Världens bästa batteri är vad Christina Lampe-Önnerud har skapat. Hewlett-Packard, Saab och Nasa är några som vill använda batterierna som vidareutvecklats i Boston Powers regi, företaget som Christina Lampe-Önnerud själv grundat. – Vår teknik fungerar. Det största hotet mot oss är att nya marknader inte utvecklas tillräckligt fort. Då får vi slut på tid, säger hon.
Medan elektroniken ständigt blir billigare att tillverka så har kostnaden för att testa den snarare gått åt motsatt håll. Det beror delvis på att produkterna blir allt mer komplexa men handlar också om att testkostnaden bestäms redan i designfasen. Och där glöms testaspekterna ofta bort. Med en gedigen erfarenhet i bagaget, eller misstag om man så vill, och kunskap om vilka genvägar man kan ta, vill nystartade Gefle Testteknik råda bot på den dystra trenden.
Klämd mellan de globala jättarna med stora skalfördelar och de små nischdistributörerna med djupa teknikkunskaper har börsnoterade Elektronikgruppen valt sin egen väg. Företaget har gått från att vara en lokal distributör av standardprodukter till att bli ett multiregionalt servicebolag för nischprodukter.
Miljöengagemanget är en röd tråd genom Tomas Kåbergers karriär. Som generaldirektör på Energimyndigheten vill han värna både om miljön och svenskt näringsliv. – Ska man rädda världen är det nödvändigt att det är roligt och dessutom blir det riktigt bra om det är lönsamt, säger han.
Fusionera maskritarföretaget Micronic med ytmonteringsspecialisten Mydata, två tekniktunga företag. Trampa samtidigt gasen i botten för att skapa ett tredje ben i form av direktritande lasersystem för kapsling av avancerade halvledarkretsar. Det är uppdraget för Micronic Mydatas nyblivne vd Peter Uddfors som för en knapp månad sedan kunde berätta att Intel tror så mycket på de nya kapslingsmaskinerna att företaget stödjer projektet ekonomiskt.
Sedan Stefan Löf tillträdde som vd för inbyggnadsföretaget Hectronic har både omsättning och personalstyrka dubblerats. Företaget har gått från att enbart göra specialgjorda datorer till att även sälja egenutvecklade standardkort för inbyggnads-pc, och säljer numera även globalt, via webben. Men Stefan Löf är inte nöjd – han vill dubblera bolaget en gång till de närmaste tre åren.
På kontoret är det Ethernet och TCP/IP som gäller för alla nätverksanslutna produkter, från datorer och skrivare till switchar och routrar. Men kommer man ut i industrin pågår fortfarande ett krig mellan olika fältbussar om vilken standard som ska används för att koppla ihop givare och ställdon med styrsystem och operatörspaneler. Det här är något som Halmstadsföretaget HMS Industrial Networks lever gott på.
In med materialet, förädla det till så låg kostnad som möjligt och snabbt ut med grejorna. Svårare än så behöver det inte vara att tillverka elektronik men då måste hela kedjan i fabriken optimeras, inte bara enskilda parametrar som ställtiderna för maskinerna eller lageromsättningen. En som kan skruva på rätt parametrar så att en fabrik presterar optimalt är Mattias Andersson. Han har grundat konsultföretaget Mtek Consulting och står även bakom mönsterkortsföretaget Macer.
Bilelektronik får aldrig sluta fungera men får inte kosta ett öre mer än nödvändigt. Konstruktionerna ska i princip vara lika billiga som konsumentelektronik men ha lika hög kvalitet som medicinteknisk utrustning. Efter att ha tagit fram fem generationer elektronik till fyrhjulsdrift behärskar Nils Bjelk på Haldex den konsten.
Det spelar ingen roll om det är slangklämmor, frekvensräknare eller ekonomitjänster. Det viktiga är att produkterna håller världsklass. Så resonerar Harald Kruger, och när han fick tips om att det förlusttyngda räknarföretaget Pendulum var till salu 1998 slog han till. Efter att ha vänt företaget och sedan sålt det till franska Orolia är siktet nu inställt på distributionsbranschen. Målet för Testhouse Nordic är att omsätta 100 miljoner kronor inom tre år.
För professor Lennart Lindh står den programmerbar logiken i fokus sedan över 20 år. Helst skulle han vilja kasta ut von Neumanarkitekturen och ersätta den med enbart FPGA:er som kan beta av uppgifterna parallellt. Det blir i många fall billigare och ger dessutom kortare utvecklingstid än dagens inbyggda system med processorer och snårig kod.
RUNDABORDSDISKUSSION I slutet på förra året slog lågkonjunkturen till med full kraft världen över. De svenska komponentdistributörerna har drabbats hårt med en minskad försäljning på 15 till närmare 40 procent. Beroende av fordonsindustrin eller kontraktstillverkare har varit extra illa. Nu är botten nådd, tror distributörerna. Fast när det vänder råder det delade meningar om. Det framkom nyligen under en rundabordsdiskussion med fyra rutinerade distributörer.
Elektroniktidningen intervjuar Erik Albertsen om Greenpeace miljörankning av elektronikföretag. Han berättar om den nya planen: klimatkrisens affärspotential ska locka upp elektronikföretagen på fasaderna.
De kinesiska telekomjättarna Huawei och ZTE hör redan till Eneas kunder, även om de än så länge är mycket mindre än Ericsson och Nokia. Men för nye vd:n Per Åkerberg är det viktigt att växa mer i Kina, och på sikt även bedriva produktutveckling där. Med mer samarbete med hårdvaruleverantörerna och tydligare strategi kring öppen källkod hoppas han också att produktförsäljningens andel av omsättningen ska öka.
I februari bytte Actel ut den röda färgen i logotypen mot grönt. Snart tar företaget också steget från 130 nm till 65 nm. Men produkterna är fortfarande desamma, strömsnål och programmerbar logik baserad på flashteknik.
Trots en stor medicinteknisk industri, starka traditioner och en hel del duktiga akademiker lever forskningen inom medicinteknik på svältgränsen, med sämre finansiering än många andra forskningsområden. Om ingen ändring görs kommer den forskning som ändå sker att gå ner än mer i tempo och få allt lägre verkshöjd. Men det behövs inte särskilt mycket pengar för att ändra detta – 36 miljoner kronor per år räcker långt. Det menar Per Ask, professor i medicinsk teknik i Linköping.
Det tar tio år och kostar minst 300 miljoner kronor att föra in en ny tillverkningsmetod i halvledarindustrin. Det har Patrik Möller på Replisaurus i Kista insett. Han försöker tillsammans med sina 80 kollegor få halvledarföretagen att börja tillverka det översta ledarlagret på integrerade kretsar med hjälp av elektrokemisk replikering och inte som idag med optisk litografi.
About / Advertise 
Världens bästa batteri är vad Christina Lampe-Önnerud har skapat. Hewlett-Packard, Saab och Nasa är några som vill använda batterierna som vidareutvecklats i Boston Powers regi, företaget som Christina Lampe-Önnerud själv grundat.
Dubblat Hectronic vill dubbla igen
På kontoret är det Ethernet och TCP/IP som gäller för alla nätverksanslutna produkter, från datorer och skrivare till switchar och routrar. Men kommer man ut i industrin pågår fortfarande ett krig mellan olika fältbussar om vilken standard som ska används för att koppla ihop givare och ställdon med styrsystem och operatörspaneler. Det här är något som Halmstadsföretaget HMS Industrial Networks lever gott på.
In med materialet, förädla det till så låg kostnad som möjligt och snabbt ut med grejorna. Svårare än så behöver det inte vara att tillverka elektronik men då måste hela kedjan i fabriken optimeras, inte bara enskilda parametrar som ställtiderna för maskinerna eller lageromsättningen. En som kan skruva på rätt parametrar så att en fabrik presterar optimalt är Mattias Andersson. Han har grundat konsultföretaget Mtek Consulting och står även bakom mönsterkortsföretaget Macer.
Bilelektronik får aldrig sluta fungera men får inte kosta ett öre mer än nödvändigt. Konstruktionerna ska i princip vara lika billiga som konsumentelektronik men ha lika hög kvalitet som medicinteknisk utrustning. Efter att ha tagit fram fem generationer elektronik till fyrhjulsdrift behärskar Nils Bjelk på Haldex den konsten.
För professor Lennart Lindh står den programmerbar logiken i fokus sedan över 20 år. Helst skulle han vilja kasta ut von Neumanarkitekturen och ersätta den med enbart FPGA:er som kan beta av uppgifterna parallellt. Det blir i många fall billigare och ger dessutom kortare utvecklingstid än dagens inbyggda system med processorer och snårig kod.
De kinesiska telekomjättarna Huawei och ZTE hör redan till Eneas kunder, även om de än så länge är mycket mindre än Ericsson och Nokia. Men för nye vd:n Per Åkerberg är det viktigt att växa mer i Kina, och på sikt även bedriva produktutveckling där. Med mer samarbete med hårdvaruleverantörerna och tydligare strategi kring öppen källkod hoppas han också att produktförsäljningens andel av omsättningen ska öka.
I februari bytte Actel ut den röda färgen i logotypen mot grönt. Snart tar företaget också steget från 130 nm till 65 nm. Men produkterna är fortfarande desamma, strömsnål och programmerbar logik baserad på flashteknik.
Trots en stor medicinteknisk industri, starka traditioner och en hel del duktiga akademiker lever forskningen inom medicinteknik på svältgränsen, med sämre finansiering än många andra forskningsområden. Om ingen ändring görs kommer den forskning som ändå sker att gå ner än mer i tempo och få allt lägre verkshöjd. Men det behövs inte särskilt mycket pengar för att ändra detta – 36 miljoner kronor per år räcker långt. Det menar Per Ask, professor i medicinsk teknik i Linköping.
Det tar tio år och kostar minst 300 miljoner kronor att föra in en ny tillverkningsmetod i halvledarindustrin. Det har Patrik Möller på Replisaurus i Kista insett. Han försöker tillsammans med sina 80 kollegor få halvledarföretagen att börja tillverka det översta ledarlagret på integrerade kretsar med hjälp av elektrokemisk replikering och inte som idag med optisk litografi.
