Energilagringskoncept: Stark medvind för natriumbatteri

Det har gått fort för Altris sedan Elektroniktidningen skrev om bolaget för ett år sedan. Kunder i 12 länder testar företagets natriumbaserade katodmaterial, kassan ska fyllas på med 50 miljoner kronor och så har fordonsindustrin seglat upp som en högst möjlig kund vid sidan av stationär lagring.

I en kortserie presenterar Elektroniktidningen ett axplock små och stora företag, men också projekt, som satsar på att kommersialisera material för att skapa miljövänlig energilagring i form av batterier eller superkondensatorer.

– Vi växer och vi ser att våra planer infrias, det är ett väldigt momentum i vår affär, säger Adam Dahlquist, som är vd.

Företaget knoppades av från Uppsala universitet så sent som 2017 för att kommersialisera en tillverkningsmetod för ett natriumbaserat katodmaterial som kan ersätta litium, kobolt och nickel i dagens laddningsbara batterier.

Altris

Grundat: 2017.
Ort: Uppsala.
Antal anställda: 13, ska vara 17 till årsskiftet.
Specialitet: Natriumbaserat katodmaterial.
Tillämpning: Stationär energilagring men även för billigare fordon.
Långsiktig affärsidé: Tillverka katodmaterial.
Finansiering: 30 miljoner kronor, ska ta in ytterligare 50 miljoner kronor.

Materialet blir både billigare och miljövänligare än dagens alternativ. Det består av järn, kväve, natrium och kol vilket företaget fyndigt döpt till Fennac (FeNNaC). Inom kemin är det däremot känt som ”Preussiskt vitt”.

Den stora tillämpningen för natriumbatterier är stationär lagring.

– Där har vi möjlighet att bli marknadsdominerande men vi blir mer och mer övertygade om att det finns andra områden där Fennac kan ta en andel.

Han syftar på lite enklare och billigare elbilar.

– Om jag sa att jag trodde på det för ett år sedan var jag modig, men nu inser alla i branschen att det är rimligt.

Det är återigen Tesla som ligger först i spåret. Företagets batterileverantör i Kina gör LFP-batterier, det vill säga batterier med litium, järn och fosfat. I USA har företaget använt Panasonics teknik för NCA-batterier som innehåller nickel och kobolt vilket gör dem bättre ur energiperspektiv men samtidigt är det ämnen som finns i begränsad mängd och där utvinning ofta är etiskt tveksam.

LFP-cellen har dock inte samma energitäthet. Den är 70 procent jämfört med NCA men jämförelsen är inte enkel.

LFP-cellerna är mindre brandfarliga vilket innebär att man slipper en del av de skyddsåtgärder som NCA-celler kräver. Skillnaden i vikt och storlek mellan två färdiga batteripackar är därför mindre än om man jämför två celler.

Tilläggas kan att även Volkswagen och kinesiska BYD svängt och vill ha LFP-batterier.

– Det var helt otänkbart för ett år sedan, säger Adam Dahlquist.

Fennac har ungefär samma energitäthet per kilogram som LFP, men är något sämre mätt per volymenhet. Det svenska natriumbaserade katodmaterialet är inte heller lika brandfarligt som dagens litiumjonbatterier, så det kan mycket väl passa fler elbilar än bara de billigaste.

Tilläggas kan att den kinesiska batterijätten CATL så sent som i juni gick ut och sade att företaget vill bygga upp ett ekosystem för natriumjonbatterier.

– Nu kan ingen säga att det är en teknik för en avlägsen framtid.

På pluskontot för Fennac finns dessutom det faktum att materialet fungerar bättre än konkurrenterna vid höga och låga temperaturer plus att det kan avge mycket effekt under kort tid.

– Utöver det kan man ladda ur det helt och hållet utan att det går sönder.

Altris har en mindre pilotlina i Uppsala som kan tillverka ungefär tio kilo Fennac per dag. Det motsvarar cirka 5 kWh färdiga batterier.

– Just nu håller vi på att skala upp den tio gånger för att kunna göra riktigt stora demonstrationsprojekt men den stora uppskalningen sker nästa år då vi ska kommer igång med industriell produktion, säger Adam Dahlquist.

Den fabriken ska vara klar att köras igång i oktober 2022 och får en kapacitet på två tusen ton Fennac per år. Mätt i batterikapacitet motsvarar det 1 GWh.

Det är tillräcklig för att en del av kunderna ska kunna göra kommersiell produktion av celler. Tillverkningen sker satsvis och planen är att utnyttja en tredjedel av kapaciteten år 2023 vilket skulle innebära att företaget börjar gå plus ekonomiskt.

– Vad vi tror nu så behöver vi bygga en större anläggning år 2024.

Ännu finns inte Fennacbatterier i någon applikation.

– Vi räknar med att komma dit i vinter. Om det blir vi eller någon av våra kunder som blir först får vi se.

Även om huvudaffären är att tillverka och sälja katodmateral tittar företaget på hela cellen för att göra den så grön som möjligt.

– Vi har anodmaterial från förnybara källor, vi har kvalificerat en separator av ett träfiberbaserat material och vi har en binder (klister) som är fluorfritt.