Färgbyte gör solcellen till skarp bildskärm

De tre tillämpningarna solcell, skärm och batteri går att bygga med i stort sett identisk teknik, och nu satsar Nutek 2 miljoner kronor på ett IVF-projekt som ska integrera skärmen och solcellen i en komponent.

- Vi ska utvärdera om det kan vara ett alternativ till LCD-teknik, säger Henrik Pettersson som leder projektet vid Institutet för verkstadsteknisk forskning, IVF, i Göteborg.

Med 2 miljoner kronor från Nutek ska ett samarbete mellan IVF och Uppsala Universitet inom ett år ha givit en eller ett par prototypserier av någon realistisk tillämpning som integrerar solcell och skärm. IVFs mål är att utveckla och utvärdera produktionstekniken - sedan får det vara upp till olika företag att ta fram färdiga produkter. En första marknadsundersökning hör också till arbetet, bland annat för att hitta tillämpningar.

Tekniken bygger på så kallade Grätzelsolceller, en sorts tunnfilmceller som härstammar från ett laboratorium i schweiziska Lausanne som har vidareutvecklats vid solcellsforskningen vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala och på IVF. IVF har inom ramen för ett EU-projekt redan idag lyckats tillverka hundratals Grätzelsolceller.

Bra kontrast, men långsam

När Grätzelsolcellen fungerar som skärmsegment visar den mörkt blått mot helt vit bakgrund. Kontrasten är betydligt bättre än i LCD-skärmar (Liquid Crystal Display), och är inte beroende av tittvinkeln, men skärmsegmentet tar med dagens teknik en halv sekund på sig för att byta färg. Inget för datorskärmar än, alltså.

- Vi har en idé om att man kan lägga batteriet under displayen - att bygga i flera lager. Man skulle också kunna ha en svagt färgad solcell med display under, säger Anders Hagfeldt som är en av Uppsalaforskarna bakom tekniken.

Anders Hagfeldt och Henrik Pettersson på IVF har tidigare arbetat tillsammans med Grätzeltekniken i Lausanne. Det finns också tankar om att varva teknikerna på tvären, att till exempel outnyttjade segment på en skärm skulle kunna fungera som solcell eller batteri.

Var tillämpningarna finns vill de inblandade inte spekulera mycket i, men i IVF- projektets referensgrupp sitter folk från Ericsson Mobile Communications, LC- Tec, Xicon och Pricer.

- Att försegla cellerna är ett problem vi har brottats med länge, men om vi kan visa att de är stabila så finns alla möjligheter, säger Anders Hagfeldt.

Svårigheterna med förseglingen är en orsak till att industriell produktion av Grätzelsolceller inte kommit igång, men IVF tror sig nu ha en lösning.

Ännu finns inga Grätzelsolceller på marknaden. Men utvecklingen har kommit långt när det gäller lågeffektstillämpningar. Cellen har en begränsad verkningsgrad men har visat sig ha ett bra utbyte just vid låga ljusintensiteter, exempelvis inomhus.

Alexander Kristofersson Frilansjournalist