About / Advertise
I framtiden ska man i princip kunna fråga sitt instrument: "Är det här en trevlig arbetsplats?"
Det säger Peter Wide, professor i industriell mätteknik vid Örebro universitet.
Peter Wide leder arbetet vid centret för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS) vid det unga universitetet i Örebro. Fokus ligger på mobila robotar och intelligenta mätsystem.
- Vi tittar på mönstret av ett flertal sensorer och omvandlar mätdata till mänskligt relaterade egenskaper.
Som exempel visar han ett elektroniskt huvud utrustat med ögon, öron, näsa och tunga.
- Vi brukar mata honom med potatischips, säger Wide.
Det elektroniska huvudet kan optiskt se potatischipset och avgöra om det ser aptitligt ut. Käkens mikrofoner förstärker ljudet av tuggandet. Utifrån den informationen kan huvudet avgöra om chipset är färskt. Den elektroniska tungan kan sedan smaka av potatischipset och näsan känner genom selektiva sensorer luktmönstret och utsöndrar aromen.
Det primära är inte att avgöra sältan eller specificera mängden peppar.
- Resultatet vi är intresserade av är om huvudet tyckte om chipset, säger Peter Wide.
Huvudet kanske inte till utseendet kvalificerar sig till Mr. Manface 2000, men härbärgerar mycket spännande elektronik. Och så slipper det ju problem med acne efter allt chipsätande.
- När vi hade en skolklass på besök blev vi, av pedagogiska skäl, tvungna att placera en lösnäsa framtill, säger Peter Wide.
Det elektroniska huvudet har rönt mycket uppmärksamhet och bland annat visats i BBC, tysk television och Lilla Aktuellt.
Just nu står emellertid ett annat bord dukat för två robotar som ska medverka i tv-programmet Hjärnkontoret.
Ett ben i industrin
Örebro universitets professur i industriell mätteknik är för tillfället landets enda och Peter Wide tillträdde sin tjänst förra sommaren. Här ser man bland annat till att utveckla sensorer, specifika signalprocessoralgoritmer, modeller för mönsterextraktion och klassificeringsmetoder.
Det som skiljer forskningen i Örebro från klassisk robotautomation är att man förser robotarna med intelligent styrning, till exempel genom artificiell intelligens, expertsystem eller neurala nät.
- Det handlar inte längre om rena sensorsystem utan autonoma system där robotarna själva tar sina beslut, säger Peter Wide.
Peter Wide talar varmt om symbiosen mellan industriella tillämpningar och forskningen vid landets lärosäten. Universitetet i Örebro samarbetar i olika projekt med Ericsson i Kumla och Frövi Pappersbruk. På så sätt får man verklighetsanknutna problem att brottas med.
- Det är viktigt att vi utbildar morgondagens studenter i att få en känsla för praktiska problem, kombinerat med teoretiska baskunskaper, säger Peter Wide med eftertryck.
Men så har han också ett förflutet inom näringslivet, bland annat som chefsingenjör på Bofors.
Peter Wide påbörjade sin akademiska bana 1979 och har läst kurser såväl i Linköping som på KTH och vid Uppsala universitet. Doktorandstudierna tog fart i Linköping 1983, samtidigt som han var utvecklingschef på Teli. Det resulterade i en licentiatexamen i optiska fibersensorer 1987.
1992 ändrade han helt inriktning till "sensor fusion" och disputerade på det 1996, fortfarande i Linköping där han även tog ut en docentur.
Mänsklig kvalitet och miljö
Peter Wide sitter med i ett vetenskapstekniskt råd tillsammans med chefer från industrin. Han sitter också som enda svensk med i en organisation som kallar sig "Emergent technologies for human quality" med basen i IEEE.
- Syftet är att skapa en ny typ av konferens om vad nya tekniker kan göra för mänsklig kvalitet och miljö, säger han.
Den första kommer att hållas i USA nästa år. I USA är intresset stort för den här typen av forskning främst beroende på att folk blir allt äldre och mer intresserade av sin egen situation. En tillämpning är smarta hus.
- En allergiker är egentligen inte intresserad av pollenmätningar, utan snarare om han eller hon kan gå ut.
Ett annat användningsområde där intelligenta robotar skulle kunna göra sin samhällstjänst är i obemannade räddningsfordon, exempelvis vid en kärnkraftsolycka eller en tunnelolycka.
Stefan Hultquist
