Så kom den franska gigafabriken till

Det var i somras som franska Verkor offentliggjorde sin planer på att bygga en gigafabrik i Frankrike. Budskapet var att det var hög tid att också franska, italienska och spanska biltillverkare fick smaka lite hemlagade battericeller. 

En stor efterfrågan på elbilar väntar under det kommande decenniet på grund av utsläppsmål, sjunkande priser – och inte minst eftersom ryktet om elbilarnas allmänna förträfflighet kommer att sprida sig från mun till mun. 

Det är budskapet från Verkor. 

Utbudet av battericellsproduktion är fortfarande långt från att kunna möta denna efterfrågan. Så de etablerade asiatiska batterijättarna gör stora investeringar. 

Men varför skänka denna jättemarknad till dem när Europa lika gärna kan tillverka cellerna själv? Det undrar Europas regeringar och ger satsningarna, inklusive nu Verkor, sitt fulla stöd. 

Kan Verkor överhuvudaget misslyckas? 

– Allt fortskrider enligt plan hittills, men vi tar ett steg i taget. Det återstår mer att göra innan vi är säkra på att våga blåsa startsignal för en såpass stor investering som denna, säger vd Benoit Lemaignan. 

Verkor är hans baby.  Efter några månaders marknadsanalys hos EU:s energiinvesteringsorgan EIT Innoenergy fick han dess välsignelse och medel att samla ihop ett team och sparka igång projektet. 

Benoit Lemaignan är investerare och konsult och kommer närmast från just EIT Innoenery vilket är samma institut som tidigare hjälpt att finansiera bland annat Northvolt. 

Upprinnelsen till att Innoenergy valde att stödja Verkor var att Innoenergy självt medvetet hade satt södra Europa i fokus. 

– Efter att ha stött Northvolts tidiga stadier funderade Innoenergy över möjligheterna att accelerera samma industri i Frankrike, Italien, Spanien – de sydvästra delarna av Europa, berättar Benoit Lemaignan. 

En kandidat för att bygga en gigafabrik utvärderades redan hos Innoenergy. Men budet gick till slut till Benoit Lemaignan och hans upplägg. 

Verkors anläggning ska börja byggas år 2022 och starta produktion två år senare. 

200 hektar behövs. 2000 direkta arbetstillfällen kommer att skapas, tror Verkor. Plus tusentals indirekta. 

Kapaciteten ska byggas ut i takt med efterfrågan. Upp till 50 GWh/år enligt nuvarande plan. Det är fortfarande bara en tredjedel av den kapacitet södra Europa behöver, uppskattar Verkor. 

Batterikemiskt satsar Verkor på säkra kort. Det experimenteras inte med ny batteriteknik när företaget ritar på den produktionsanläggning som ska tas i bruk på en ännu icke avgjord ort. 

Vd Benoit Lemaignan kallar företagets strategi för ”fast follower”, snabb efterföljare. 

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

– Vi har inte investerat i några disruptiva processer. Vi tänker bygga state-of-the-art för att
så snabbt som möjligt kunna öka produktionskapaciteten i Europa. 

– Vi har inte något fokus på någon revolutionerande cellkemi till exempel. Vi vet att det kommer att finnas en enorm efterfrågan på celler av dagens typ, som NMC och LFP. 

Vad säger du om att norska Morrow satsar på litiumsvavel?

– Alla gör sitt eget val. Det är bra att vi gör på olika sätt. Det kommer säkert att ha ett viktigt värde för europeiska företag. 

Verkors finansieringsbehov följer tumregeln en miljard kronor per GWh. Medlen är säkrade för den första fasen – en kapacitet på 16 GWh som ska börja komma på plats 2024. 

Det här blir battericeller producerade i en fransk elmix av kärnkraft och växande andel förnybart. Den kommer knappast ikapp svensk och norsk vattenkraft vad gäller pris, men ur CO2-utsläppsperspektiv är det godkänt.  Frågan om elmixen är viktig eftersom koldioxidutsläppen från elfordon huvudsakligen sker i batterifabrikerna. 

Resten av Europa har redan adresserats av tidigare europeiska initiativ. I Norra Europa startade svenska Northvolt vågen. Därefter anslöt norska Freyr och Morrow. I Mellaneuropa bygger VW en batterifabrik. I Storbritannien dök uppstickaren Britishvolt upp i maj. 

– Det är trevligt att se alla dessa initiativ inom EU och UK sättas upp. Det gläder mig. Vi behövs för att balansera de asiatiska företagens initiativ i Europa, säger Benoit Lemaignan. 

Verkor dök upp i augusti och ska bygga för franska, spanska och italienska biltillverkares räkning. Benoit Lemaignan känner sig trygg i deras stöd även om det ännu är för tidigt att presentera några uttryckliga letter-of-intents från dem. 

– De ser ett stort värde i en lokal värdekedja. 

Han påpekar också att jag räknat upp projekten i den ordning de annonserats, vilket inte nödvändigtvis visar hur mogna de är. 

– För vår del hade vi ett ganska erfaret team redan från start – vår kärngrupp kommer ur industrin snarare än att vi är ett projekt drivet av investerare. 

– Vi är entreprenörer inom industrin, med stor ackumulerad erfarenhet inom området, särskilt inom battericelltillverkning. 

Receptet på en gigafabrik börjar kännas  etablerat vid det här laget. Benoit Lemaignan har bockat av den vanliga laguppställningen. 

Christophe Mille är battericellmästaren. Han ledde senast cellutvecklingen på BMW och hade innan dess stort ansvar för detsamma på Tesla under sju år. 

Philippe Chain är gruppens elbilsexpert. Han har 30 år på Peugeot och ett chefsingenjörskap för Audi E-tron. Också han har ett år på Tesla i sin cv.

Gille Moreau har en bakgrund  inom energilager i ett eget bolag och inom projekt kring litiumbatterier och battericellkemi hos den franska energimyndigheten CEA. 

Han har dessutom arbetat med bränslecellteknik på 3M och Peugeot. 

Vad gäller övrig rekrytering har coronapandemin ställt till problem. Den har gjort det svårare för Verkor att rekrytera asiatisk kompetens och att säkra finansiering. 

– Men på lång sikt har corona varit otroligt positiv för Verkor. Nu förstår folk på en gång vad vi menar när vi pratar om att ha en intern värdekedja i Europa. Corona har understrukit den strategiska poängen med vårt projekt. 

Schneider Electric är partner för produktionsapparaten. En annan viktig industrialiseringspartner – och investerare – är Groupe Idec. 

Trots raden av inhemska initiativ är det fortfarande asiatiska etablerade batterijättar som SK, Panasonic, CATL och LG Chem, som investerar mest i Europa. Merparten av den kapacitet som byggs ut – i Europa – under de kommande fem åren tillhör dem.

Håller Europa fortfarande tillbaka?

– Så är det! Det tycker jag. Vi behöver fortsätta accelerera och det är vad vi gör med detta projekt. Vi förutser en lokal värdekedja och om man tittar på den kommande marknaden så finns det verkligen fortfarande plats för mer.