Men med utbyggnaden och den ökande användningen kommer också ett beroende av att nätet fungerar, och det kommer bli nästa stora diskussion. Nätexperter har länge pekat på att dagens fiber­infrastruktur är skör, och att den kommer få svårt att leva upp till de förväntningar på tillgänglighet som användarna har. I synnerhet eftersom ”användarna” inte bara är privatpersoner utan också kommuner, räddningstjänst, banker, industrier och så vidare.

– Den nationella infrastrukturen är inte robust idag. De nät som byggs är centraliserade och huvudsakligen optimerade för enkelriktad kommunikation där trafiken sänds från centrala serv­rar till många användare, som till exempel Netflix eller Spotify, säger Olle E. Johansson som är projektledare för projektet Robust Internet.

Väldigt enkelt uttryckt på­minner fibernäten i Sverige om Stockholms tunnelbanekarta: alla måste in till mitten för att byta tåg, och det finns ofta bara en möjlig resväg mellan två stationer. (Den som i likhet med undertecknad är lite för tåg­intresserad kan jämföra med Londons tunnelbanekarta, där det åtminstone i centrala staden så gott som alltid finns två eller tre vägar från A till B.) Stockholms tunnelbanestruktur leder till att resenärer/datapaket får onödigt långa resvägar, och den är också sårbar – om en resväg bryts någonstans blir de som befinner sig på olika sidor om avbrottet avskurna från varandra.

Inom Robust Internet skissar man på en arkitektur ­kallad ”Fem Små Hus” som skiljer sig från dagens i två viktiga avseenden.

• Redundans – det måste finnas alternativa fibervägar mellan alla delar av nätet, samt
• Regional självförsörjning – om en region tappar internet­kontakt med omvärlden, ska så mycket som möjligt av sam­hällskritiska tjänster fortfarande fungera inom regionen.

De två målen samspelar. ­Redundans ska göra det svårare att skära av Värmland från övriga Sverige, medan den regionala självförsörjningen ska se till att internet fortsätter fungera lokalt även när förbindelser till omvärlden försvinner.

Slutmålet formuleras som att nätinfrastrukturen ska kunna bära alla tjänster och uppfylla alla behov av elektronisk kommunikation, från distribution av underhållning till totalförsvarets behov i krig. Den ska också kunna stå emot både olyckshändelser och riktade attacker.

– Ursprunget är egentligen en över tjugo år gammal rapport från dåvarande IT-kommissionen. Ingen agerade på förslagen i den rapporten, så för några år sedan bestämde vi oss för att damma av den och börja om, och det ledde till Fem Små Hus, säger Fredrik Lindeberg, säkerhetsexpert på Netnod och projektdeltagare. (Netnod driver flera stora internetknutpunkter i Sverige – de stationer där man kan byta tåg, för att nu hålla fast vid den analogin.)

– Det vi gör nu med Robust Internet är att vi utgår från Fem Små Hus men breddar perspektivet med hjälp av experter från andra områden än bara teknik, för att nå ut med våra idéer till dem som kan få någonting att hända i samhället.
Post- och Telestyrelsen, PTS, har en enhet för robusthet inom elektronisk kommunikation som är en naturlig kontaktpunkt för Robust Internet. PTS driver också ett eget projekt ”­Regional robusthet IP” som i många avseenden liknar TU-stiftelsens (Netnods ägare) projekt; Netnod medverkar också i det projektet, tillsammans med flera stora tele- och internet­operatörer i Sverige.

Det är även ett möte inplanerat i vår med intresserade riksdags­ledamöter, berättar Fredrik Lindeberg, så idéerna har fått viss spridning. Med detta sagt återstår förstås många frågor, inte minst hur man ska finansiera en utbyggd internetinfrastruktur.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

– EU:s grundinställning är marknadsorienterad. Det offentliga kravställer medan privata aktörer bygger och driver. Så hur skapar vi, inom den ramen, incitament för operatörerna att bygga det nät vi föreslår? Troligen kommer staten också behöva gå in med medel, men hur får man ihop det med EU:s regler om statsstöd? säger Fredrik Lindeberg.

– Rent konkret föreslår vi i projektet att en offentlig utredning får utvärdera olika förvaltningsformer för en digital infrastruktur, speciellt med avseende på tillgång till svartfiber, tillgång till IPv6-tjänster, samt forskning och utveckling på området.