Bränsleceller har länge utmålats som den ultimata batteriersättaren. Tyst, miljövänlig och bara att tanka med nytt ”bränsle” när strömmen sinar. Men än så länge är det mesta bara drömmar för den som inte har väldigt udda behov eller stor plånbok.
Trots bristande forskningsanslag (länk) finns det gott om svenska små och medelstora bolag inom medicinsk elektronik, och en hel rad hyperintressanta forskningsprojekt. Här presenterar Elektroniktidningen ett axplock av företag, produkter och projekt som vi tycker är värda att uppmärksamma.
Gamla, sjuka och hantverkare. Det är några kategorier av människor som skulle kunna få hjälp av den mektroniska handske som nystartade Bioservo Technologies håller på att utveckla. Handsken, som innehåller sensorer, konstgjorda senor och motorer, förstärker kraften i handen utan att vara kopplad till nerverna.
I november startade ett nytt svenskt forskningsprojekt med mål är att skapa en datortomograf som ger markant lägre stråldos än dagens maskiner. Projektet finansieras av Familjen Erling-Perssons stiftelse med 23,7 miljoner kronor och en prototyp ska stå färdig inom tre år för test på patienter på Karolinska Institutet.
Att strålbehandla en prostatatumör kan tyckas vara en rättfram uppgift om det inte vore för att körteln inte håller sig stilla trots att patienten ligger ned på behandlingsbordet. Lösningen hittills har varit att bestråla ett mycket större område varvid även frisk vävnad skadas vilket kan leda till impotens, inkontinens och blödningar från ändtarmen. Det här vill Göteborgsföretaget Micropos Medical ändra på med en teknik som liknar GPS-positionering.
Devisen att ryggkliare uppfinns när det kliar på ryggen stämmer bra på Medicpen. Det började med att Cristian Hallin var på långsemester med malariakur: ” Jag märkte hur fruktansvärt svårt det var att komma ihåg långtidsmedicinering.
Svenska G-Coder Systems har utvecklat en joystick som används för att träna läkare att utföra titthålsoperationer. Olika handtag, som motsvarar olika instrument, kan kopplas till joysticken. Utmaningen har varit att ge läkaren exakt information om var spetsen på joystickens övningsinstrument befinner sig i den virtuella kroppen i varje ögonblick.
Varje år utförs flera miljoner operationer där förträngningar i hjärtats kranskärl avhjälps genom att sätta in en så kallad stent, ett litet nät som håller blodkärlet öppet. Men att avgöra när en operation gör mer nytta än skada, och då veta exakt var förträngningen sitter, och att applicera den kärlvidgande ballongen och därpå stenten, är inte det lättaste.
Trots bristande forskningsanslag finns det gott om svenska små och medelstora bolag inom medicinsk elektronik, och en hel rad hyperintressanta forskningsprojekt. Elektroniktidningen presenterar ett axplock företag och projekt som vi tycker är värda att uppmärksamma.
Lysdioder är på god väg att erövra varenda ljuspunkt i både personbilar och tunga fordon, med bränslebesparingar och livslängd som de främsta argumenten. Men lika viktigt är att lysdioderna ger nya möjligheter till belysning anpassad till bilmodellen och till individuella förare, såväl utanpå som inuti fordonet.
På jättemässan Mobile World i Barcelona visade Ericsson och Intel hur framtidens multimediatjänster kan komma att se ut. Grunden för samarbetet är serverprocessorn Xeon, som Ericsson ska använda i sina kommande IMS-produkter, IP Multimedia Subsystem.
De två mobilplattformarna U380 och U500, som Ericssons plattformbolag lanserade veckan före jättemässan Mobile World Congress i Barcelona, är vid första påseende förvillande lika.
Ätbar elektronik, Ihoprullbara och lövtunna teveskärmar, engångskretsar som tillverkas för enstaka ören. Perspektiven hisnar när man talar om tryckt elektronik. De första produkterna – Pokemonkort och displayer – finns redan på marknaden.
Kommunikationsstandarder som klarar allt blir ineffektiva. Istället kommer fler nischade standarder för korthållskommunikation att utvecklas framöver. Utmaningen är framförallt varianter som ger än lägre strömförbrukning, men också de med högre bandbredd.
Det kommer hela tiden nya standarder för korthållskommunikatation. En del blir bara dagsländor medan andra växer och frodas. Här nedan listar vi de som för tillfället är aktuella.
About / Advertise
Bränsleceller har länge utmålats som den ultimata batteriersättaren. Tyst, miljövänlig och bara att tanka med nytt ”bränsle” när strömmen sinar. Men än så länge är det mesta bara drömmar för den som inte har väldigt udda behov eller stor plånbok.
Gamla, sjuka och hantverkare. Det är några kategorier av människor som skulle kunna få hjälp av den mektroniska handske som nystartade Bioservo Technologies håller på att utveckla. Handsken, som innehåller sensorer, konstgjorda senor och motorer, förstärker kraften i handen utan att vara kopplad till nerverna.
I november startade ett nytt svenskt forskningsprojekt med mål är att skapa en datortomograf som ger markant lägre stråldos än dagens maskiner. Projektet finansieras av Familjen Erling-Perssons stiftelse med 23,7 miljoner kronor och en prototyp ska stå färdig inom tre år för test på patienter på Karolinska Institutet.
Att strålbehandla en prostatatumör kan tyckas vara en rättfram uppgift om det inte vore för att körteln inte håller sig stilla trots att patienten ligger ned på behandlingsbordet. Lösningen hittills har varit att bestråla ett mycket större område varvid även frisk vävnad skadas vilket kan leda till impotens, inkontinens och blödningar från ändtarmen. Det här vill Göteborgsföretaget Micropos Medical ändra på med en teknik som liknar GPS-positionering.
Devisen att ryggkliare uppfinns när det kliar på ryggen stämmer bra på Medicpen. Det började med att Cristian Hallin var på långsemester med malariakur: ” Jag märkte hur fruktansvärt svårt det var att komma ihåg långtidsmedicinering.
Svenska G-Coder Systems har utvecklat en joystick som används för att träna läkare att utföra titthålsoperationer. Olika handtag, som motsvarar olika instrument, kan kopplas till joysticken. Utmaningen har varit att ge läkaren exakt information om var spetsen på joystickens övningsinstrument befinner sig i den virtuella kroppen i varje ögonblick.
Varje år utförs flera miljoner operationer där förträngningar i hjärtats kranskärl avhjälps genom att sätta in en så kallad stent, ett litet nät som håller blodkärlet öppet. Men att avgöra när en operation gör mer nytta än skada, och då veta exakt var förträngningen sitter, och att applicera den kärlvidgande ballongen och därpå stenten, är inte det lättaste.
I likhet med bland annat Kontron, Congatec, Hectronic och Radisys släpper Adlink ett Com Expresskort med Intels lågeffektprocessor Atom.
De två mobilplattformarna U380 och U500, som Ericssons plattformbolag lanserade veckan före jättemässan Mobile World Congress i Barcelona, är vid första påseende förvillande lika.
