Världen står på tröskeln till det trådlösa Internetsamhället och Ericsson ligger i startgroparna för tredje generationens mobiltelefoni.

I det läget blir förmågan att ta vara på bandbredden en kritisk faktor, spår Ericssons nye tekniske direktör Jan Uddenfeldt.


Två ord, Trådlös och Internet, anger just nu tonläget för Ericssons närmaste framtid.

- Tredje generationens mobiltelefoni är i praktiken trådlös Internet. Och de produkterna håller vi precis på att få ut på marknaden, säger Ericssons tekniske direktör Jan Uddenfeldt.

Han basar för hela Ericssons teknikportfölj, den förste på länge som fått det totala ansvaret på koncernnivå. Jobbet går ut på att i samarbete med produktenheter, marknadsansvariga och forskningsavdelningar ta fram planer - roadmaps - för introduktionen av ny teknik.

Bakom koncentrationen ligger det faktum att trådlös och trådbunden data- och telekommunikation närmar sig varandra alltmer.

- Bandbredden i tredje generationens system räcker långt. Gränsen går vid tv- bilder, det klarar vi inte med tillräcklig kvalitet, säger han.

I Internetkulturen brukar bandbredd anses som snudd på gratis, men i den trådlösa värld där Uddenfeldt har sina rötter vårdar man sin bandbredd på ett annat sätt.

- Kompression, eller snarare konsten att inte överföra onödigt stora datamängder, blir helt klart en nyckelteknik inom kort. Vi som kommer från mobiltelefonvärlden har ett och annat att bidra med här.

- Redan idag tar det orimligt lång tid att ladda ner något så enkelt som epost.



Ständigt uppkopplade


Genombrottet för trådlös Internet kommer successivt under de närmaste tre-fyra åren. Vid det laget har tekniker som WAP, GPRS och Bluetooth gjort att alla användare ständigt är uppkopplade, var de än är. Valfriheten är viktig.

- Tycker jag om att använda pc ska jag självklart använda en sådan, med ett inmonterat Bluetoothchip som via mobiltelefonen i fickan ansluter mig till nätet.

- Men jag kan ju lika gärna använda en Palmpilot eller motsvarande.

Nästa år kommer operatörerna att börja ta betalt per överfört datapaket i stället för per tidsenhet.

Internetdominansen gör att Ericsson räknar med att all trafik, ända ut till terminalerna, på sikt ska gå över Internetprotokollet, IP.

- IP håller, rent tekniskt, och det ger potentiellt billigare infrastrukturen, med routrar och servrar.

Han delar in kommunikationsvärlden med hjälp av en matris med trådlöst och trådbundet på ena axeln och data och tal över IP på den andra. Och konstaterar självsäkert att Ericsson är bland de ledande i tre av de fyra rutorna.

- Trådlös data, där går starten nu. Vårt fokus ligger på år 2001, då tror vi att genombrottet kommer.

- Talkommunikation över IP är lite svårare. För tal påverkar kommunikationen, helt klart. Där har det börjat röra på sig i stamnäten, och i trådnäten räknar vi med att det kommer igång i större skala nästa år. Trådlöst tal över IP kommer först 2001 eller 2002.

- När det gäller data på tråd så är vi ju inte alls med inom traditionella routrar. Däremot har vi accessroutrar som bygger på teknik från företaget ACC som vi köpte i höstas. Vi har också ATM-baserade produkter för IP som klarar multigigabit och vi kommer att ta fram backboneroutrar för gigabithastiheter.

Jan Uddenfeldt ser inga fundamentala hinder för den framtida teknikutvecklingen. Moores lag fortsätter gälla och produktivitetsproblemen kommer att lösas.

- Programvarufolk har nog mycket att lära av asickonstruktörer. Asicgänget har lärt sig att göra rätt första gången, det måste programmerarna också lära sig.

Han pekar ut bildskärmen som den största flaskhalsen. Den följer inte Moores lag, och åtminstone färgskärmarna drar än så länge på tok för mycket ström för att vara användbara i mobila terminaler.

På halvledarsidan bekräftar Jan Uddenfeldt att Ericsson fortsätter sikta högt.

- Vi ska vara världsledande i nischer, framför allt på RF-sidan och inom opto, slår han fast.



Produktion är kärnverksamhet


Elektronikproduktion kommer även framgent att vara strategiskt. Jan Uddenfeldt blir närmast upprörd när någon påstår att Ericsson inte tillverkar lika mycket som förr.

- Det är helt fel att tro att vi sysslat med outsourcing. Det är bara en del av den åldrande verksamheten som lagts ut på lego.

- Vi gör mer än 20 miljoner mobiltelefoner och vi gör basstationer med kapacitet för 40 miljoner abonnenter. Alla nya produkter tillverkar vi själva, och så länge ingen kan göra det bättre än vi tänker vi fortsätta med det. Tillverkning är kärnteknik för Ericsson, säger han.

Jan Uddenfeldts horisont ligger ungefär två till fem år framåt. För utvecklingen bortom de närmaste tre åren litar han till det nyskapade Ericsson Research, se artikel sid 4. Och för sådant som ligger ännu längre fram litar han på högskolorna världen runt.

- Det är viktigt för oss att stimulera forskarna så att de tänker tillräckligt långt framåt i tiden. Kortare perspektiv än fem år klarar vi lika bra själva.

Adam Edström