JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
måndag 20 januari 2020 VECKA 04

Fagerhult trollar med LED

Energisnålheten och livslängden känner alla till. Men också i ljuskvalitet, intelligens och design rycker LED raskt ifrån äldre belysningsteknik.  Elektroniktidningen har pratat med anrika belysningsleverantören Fagerhult.

Glödlampan och lysröret känns snart lika stenålders som elden när man pratat en stund med den svenska belysningsleverantören Fagerhult om de möjligheter som finns och utvecklas inom LED-belysning.

Företagets anor inom belysning går ända tillbaka till 1945. Lösningarna finns på kontor, butiker, skolor, sjukhus, fängelser, sportcenter, industrier, kyrkogårdar, konsthallar, spelklubbar – referenslistan är lång. Man erbjuder armaturer, styrsystem och programmering, det vill säga kompletta belysningssystem.

Fagerhult brukar inte vara allra först med ny teknik.

– Men när vi släpper produkter har de hunnit bli genomtänkta, vältestade och ekonomiska, säger Daniel Unoson, produktchef för företagets styrsystem.

Det finns inga planer på att ge sig in på konsumentmarknaden, där produkterna är enklare och konkurrensen större.

I början av 2010 beslutade Fagerhult att satsa på LED till hundra procent. Företaget säljer fortfarande lysrörslösningar, men kanske inte länge till.

Daniel_Unoson
Daniel Unoson
Leif_Norrby
Leif Norrby

– Det är nu det händer, säger Leif Norrby, som är utvecklingschef.

År 2014 var 35 procent av försäljningen LED. I fjol blixtrade den upp till nära 60.

– Successivt fasar vi ut lysrörsarmaturer. Fortfarande kan vi inte ta bort riktigt allt. Men det går fort nu. Kanske om ett par år.

Att tillverkarnas LED-sortimentet blir alltmer komplett håller på att riva de sista hindren.

LED vinner livscykelkalkylen på grund av sin överlägsna livslängd.

 Fagerhult
Endast din våning och våningen över och under lyser fullt.

 Fagerhult
Färgoptimerad belysning är inget nytt. Men med LED blir det trivialt.
 Fagerhult
 
styr
Maxljus endast där folk befinner sig demonstrerar hur smart ljusstyrning gör LED ännu energisnålare. 

– Man spar framför allt underhållskostnader. Vid höga takhöjder exempelvis i en fabrik, eller där det är svårt att komma åt armaturerna kan det vara oerhört kostsamt att byta ljuskälla, säger Leif Norrby.

Livslängden är så viktig att Fagerhult ger LED och drivdon god temperaturmarginal, fem grader under rekommendationen.

Den andra vinstposten är energin. Ungefärliga siffror för LED, T5-lysrör, metallhalogen,  kompaktlysrör och glödlampa är 180, 105, 80–90, 60–80 respektive 10 lumen per watt. I labbmiljö har LED passerat 300.

Leif Norrby ser just nu ingen teknik som hotar LED.

– För professionell belysning är det LED som gäller. Men man måste alltid relatera vad man jobbar med. OLED är inte lika effektivt och kostar mer, men det kan ha sin plats vid utveckling av dekorativa produkter där form och design kanske är viktigare än energieffektivitet.

Det sker en parallell utveckling för LED även inom ljuskvalitet, ljusstyrning och design. Denna utveckling förstärker fördelarna med LED.

Ett exempel. Om armaturen ovanför skrivbordet bara lyser maximalt när närvaro detekteras, tar energiförbrukningen ännu ett skutt ner. Man släcker inte övriga ljus, utan de dimmas automatiskt ner med avståndet. Subjektivt märks ingen skillnad – hela lokalen upplevs välbelyst.

Fagerhult har mycket snålstyrning av det här slaget. I trapphuset lyser bara din egen våning plus våningen över och under maximalt. LED-ljuset kan strypas allteftersom dagsljuset bidrar med ljus. Kontoret kan delas in i zoner där arbetsplatserna närmast fönstret får mindre ljus.

Liknande smartstyrning är även på väg till Fagerhults utomhussortiment efter pilotförsök i Bromma och Kungsholmstrand med gatljus som sänker ljuset när ingen är i närheten.

– De har sparat 40 procent ener­gi och de som vistas där upplever ingen försämrad trygghet, berättar Daniel Unoson.

magasinet
DENNA TEXT HAR tidigare publicerats i januarinumret av pappersmagasinet Elektroniktidningen.

För dig som jobbar i den svenska elektronikbranschen är Elektroniktidningen gratis att prenumerera på – våra annonsörer betalar kostnaden.
 

Här ansöker du om prenumeration (länk).

För kontoret finns till och med följande finess: om du höjer skrivbordet sänks ljusstyrkan. En sensor mäter reflektionen.

Smart styrning av lysrör är svårare.

– LED kan vi reglera och sätta på och stänga av hur mycket vi vill, utan att livslängden påverkas. Det kunde man inte göra med lysrör utan att skada dem.

Att LED-lampan blir svagare med åren kompenserar man för genom att automatiskt höja effekten.
Vad gäller ljuskvalitet ger LED tusen möjligheter till förbättringar. Att LED har sämre färgåtergivning kan vara sant för konsumentprodukter, men i professionella sammanhang gäller raka motsatsen. Det verkar inte finnas några gränser för hur man kan trolla med färg­återgivningen.

Ett exempel är att den aptitligaste belysningen för kött och frukt i affären inte riktigt använder samma färgspektrum. Här kan man utnyttja möjligheten att styra färgtemperaturen. Det kallas tunable white.

– Det är trivialt att bygga en armatur där man kan justera färgtemperaturen mellan 2 700 och 6 500 kelvin, säger Leif Norrby.

– Man kunde göra det förr, men det var kostsamt och omständligt. Man fick sätta dit färgfilter för att få köttet att se rödare ut och brödet att se fräschare ut.

Vad gäller spotlights väljer butikerna idag till 80–90 procent LED.

– Retail var inte först med att byta till LED. Men idag tror jag det är de som är längst framme. Branschen växlade över otroligt mycket under 2015.

En av Fagerhults inomhusbelysningar imiterar utomhusljusets färgtemperaturskiftning från morgon till kväll. Förutom att det är vackert sorteras det in under den färska rubriken HCL (Human Centric Lighting), som det forskas mycket kring och handlar om hur ljuset påverkar människan.

Ytterligare en styrka med LED är de nya designmöjligheter som öppnas vad gäller formen på armaturen.

– Titta på vår produkt Appareo. Det har aldrig varit möjligt att bygga en så tunn armatur som ger ljus både
uppåt och neråt, ­säger Leif Norrby.

Han erkänner dock att branschen varit lite konservativ.

– Det är lite för vanligt att vi inte tar helt nya formfaktorer i bruk. En typiskt led-armatur av idag är fortfarande väldigt lik gammal lysrörsarmatur.

En ursäkt är att de gamla arma­turerna är bra. En rektangulär långsmal form är fortfarande optimal över ett skrivbord.

Ljusparametern färgåtergivning (RA-index) anger hur bra ljuset återger färger på belyst objekt. Tidigare har, för typiska inomhusmiljöer, 80 procent varit normen och räknats som tillräckligt bra.

– Men nu frågar LED-kunderna efter RA-90. Inom retail är det ofta viktigt då belysta objekt framträder på ett bättre sätt.

En nackdel är att RA-90 har cirka 15 procent lägre effektivitet än RA-80.

Vad står på tur nu inom ljusstyrning?

– Enkelhet ligger högt på agendan. Det ska kunna gå snabbt att skapa en programmering och den ska vara enkel att använda och förstå, säger Leif Norrby.

Daniel Unoson erkänner att när han köpte villa – det här var in­nan han jobbade på Fagerhult ska sägas – dröjde det innan han insåg att hans spotlight hade dimmer som aktiverades när tryckknappen hölls inne.

– Jag svor över den där spotlighten. Det var ett barn som hängde på lysknappen och råkade upptäcka det.

Poängen är att om slutanvändarna inte förstår att använda en funktion så finns den egentligen inte.
Internet of Things har ännu inte tagit fart kommersiellt inom belysningsbranschen.

– Men i princip alla spelare undersöker möjligheten att skapa kommunikation med andra intilliggande system. IoT kommer helt klart att påverka branschen. Vi är inte där än, men det bubblar i grytan, säger Daniel Unoson.

Fagerhult utreder och rustar för IoT-möjligheterna. Att haka på sensorer till styrsystem och att länka in sig i molnet är en utmaning men ingen omöjlighet.

Belysningsleverantörerna kan redan idag integrera sig med varandras produkter. En viktig standard för armaturkommunikation – för kommandon och sensorläsning – heter DALI. På en högre nivå finns protokollet KNX som integrerar DALI med annan styrning, av exempelvis persienner och ventilation.

Det finns till och med en förhoppning att belysningssystem kan bli den grund som övriga IoT-system står på. Närvarodetekteringen är relevant för flera av systemen.

– Många benämner belysning som den trojanska hästen inom IoT, säger Daniel Unoson.

Några analytiker tror att IoT blir en app-marknad, som mobiltelefonerna, där några tillhåller hårdvara men funktionaliteten skapas i appar.

– Det är en vision, men i verkligheten blir det kanske inte riktigt så. I botten behövs belysningsstyrning, och där är vi experter. Jag har svårt att tro att appföretag har domänkompetensen att skapa verkligt nyttiga funktioner inom detta område, säger Daniel Unoson.

MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)