Billigare komponenter är främsta målet när Ericsson Telecom lägger ut allt mer av tillverkningen på underleverantörer.

- Kan en transformator göras 50 öre billigare blir det stora pengar i längden för oss, säger Johan Brundell, ansvarig för utförsäljningen.

Ribban sattes högt när Ericssons affärsområde publik telekommunikation för ett år sedan aviserade sitt stora omstruktureringsprojekt. På två år skulle antalet anställda minskas med 6 000 till 24 000 genom övergångar till den ständigt expanderande radiosidan och genom utförsäljning av tillverkning.

Det kallas outsourcing och är ett modeord just nu i Företagssverige. Var och en ska koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Det blir billigast så.

- Processen har två steg, förklarar Johan Brundell. Dels säljer vi hela verksamheten, dels tecknar vi leveransavtal om att köpa komponenter från de nya ägarna.

Ericsson Telecom ska koncentrera sig på sin kärnverksamhet, att ta fram systemlösningar för AXE-växlar och bredband.

- Vi kan inte bli bäst på allt. Därför måste vi koncentrera våra resurser, annars har vi kanske inte råd att vidareutveckla fabrikerna på sikt.



Slipper binda kapital


Försäljningen frigör givetvis pengar, både i form av en engångsvinst vid försäljningen och i form av kapital som Ericsson slipper binda i fabrikerna. Men den största vinsten ligger i framtida produktion. Försäljningen ger inte alltid vinst från dag ett, men sett över ett antal år ska det bli lönsamt.

- Ekonomin ligger i det framtida ledet. Långsiktigt spelar det stor roll om en transformatorer kostar 50 öre mer eller mindre.

Kassatillskottet är välkommet också i ljuset av att Ericsson just nu växer så det knakar. Koncernen växer idag med 20 procent på årsbasis, och den takten kräver bättre kassaflöde.

Exakt vad är då Ericssons kärnverksamhet?

- Det finns ingen knivskarp gräns. Vi lever i en dynamisk värld. Det som är kärnverksamhet idag kanske inte är det i morgon.

- För tjugo, trettio år sedan var det total kontroll som gällde, vertikal integration. Man ville göra allt i egen regi.

Då var det svårt att hitta alternativa komponentkällor. Idag är valmöjligheterna större.

Det är olika företagsstrategier, menar Johan Brundell. Det finns inget rätt eller fel. Till en stor del är det marknaden som bestämmer strategin.

Bilindustrin är en föregångare i sammanhanget, menar han. Där har man länge levt under den prispress som nu drabbar nyligen avreglerade branscher som telekom och flyg. Volvo och Saab lade tidigt ut mycket på underleverantörer för att koncentrera sig på att montera bilarna.

Tar man Volvo som exempel så började de på 70-talet syssla med livsmedel, olja och läkemedel, för att sprida riskerna.

Idag gör man precis tvärtom, koncentrerar verksamheten, för att nå samma mål, en säkrad avkastning.



Fortare än beräknat


Johan Brundell talar lugnt och verkar ge genomtänkta svar. Innan outsourcingprojektet var han chef på Ericssons interna advokatbyrå.

Enligt uppdraget skulle projektet studera möjligheten till att sälja ut produktionen, inte sälja till varje pris. Men som det ser ut nu kommer alla de aktuella fabrikerna att säljas ut. Arbetet har också gått fortare än beräknat.

Resultatet är att den kulturminnesmärkta huvudfabriken vid Telefonplan i Stockholm kommer att delas i tre delar. Två delar har hittills köpts av svenska verkstadsföretag.

På samma sätt har Katrineholmsfabriken styckats upp. Hälften av produktionen tog Ericsson Radio över. Resten delades mellan legotillverkaren Avex och kontaktdonsjätten Berg Electronics.

Ericsson kräver alltid att köparen tar över personalen.

- Verksamheten ska tuffa och gå som den är, utan avbrott.

Att hitta köpare var inget problem. I stort sett alla intressanta hörde av sig på en gång.

- Djungeltrumman fungerar oerhört väl, skrattar Johan Brundell.

I och med fabriksförsäljningen avslutas ett kapitel i Ericssons historia.

- Det var inom telekom som produktionen i hela telefonbolaget byggdes upp. Vi sitter på det historiska arvet, därför har vi varit internleverantör av komponenter.

Mikael Zackrisson