JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. De flesta elöverkänsliga blir friska efter utredning
Guidelines for contributing Technical Papers: download PDF

Behandling fungerar trots att ingen är säker på orsakerna

Det har kommit att kallas för elöverkänslighet - fast ingen egentligen vet om elen ens har med symptomen att göra. Frågan om farorna med elektromagnetiska fält fortsätter att vara omstridd, men i praktiken verkar de flesta drabbade tillfriskna när deras problem tas på allvar.
Elektronikkonstruktören sitter bildligt talat mitt i spänningsfältet. Dels jobbar hon framför bildskärm en stor del av sin arbetstid, dels lever hon ofta på att utveckla system som ger upphov till fält i större eller mindre utsträckning. Inte minst försöken av Ericsson Utvecklings AB att göra sig av med ingenjören Per Segerbäck har ju väckt mycket uppmärksamhet. Får man komma i mikrovågsskyddande dräkt till sitt jobb på ett företag som till stor del lever på att sprida mikrovågssändare över världen?

Men även om vissa konflikter mellan anställda och arbetsgivare fortfarande får mycket uppmärksamhet i medierna, och idéerna fortfarande går isär rejält om elens betydelse för hälsan, så verkar frågan inte längre vara riktigt så het som för tio år sedan. Kanske beror det på att de flesta drabbade som får sin situation ordentligt utredd faktiskt kommer tillbaka till arbetet någorlunda friska.

- Det som har visat sig fungera bäst är att pröva sig fram individanpassat, säger Ulf Bergqvist som på regeringens uppdrag har lett en utredning av ämnet vid Rådet för arbetslivsforskning.

Ibland innebär det att man tar bort elektriska fält från arbetsplatsen.

- Den praktiska erfarenheten är att symptomen oftast går över. Men eftersom det inte gör det för alla är det viktigt att man utreder varje enskilt fall. Det gäller att försöka få en helhetsbild - inte låsa sig i att det bara beror på fält, eller bara är psykologiskt.

Enligt Ulf Bergqvist har det inte visat sig i blindtester att elektriska eller magnetiska fält har någon hälsoeffekt på dem som tror sig kunna vara drabbade. Mycket forskning riktar nu in sig på betydelsen av orsaker som säkert kan bidra till sådana symptom: varm och torr luft, ljusflimmer, stress och för mycket stillasittande.

Symptomen som kan drabba de som sitter framför bildskärmar är av olika karaktär - hud och ögonbesvär brukar dyka upp först, men även trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, oro och spänningar förekommer. Problemen kallas ofta för elöverkänslighet trots att man inte vet hur mycket elen spelar in. Andra kallar problemen för "bildskärmsrelaterade".

Tvisten om elens betydelse för hälsan tycks dock inte längre vara lika laddad som för tio år sedan.

- Det var enstaka läkare som intog en mycket hårdnackad attityd, och sade att de som upplevde problem framför en bildskärm var inbillningssjuka. Vi forskare kunde inte fatta hur de kunde komma med sådana utsagor, säger Olle Johansson, neurobiolog på Karolinska institutet.

- Men det har man ju nu gått ifrån helt, tack och lov.

Enligt Olle Johansson utreds bildskärmsrelaterade symptom av läkare på precis samma sätt som andra sjukdomssymptom där orsaken är okänd. Och han är överens med Ulf Bergqvist och de flesta andra inblandade att det är rätt väg.

- Låt människan vara mätaren. Bara att du bryr dig om människan kan ha en positiv effekt, och åtgärderna vi pratar om är marginella jämfört med vad det kostar att ersätta en person. Kostnaden för en hel elsanering kostar motsvarande en eller ett par månaders sjukskrivning.

Men när det gäller forskningen kring orsakerna är Olle Johansson mycket kritisk mot den utredning, ledd av Ulf Bergqvist, som nu lagts på regeringens bord. Olle Johansson hoppade själv av utredningen då han tyckte att faktasökandet avgränsades för snävt - som om svaren redan var givna, anser han.

Av dem som använder dator regelbundet är det ett par procent som får hudrodnader motsvarande dem som sätts i samband med el. Det kan ställas i relation till ergonomiska problem, såsom ont i axlar, nacke och handleder, vilket drabbar runt 50 procent av användarna. Av de personer som får sin situation utredd med avseende på elöverkänslighet kan de allra flesta gå tillbaka till jobbet, ibland efter att skärmen bytts eller att arbetsplatsen har anpassats på något annat sätt.

__________________________________________________

Detta kan du göra om du drabbas

Gå till företagshälsovården eller någon annan läkare för att se om symptomen gäller någon behandlingsbar sjukdom. Det är ganska vanligt, inte minst när det handlar om hudsjukdomar men också vid organsjukdomar.

I vilka sammanhang uppkom problemen? Kom de när det var stressigt eller när du fick en ny apparat på kontoret?

Din läkare kan hjälpa dig att reda ut hur du kan göra för att må bättre. Om kopplingen till den fysiska arbetsmiljön verkar vara stark kan rummet tömmas på utrustning. Om det blir bättre då kan du ställa tillbaka sak efter sak för att isolera orsaken till problemet. är det krukväxten, mattan eller bildskärmen? Eller kan orsakerna vara sociala och psykiska?

Kanske behöver även hemmiljön ses över.


Alexander Kristofersson

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)