Göran Nystedt Född 1954, har jobbat i elektronik-, data- och IT-industrin. Började på Flexlink 1997, som IT-chef med ansvar för att bygga upp globalt IT-stöd. Sedan drygt ett år ansvarig för Applied Technology Division, där elektronikprodukterna ingår.

Mydatas monteringsmaskiner och Micronics laserritare är tveklöst de mest kända exemplen på svensk utrustning för elektronikproduktion. Mer det finns ytterligare ett företag med omsättning i samma klass - Flexlink i Göteborg. Företaget säljer sådant som sitter mellan de stora maskinerna, som styrsystem som får kretskorten att gå till rätt ställe, arbetsbord, rullbanor och robotplattformar.

- Vi är integratörer av automationsutrustning och kan ta helhetsansvar för att sätta upp produktionslinor. Förra året sålde vi till elektronik- och telekomindustrin för drygt 360 miljoner kronor, säger Göran Nystedt som ansvarar för elektronikdelen på företaget.

Visserligen har Flexlink precis som andra aktörer drabbats av nedgången bland telekombolag och kontraktstillverkare av elektronik. Men ett par företagsköp i USA, Finland och Sverige, samt en del nyligen introducerade produkter gör att man ändå ser framtiden an med tillförsikt.

- Vi är definitivt rustade för uppgång. Vi visade vårt nya sortiment på mässan Apex i San Diego i januari, och sedan dess har förfrågningarna ökat radikalt i synnerhet i USA. Det är pc-tillverkarna som drar uppgången, säger han.

- Det är förvånansvärt liten skillnad mellan olika elektronikkunders behov. Sammansättningsproblematiken är densamma, oavsett om du gör pc eller basstationer.

Palett går alltid rätt

Flexlinks paradprodukt för elektronikindustrin heter Das, uttytt Dynamic Assembly System, en serie arbetsplatser för både manuell och automatisk montering. Det som ska monteras ligger på paletter, och ett styrsystem gör att varje palett alltid vet vart den ska och vad som ska göras härnäst.

I varje palett finns rutten inprogrammerad i ett minne, tillsammans med information om vilka komponenter som ska monteras på olika stationer. Systemet är utvecklat i Finland och finns i lyxvarianten Ergo med höj- och sänkbara arbetsbord samt den nya enklare varianten Lite.

- Das Lite är nog vår kommande storsäljare. Den är tänkt för kontraktstillverkare, även i lågkostnadsländer. De bryr sig mer om flexibilitet och pris än om ergonomi, även om ergonomiska hänsyn kommer allt starkare även där.

Att flexibilitet är något av företagets honnörsord märks inte bara i namnet, utan också förstås i produkterna. Göran Nystedt påpekar stolt att företagets anläggningar kan monteras ned, flyttas till en annan fabrik och monteras upp igen med bibehållen funktion.

- Produktionslinan har numera ofta längre livslängd än produkterna som produceras i linan.

De båda Das-varianterna kan förstås blandas, och de har gränssnitt mot alla upptänkliga typer av robotar och monteringsmaskiner. Varje modul har egen konfigurationsprogramvara och vill man möblera om i fabriken så är det bara att rycka ur sladdarna, flytta modulen och sätta in sladdarna igen.

Köpt del av Ericsson i Kumla

För drygt ett år sedan köpte Flexlink avdelningen In-House Technology från Ericsson i Kumla. Avdelningen hade stått för mycket av automationstänkandet under mobiltelefontillverkningens storhetstid där, men har nu omformats till att ta hand om robotplattformar och test inom Flexlink.

Här har man tagit fram robotcellen Flap, Flexible Automation Platform, som gör det lätt att integrera robotar som till exempel skruvar, limmar, löder eller placerar komponenter.

- Poängen är att vi kan minimera de kundspecifika delarna. Och robottillverkarna kan utgå från vår plattform, de slipper tänka på hur roboten ska fungera och kommunicera med övriga delar av linan.

Flexlink har sina rötter på SKF, som alltjämt äger 10 procent av bolaget. När man ställdes på egna ben 1997 stod transportörsystem med plastkedjor och aluminiumramverk i fokus, och dessa utgör alltjämt en dominerande del av försäljningen. Elektronik och telekom står för en knapp tredjedel.

Systemen med plastkedjor passar dock inte för att transportera rena kretskort, utan paletter. För att få fotfäste i den nischen köpte Flexlink två bolag i USA förra året, och har sedan dess utvecklat nya meterbaserade produkter som passar ihop med det övriga sortimentet.

Kretskorten åker på så kallade "edge belt conveyors", platta eller runda gummiband som tar tag i kanten på korten. Det gäller att gummibanden utnyttjar så liten del av kortet som möjligt utan att tappa precision eller hastighet.

Flexlink har förstås konkurrenter på marknaden, men enligt Nystedt är det ingen som har lika brett sortiment. Företag som Asys och Nutek gör också utrustning som flyttar kort, och finska Jot och PMJ konkurrerar i vissa fall om arbetsplatser och robotceller.

- Men vi samarbetar lika ofta som vi konkurrerar. Många av våra kunder har också utrustning från dessa företag, och då är det ofta vårt jobb att få allt att fungera tillsammans.

Flexlink tillverkar inget själva, utan låter underleverantörer stå för all produktion. Dock testas varje anläggning innan den levereras till kund. Företaget har säljkontor i 20 länder och finns representerade i ytterligare 30. Man har aviserat planer för notering på Stockholmsbörsen, men huvudägaren, riskkapitalbolaget EQT, avvaktar börsklimatet innan intro-duktionsdatum spikas.

Adam Edström