För professor Lennart Lindh står den programmerbar logiken i fokus sedan över 20 år. Helst skulle han vilja kasta ut von Neumanarkitekturen och ersätta den med enbart FPGA:er som kan beta av uppgifterna parallellt. Det blir i många fall billigare och ger dessutom kortare utvecklingstid än dagens inbyggda system med processorer och snårig kod.
RUNDABORDSDISKUSSION I slutet på förra året slog lågkonjunkturen till med full kraft världen över. De svenska komponentdistributörerna har drabbats hårt med en minskad försäljning på 15 till närmare 40 procent. Beroende av fordonsindustrin eller kontraktstillverkare har varit extra illa. Nu är botten nådd, tror distributörerna. Fast när det vänder råder det delade meningar om. Det framkom nyligen under en rundabordsdiskussion med fyra rutinerade distributörer.
Elektroniktidningen intervjuar Erik Albertsen om Greenpeace miljörankning av elektronikföretag. Han berättar om den nya planen: klimatkrisens affärspotential ska locka upp elektronikföretagen på fasaderna.
De kinesiska telekomjättarna Huawei och ZTE hör redan till Eneas kunder, även om de än så länge är mycket mindre än Ericsson och Nokia. Men för nye vd:n Per Åkerberg är det viktigt att växa mer i Kina, och på sikt även bedriva produktutveckling där. Med mer samarbete med hårdvaruleverantörerna och tydligare strategi kring öppen källkod hoppas han också att produktförsäljningens andel av omsättningen ska öka.
I februari bytte Actel ut den röda färgen i logotypen mot grönt. Snart tar företaget också steget från 130 nm till 65 nm. Men produkterna är fortfarande desamma, strömsnål och programmerbar logik baserad på flashteknik.
Trots en stor medicinteknisk industri, starka traditioner och en hel del duktiga akademiker lever forskningen inom medicinteknik på svältgränsen, med sämre finansiering än många andra forskningsområden. Om ingen ändring görs kommer den forskning som ändå sker att gå ner än mer i tempo och få allt lägre verkshöjd. Men det behövs inte särskilt mycket pengar för att ändra detta – 36 miljoner kronor per år räcker långt. Det menar Per Ask, professor i medicinsk teknik i Linköping.
Det tar tio år och kostar minst 300 miljoner kronor att föra in en ny tillverkningsmetod i halvledarindustrin. Det har Patrik Möller på Replisaurus i Kista insett. Han försöker tillsammans med sina 80 kollegor få halvledarföretagen att börja tillverka det översta ledarlagret på integrerade kretsar med hjälp av elektrokemisk replikering och inte som idag med optisk litografi.
Det var visionen om virtuella instrument och konfigurerbara testsystem som fick Leif Johansson att dra igång National Instruments Sverigekontor för 17 år sedan. Och han tycker att tankarna fortfarande håller.
Modet att gå mot strömmen, utmana myter och göra förenklingar som man själv tror på även när marknaden säger något annat – det är en grundbult i telekomföretaget Transmodes framgångar. Teknikchefen Mohamad Ferejs filosofi, där enkelhet och tillförlitlighet paras med att våga, samtidigt som ordning och reda står högt i kurs, har varit drivande för företagets tillväxt.
För tio år sedan startade Erik Stenfors kontraktstillverkaren Note. Efter en vända bland barnprylar är han nu tillbaka i produktionsbranschen med Hanza. Den här gången finns inga fabriker i Sverige och företaget kan mycket mer än bara elektroniktillverkning.
Den smarta medicinförpackning som svenska Cypak tagit fram har fått mängder med utmärkelser och uppmärksamhet. Förpackningen piper när det är dags att ta medicinen, den håller ordning på när tabletterna tagits och den kan trigga patienten att svara på frågor i samband med intaget. Trots idéns briljans och många investerade miljoner under snart ett decennium har dock hoppen om ekonomisk framgång och storskalighet ännu inte infriats. Han som fått jobbet att ändra på det är Per Nathanaelson, en ”gammal hederlig kiselknutte” som älskar teknik och kombinerar hårda nypor med en rejäl dos västkustsk humor.
Medan andra nyblivna fäder börjar renovera huset eller skaffar sig ett bättre betalt jobb passade Adam Dunkels på att ta fram grunderna till den minimala IP-stacken uIP.
För ett år sedan tog telekomveteranen Urban Fagerstedt klivet in på Huawei i Kista. Idag är hundra personer sysselsatta här – främst med tidig produktutveckling på gränsen till forskning. Mot slutet av året hoppas han att verksamheten ska engagera dubbelt så många. Parallellt med uppbyggandet av den svenska verksamheten jobbar Urban Fagerstedt som managementkonsult åt företagsledningen i Kina.
Den som kört E18 norrut från Stockholm har säkert sett skylten. Strax efter transformatorstationen i Danderyd står det Flir med inte allt för stora bokstäver. Namnet är kort nog för att man ska hinna läsa det innan det rosa och grå huset på höger sida svischat förbi.
Traditionellt har radio varit i fokus för Ericssons forskning. Men nu kommer multimediatjänster och IP-nätverk med stormsteg. Det berättar Jan Färjh som är chef för Ericssons forskningsverksamhet, en grupp på närmare 600 personer som har till uppgift att känna av vart teknikutvecklingen är på väg och avgöra vad som kan vara användbart för företaget.
Västerås är en viktig ort för världens största tågtillverkare Bombardier Transportation. Här utvecklas och tillverkas elektriska drivsystem som används i tåg världen över. - Det är ingen hemlighet att vi är världsledande, säger vd Tomas Andersson.
I Järfälla tillverkar svenska Silex mikromekanik åt andra. Företagets tillväxt är fascinerande. Och nu planerar grundaren Edvard Kälvesten för en börsintroduktion. Pengarna behövs till en andra fabrik – helst i närområdet. Det långsiktiga målet är att bli ett nytt TSMC inom mikromekanik.