra oavsett om användaren lägger GPS-mobilen på ett bord, håller den i handen eller har den i innerfickan. Det svaga närfältet gör också att antennen kan sättas någon millimeter från övrig elektronik utan påverkan.
- Alla som visar GPS-mobiler idag håller dem i handen. Men så tror vi inte att de kommer att användas i framtiden. Snarare kommer navigeringsinformationen och de geografiska tjänsterna att i stor utsträckning komma via hörlurarna, från en mobil som finns i byxfickan eller kavajens innerficka. Och då blir närheten till människokroppen en mycket viktigare faktor, säger Sarantels vd David Wither till Elektroniktidningen.
Antennen innehåller inget jordplan, vilket bidrar till att den kunnat göras mycket liten. Samtidigt är den optimerad för signaler som kommer från satelliter - signaler som är betydligt svagare än de som kommer från basstationerna. För satelliter rakt upp anges förstärkningen av GPS-signalerna till -4 dBic, för att närma sig -3 dBic i en 130 grader bred vinkel mot skyn.
För att visa fördelarna med antennen utförde Sarantel ett enkelt experiment. Två GPS-bestyckade mobiler av modellen Nokia N82 jämfördes, den ena i original och den andra med Nokias antenn utbytt mot Sarantels. Två fotgängare gick en promenad bredvid varandra ett par hundra meter, genom stadsmiljö och ut på en öppen parkeringsplats.
- I bilar justerar programvaran signalerna så att bilen hela tiden befinner sig på en väg. Det går inte för fotgängare - här är kraven på exakt positionering mycket större, säger David Withers.
Resultatet visade att mobilen med Sarantelantenn gav betydligt noggrannare positionsangivelser. Den med originalantenn angav ibland att bäraren befann sig på fel sida gatan, och ibland att bäraren gick rakt genom hus. När de båda kom ut på parkeringsplatsen minskade felet, men det eliminerades aldrig helt.
Detta beror på att Sarantelantennen hela tiden lyckades hålla kontakten med fler GPS-satelliter, mellan 5 och 9. Originalantennen låg mellan 3 och 8, men låg oftast mellan 4 och 5. Eftersom det tar energi att få kontakt med en ny satellit så drog mobilen med Sarantelantenn dessutom 10 procent mindre ström.
Sarantel är i och med lanseringen av Geohelix inne på sin tredje generation GPS-antenner. Tidigare har man riktat sig till konventionella GPS-leverantörer och en del specialtillämpningar som golfutrustningar och en del pc-leverantörer. Men nu har både antenntekniken och produktionsvänligheten förbättrats.
- Antennen innehåller bara fyra delar, och kan monteras helt automatiskt i nio processteg. För närvarande gör vi all produktion i egen regi, men vi letar efter lämpliga underleverantörer att lägga ut produktionen på. Det skulle också ge våra kunder möjlighet att köpa våra antenner från fler än en källa, vilket är viktigt för vår trovärdighet hos de största företagen inom mobiltelefoni, säger David Wither.
Det låga närfältet gör också antennen väl lämpad för framtida Mimo-tillämpningar.
- Två antenner kan sitta på några centimeters avstånd utan att de påverkar varandra, säger David Wither innan han åker till Arlanda för att sätta sig på planet till Sturup. Där det ju som bekant är nära till en stor mobiltillverkare.