JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Reportage

REPORTAGE

Lagom till pandemin, som lamslog världen i april 2020, gick elektronikproduktions- och maskritarbolaget Mycronic från två affärsområden till fyra divisioner. Motivet var att öka både tillväxt och lönsamhet. Elektroniktidningen tog pulsen på företagets vd Anders Lindqvist under årets Productronicamässa i München.

När en CMOS-expert möter en specialist på kraftsystem tas nya kliv i halvledarvärlden. Utmaningen de tacklar är att skapa en transistorarkitektur som kan hantera spänningar på några få volt samtidigt med strömmar på många hundra ampere. En lösning kan vara en transistor som startar i ett CMOS-chip för att sedan fortsätta in i ett kretskort på kant.

Övervakning av EKG, temperaturindikator, sammandragningar vid förlossningar, vätska i plåster och gaser från dålig mat är några tillämpningar för de elektronikprodukter som tillverkas i Helsingborgsbaserade Benelis tryckpressar. Omsättningen ligger på hundra miljoner kronor per år.

Växjöbolaget Visus Technology har hållit en ganska låg profil i Sverige, större delen av mikroskopen har gått på export. Nu vill företaget bli mer synligt och dessutom hitta nya kunder som behöver skräddarsydda mjukvarulösningar.

Göteborgsföretaget SHT Smart High-Tech har utvecklat ett grafenförstärkt material som kan kyla processorer, lasrar och annan avancerad elektronik bättre än dagens alternativ. Nu skalar företaget upp med en större och automatiserad produktion på hemorten samt i en ny fabrik i Shanghai.

Tryckt elektronik är ett extremt starkt forskningsområde i Norrköping. Nu görs en satsning kallad Hope som ska öka farten hos de företag som utvecklar och tillverkar produkter sprungna ur området, samt få flera att bli nyfikna på och se nyttan av teknikområdet.

Ericssons klassiska programspråk Erlang har till slut bockat för stöd för maskininlärning. Konsulten Erlang Solutions är redo att applicera de nya verktygen inom IoT och Edge.

Det finns projekt inom öppen källkod som inte fungerar bra. Men hur känner man igen dem? Och hur får man dem att fungera bättre? Projektet Chaoss på Linuxstiftelsen undersöker ”Community Health”, att projekt och medlemmar är vid god vigör.

Robotikgruppen vid Luleå tekniska universitet är i världsklass inom robotik och drönarteknik. I våras fick gruppen en egen robothund, Spot. Med den ska de töja gränsen ytterligare i ambitionen att utveckla nästa generations autonoma robotar för räddningsaktioner eller för att utforska planeter. Här berättar George Nikolakopoulos, som leder forskningen, om ambitionen.

Snabbare laddning, förnybart och dessutom lägre klimatavtryck. Det är tre argument för Lignode, skogskoncernen Stora Ensos ligninbaserade alternativ till grafit i anoder till litiumjonbatterier.

Precis som under Kemet-tiden är det elektronikutveckling, produktion och EMC-testning som gäller för Dectron 2.0. Verksamheten i Färjestaden på Öland står sedan augusti på egna ben och siktet är inställt på att växa.

Idag kan bilarnas radarsensorer störa ut varandra eftersom de saknar synkronisering. Problemet växer dessutom i takt med att allt fler fordon utrustas med radar. Uppstartsföretaget Radchat vill lösa problemet genom att addera en kommunikationskanal som delar ut tidsluckor.

Göteborgsföretaget Chargenode har utvecklat ett system som dynamiskt kan fördela ut effekt till ett antal laddbara hybrid- och elbilar samtidigt. Idén är att erbjuda optimal laddning för bilar som vanligen står parkerade under en lite längre tid, exempelvis vid ett kontor, utanför en bostadsrätt eller på en långtidsparkering.

Magnus Dahlén och Stina Starborg på svenska batteriveteranen Nilar bjuder på en grundkurs i batteritest.

En AI-kamera upptäcker ogräs, ett spett utdelar snabba hugg till höger och vänster och den självgående maskinen rullar lugnt vidare över odlingen. Det här är svenska Ekobots första produkt i en groende marknad för automatiserat precisionsjordbruk.

För ett halvår sedan blev sidospåret nytt huvudspår. Det betyder att Ligna nu satsar fullt ut på att ta fram en liten tryckt komponent som lagrar energi – i första hand för att stötta energiskördare av olika slag, exempelvis Epishines solceller – men på sikt tänkt som en katalogprodukt som kan köpas separat.

Svenska forskare har visat att det går att tillverka papper med inbakad elektronik i en pappersmaskin. I ett pilotprojekt har de tillverkat 10 meter långa och 20 centimeter breda elektroniska pappersremsor. Nästa steg är ta fram en prototyp av en energilagringskomponent.

 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)