Telia har i höst rapporterat en månadstillväxt på hela 25 000 nya IP-tv-kunder, baserat på ett rabatterbjudande som hittills inga andra operatörer matchat i Sverige. Tillväxten väntas bli fortsatt kraftig. År 2011 har IP-tv vuxit i Sverige till 763 000 abonnemang, cirka 20 procent av de svenska tv-hushållen, enligt en färsk prognos från IDC som producerats på uppdrag av statliga PTS, Post- och Telestyrelsen.

Göte Andersson: Tufft för Teracom och Comhem Telekomindustrins kraftfulla satsning på IP-tv kommer att ändra balansen på den svenska telekommarknaden och Com Hem och Teracom är sannolika förlorare. 2011 har IP-tv tagit cirka 20 procent av den svenska marknaden. Analysföretaget IDC har nyligen presenterat en femårsprognos för den svenska telekommarknaden på uppdrag av regleringsmyndigheten PTS. De siffror IDC redovisar ger en klar vägledning om vart marknaden är på väg och vilka operatörer som borde bli förlorare. Enligt IDC finns 763 544 IP-tv-abonnenter år 2011. I dagsläget är det Telia och Telenor och en antal bredbands- operatörer som erbjuder IP-tv, framför allt via DSL-nät men även via LAN-nät. De erbjuder idag ett kabel-tv-utbud via bredband. I Sverige har i princip 100 procent av befolkningen tv. Det finns 4,2 miljoner tv-hushåll. Då blir frågan, när 763 000 väljer IPTV, vilka operatörer har då förlorat kunder? Telia har redovisat att huvuddelen av företagets nya IP-tv-abonnenter är småhusägare. Det betyder att förloraren är Teracom eftersom småhusen tidigare normalt har tagit sin tv-signal från Teracoms marknät. De stora fastighetsägarna är på god väg att införa nya bredbandsnät, och när de finns på plats så ska flera leverantörer erbjuda tv-tjänster till hushållen. Telia, Telenor och en rad andra leverantörer planerar erbjuda sina IP-tv-tjänster i konkurrens. Förlorare blir då Com Hem som idag helt dominerar kabel-tv- marknaden i flerfamiljshusen. Den stora frågan är naturligtvis hur resten av tv-marknaden, 80 procent, omfördelas efter 2011.

Den viktigaste tekniska förutsättningen för denna utveckling är en uppgradering av Telias DSL-nät. Nu finns kapacitet att erbjuda cirka 2,5 miljoner svenska hushåll IP-tv via DSL och uppgraderingen fortsätter, anger Telia. Cirka 4 miljoner svenska hushåll kan idag få DSL-abonnemang och det är främst på mindre orter där IP-tv ännu inte kan levereras via kopparnätet.

2,5 miljoner uppgraderade
Uppgraderingen av DSL-nätet handlar om ett generationsskifte. Telia har bytt ut sina lokala bredbandsväxlar (Dslam, Digital Subscriber Line Access Multiplexer) för 2,5 miljoner telefonabonnenter. Varje Dslam har ett antal hundra anslutna abonnenter. Alcatel-Lucent, en av Telias huvudleverantörer, har Dslam med kapacitet för 768 anslutna abonnentledningar. Dessa Dslam är nu anslutna till aggregationspunkter i Telias IP-nät med kapaciteten på sju Gbit/s, en ökning med 70 gånger, jämfört med Alcatel-Lucents förra produktgeneration.

Efter uppgraderingen får Telia en teoretisk kapacitet på cirka 10 Mbit/s till varje DSL-abonnent på regional nivå. Därmed finns det nu kapacitet att överföra ett stort antal IP-tv-kanaler fram till varje Dslam med multicastteknik.
För att sedan kunna garantera kvaliteten för IP-tv och IP-telefoni har Telia tagit ytterligare ett stort kliv. För tv finns krav om garanterad kapacitet om minst 5 Mbit/s för en tv-kanal, för telefoni finns maximikrav mot fördröjning.

Mellan aggregationspunkten och dess Dslam används VLAN (Virtuella LAN) och IP-trafiken märks med prioriteringsbitar (p-bitar). Mellan varje Dslam och abonnentens DSL-modem införs en teknik som kallas Permanent Virtual Circuits (PVC). Dessa PVC har olika kvalitetsklasser som gör det möjligt att ge telefoni och tv garanterad kvalitet.

Förutsättningen för att klara PVC är att Telia utrustar abonennten med ett nytt modem som nu har döpts om till Residential Gateway (RGW). Denna RGW klarar också fjärrstyrning enligt den nya standarden TR069. Det modem Telia inför har kapacitet att hantera fjärrstyrning även av andra enheter anslutna till hemnätet, men vilka sådana fjärrkontrolltjänster som ska erbjudas har Telia ännu inte presenterat.

Ett stort kliv
Sammantaget är detta ett stort kliv, om vi jämför med den första DSL-generationen av telenätet på 1990-talet. Kapaciteten i nätet var då några procent jämfört med dagens nät. Det fanns inte något stöd för garanterad kvalitet för realtidstjänsterna. Det fanns då ingen standardiserad lösning för fjärrstyrning och fjärrkontroll av abonnentens alla boxar.

Telia och de flesta andra telebolag i EU har uppgraderat sina kopparnät på detta sätt de senaste åren. Det är därför nätoperatörerna nu har kapacitet att i stor skala erbjuda IP-tv och IP-telefoni med garanterad kvalitet.

HD-tv nästa utmaning
Men Telia och andra stora telefonbolag står inför ytterligare en stor uppgradering de närmaste åren – det handlar om HD-tv. Hälften av Sveriges hushåll väntas inom några år ha HD-tv-mottagare och de stora tv-bolagen planerar på sikt gå över till HD-tv-sändningar. Det måste telebolagen klara om deras IP-tv-tjänster ska fortsätta vara konkurrenskraftiga.

Att mer bandbredd behövs är uppenbart. Dagens DSL-modem baseras i normalfallet på ADSL2+ som i Sverige i de flesta fall klarar cirka 15 Mbit/s till abonnenten. Många DSL-abonnenter har faktiskt lägre kapacitet än så. En enda HD-tv-kanal med dagens MPEG2-kodning kräver cirka 15 Mbit/s.

Norge först ut med VDSL2
Telefonbolagen planerar införa tekniken VDSL2 som kan ge 50 till 100 Mbit/s till abonnenterna och den nya MPEG4-kodningen som beräknas klara en HD-tv-kanal på 6 Mbit/s i framtiden.
Om därtill interaktiv HD-tv slår igenom, till exempel för långfilmer, så krävs en kraftig uppgradering av kapaciteten mellan IP-nätets aggregationspunkter och dess Dslam.

I Norge har Telenor redan beslutat införa VDSL2 för att klara HD-tv via telenätet. I Sverige har Telia aviserat att HD-tv ska erbjudas under 2008. Det återstår nu att se hur snabbt telebonbolagen uppgraderar för HD-tv.