About / Advertise
För ett år sedan tog telekomveteranen Urban Fagerstedt klivet in på Huawei i Kista. Idag är hundra personer sysselsatta här – främst med tidig produktutveckling på gränsen till forskning. Mot slutet av året hoppas han att verksamheten ska engagera dubbelt så många. Parallellt med uppbyggandet av den svenska verksamheten jobbar Urban Fagerstedt som managementkonsult åt företagsledningen i Kina.– Men jag gillade inte vad den nya företagsledningen gjorde med kulturen på företaget, säger Urban Fagerstedt.
Så han valde att sluta i januari år 2005. Veckan efter avhoppet startade han en egen konsultfirma. Tanken var att livnära sig som managementkonsult, men det fungerade inte så bra. Tillsammans med några kompisar försökte han också starta en egen produktutveckling av en GSM-basstation.
– Jag gjorde ett jättetappert försök att starta något annat, men när det blev uppenbart att det inte skulle fungera började jag söka jobb. Jag tog kontakt med ett flertal företag och Huawei nappade först.
Idag är Urban Fagerstedt FoU-chef på Huawei i Kista, men också satt att vässa det kinesiska telekomföretaget i en mängd olika dimensioner.
– Under detta år har jag träffat ett femtiotal höga kinesiska chefer på Huawei. Vi har diskuterat ett antal sakfrågor med fokus på verksamhetsutveckling. Allt ifrån hur man får effektiva organisationer, sänker kostnaden för produkter och FoU, till säljfrågor och även lite prissättning, säger Urban Fagerstedt.
När Huawei kom till Sverige år 2000 var det ett rent hårdvaruperspektiv som drev, men sedan dess har det gått upp för företaget att det finns helt andra saker som gör att en verksamhet lyckas vara produktiv.
Skandinavisk ingenjörskonst attraherar
En av huvudfrågorna för det kinesiska företaget har därför blivit hur man skapar kompetens. Huawei har 68 000 anställda med en medelålder på 28 år. Det finns alltså en uppsjö begåvade, välutbildade och ambitiösa, men oerfarna människor i företaget. För att få styrsel på alla dessa förmågor söker Huawei nu med ljus och lykta efter folk med genuin erfarenhet.
Urban Fagerstedt Befattning: Forsknings- och utvecklingschef på Huawei i Kista och managementkonsult åt företagsledningen i Kina Bor: Upplands Bro, ”på vischan” Familj: Hustru och tre barn Intresse/hobby: Bilar, bygga rörförstärkare, bygga hus, fiska och lösa korsord Dold talang: Hugga ved och e |
– Kineserna har själva upptäckt att det finns en väsentlig skillnad mellan hur man skapar kompetens i Skandinavien och i Kina. Det är något som gör att de skandinaviska ingenjörerna förefaller bygga en bredare kompetens än andra. Erfarna människorna här är väldigt duktiga på att undervisa, guida och hjälpa nyanställda, samtidigt som de är lyhörda och öppna. Det är egenskaper som inte finns i samma utsträckning någon annanstans.
I Kina är organisationen istället funktionsorienterad, med mycket svaga feed-back-mekanismer. Konstruktören gör vad chefen säger och tittar väldigt lite åt sidan. Här drar Urban Fagerstedt en parallell med sin tid på Ericsson. Där tog konstruktören mycket mer ansvar för att det han eller hon skapade gick att producera. Konstruktören fick vara med i fabriken.
– Detta är något jag försöker förmedla till Huawei. Om konstruktörerna ska bli riktigt duktiga så måste företaget låta dem jobba bredare. De måste komma in tidigare och följa med längre i arbetet för att se helheten. Bristen på tvärkommunikation tror jag är en av de allvarligaste orsakerna till att kineserna inte lär sig så mycket.Radiobasstationen i fokus i Kista
I Kista är däremot Huawei mån om att arbetsformen ska vara skandinavisk.
På det svenska kontoret jobbar man i huvudsak med forskning och utveckling av radiobasstationer. Omkring hundra personer är involverade i verksamheten, varav i runda slängar en tredjedel är kineser, en tredjedel fast anställda med svensk anknytning och resten konsulter. Men ambitionen är att snygga till förhållandet mellan fast anställda och konsulter.
– Vi vill ha en större andel anställda och framförallt vill vi enbart ha fast personal inom vissa uppdrag.
Forskningsverksamheten är en sådan del. Den engagerar cirka 20 personer och här jobbar man nästan uteslutande med standardisering av radio. Fokus ligger på 3GPP (mobilstandarder från GSM till HSPA) och specifikationer av LTE.
– Huawei är väldigt intresserat av att försöka få patent inom detta område. Det är ju sådant man handlar med i ett senare skede, förklarar Urban Fagerstedt.
Nosar på framtiden
Inom forskningsdelen ryms också en liten grupp som jobbar med specifikationer av GSM-radiodelen samt en enstaka standardiseringsexpert som tittar på kärnnät (core-net).
Annars är det produktutveckling som dominerar verksamheten vid Kistakontoret. Då handlar det om tidig utveckling med en produktionshorisont på runt fem år.
– Vi ligger före dagens skarpa utvecklingsprojekt och försöker nosa på framtida teknologier.
Även inom produktutveckling delas arbetet upp i flera mindre grupper som tittar på olika teknikområden. En utvecklar slutsteget i radion, i klarspråk PA-steget. Uppgiften är att titta på hur man kan förbättra det i framtiden. Hur verkningsgraden kan höjas, hur slutsteget kan linjäriseras och så vidare. Hittills har några prototyper tagits fram på PA-sidan.
En annan grupp fokuserar på hur man bygger effektiva basbandsarkitekturer, medan två för i år nystartade grupper arbetar med rf-asic respektive konstruktion av radiofilter.
Lyfter man blicken ett snäpp – från det rena hårdvaruperspektivet – finner man också en systemgrupp som tittar på den stora bilden. Här brottas ingenjörerna med frågor som vilken typ av funktioner en basstation ska ha i framtiden samt hur programvaran och apparatur ska struktureras för att möta kommande krav.
Huawei söker produktledare
Just nu tittar Huawei också på om det svenska kontoret kan komma in i produktstrategifrågor. För detta krävs produktledare, alltså människor som förstår vad marknaden behöver och vad som är tekniskt möjligt och utifrån denna kunskap styr vad som ska utvecklas. Idag är den rollen mycket omogen inom Huawei, men företaget arbetar på att skapa en sådan funktion och en del av den bör ligga i Europa. Om Sverige får en del av kakan är inte klart ännu, utan beror bland annat på om det går att få tag på folk som passar för uppgiften.
– Men vi har också fått en annorlunda uppgift. Vi har blivit inblandade i cost-engineering. Vår uppgift är att ta en befintlig kinesisk GSM-basstation och göra den billigare i en nästa release, säger Urban Fagerstedt.
Själv ser han det som oerhört spännande att kineserna insett att man kan använda svenska ingenjörer till kostnadssparande åtgärder, som att byta ut komponenter till billigare alternativ eller ändra på mekanik så att produktionen flyter lättare.
– De trodde att det skulle vara för dyrt, men är rätt imponerade av resultatet.
Vill bli effektivare på programvara
Hittills har däremot inte en rad programvarukod skrivits i Kista. Anledningen är att kineserna tidigare inte sett programmering som en särskilt avancerad arbetsuppgift. Istället har Huawei som så många andra nappat på idén om den effektiv programvaruindustri i Indien. Idag sitter således 1 000 programmerare i Bangalore och skapar kod åt telekomjätten.
– Men även inom detta område börjar kineserna inse att det kan finnas något att lära av oss. Just nu jobbar vi med att tillhandahålla programvaruexperter för att guida moderorganisationen i hur programvaruutveckling kan bedrivas på ett effektivt sätt. Ett särfall är att vi är ombedda att försöka hjälpa till att förbättra provning och validering av framtida telekomsystem. Till det har vi anställt några killar här i Sverige som jobbar direkt mot organisationen i Kina.
Tydligt är att Huawei har fått en stor respekt för det skandinaviska sättet att arbeta på. Och för den 55-årige Urban Fagerstedt.
– De är väldigt perceptiva. De lyssnar på mig för att jag har erfarenhet och är kunnig. Och de är jätteimponerade över att jag är gammal. Säger jag något som de tycker är bra tar det ibland bara några veckor så får jag
Huawei Huawei är ett privatägt kinesiskt telekomföretag, bildat 1988 och med runt 68 000 anställda främst i Kina. Idag sker över 95 procent av företagets forskning och utveckling i Kina, men företaget har några sajter utomlands. Alla är små förutom verksamheten i indiska Bangalore, där företaget har cirka 1 000 programmerare. Verksamheten i Kista har under det senaste året vuxit till en av de större utländska enheterna med 100 personer. |
ett mail där det framkommer att de börjat med mina metoder.
Sneglar inte på Ericsson
Något han däremot är väldigt noggrann med är att inte försöka spåra hur grannen Ericsson utvecklas. Han skulle heller aldrig aktivt försöka värva någon anställd från sin före detta arbetsgivare. Det vore högst omoraliskt, menar Urban Fagerstedt, och nämner med stolthet att han av tidigare kolleger kallats ”brutalt ärlig”.
– En förutsättning för att jag ska klara detta jobb med äran i behåll är att jag inte bry mig om vad Ericsson gör. Ett av problemen med kineserna ju att de är oerhört nyfikna på Ericsson, som de ser som världens duktigaste telekomföretag. Då kan jag välja mellan att säga att det tänker jag inte tala om eller att jag inte vet. Det senare är mycket bekvämare, då slipper jag ju diskussionen, säger Urban Fagerstedt.
Däremot sticker han inte under stol med att Kistaenheten är ombedd att dubblera verksamheten under året. Så om allt går vägen kommer 200 personer att vara sysselsatta där vid årsskiftet och antalet anställda ingenjörer med svensk bakgrund vara fördubblat. För att klara kunskapsöverföringen till Kina behöver man dock behålla andelen kineser som jobbar i Sverige.
– En fråga som vi tittat mycket på är hur man förankrar ett arbete i Kina och hur vi ser till att det vi gör verkligen används. Vår slutsats är att vi måste ha hit kineser.
Människor förankrar arbetet
Idag jobbar två kategorier av kineser på Huawei i Kista: kontraktsanställda och de som är på kortare besök.
De kontraktsanställda är en del av ledningsstrukturen och stannar i två år. Deras främsta uppgift att upprätthålla kontakten med de organisationer i Kina som Kistakontoret jobbar för. De förhandlar om vilket jobb som ska göras i Kista, hur många personer som behövs för arbetet och hur lång tid det ska ta.
Den andra gruppen jobbar med själva tekniken. Dessa personer är i Sverige några månader upp till ett halvt år och jobbar tillsammans med alla andra. När de reser hem tar de med sig sitt deltagande och sin förståelse för det som de själva varit med om att skapa.
– Vi har insett att det inte fungerar att skicka resultat i form av pappersluntor på engelska till Kina och tro att något ska hända. Som vi jobbar nu hoppas vi uppnå två saker. Dels att kineserna återvänder hem med något bra, dels att de får en bild av ett annorlunda arbetssätt. På så sätt hoppas vi kunna hjälpa Huawei att hitta bättre arbetsformer och få bättre produktivitet.
Balanserar mellan Kina och övriga världen
För Huawei är det också oerhört angeläget att kontoret i Kista fungerar som ett svenskt företag. Och företagsledningen vill inte att för många kineser anställs lokalt.
– Många ser Huawei som Kina attackerar världen, men när man kommer hit inser man att det som Huawei är mest bekymrat över är andra kineser.
Företaget är privatägt och har byggt upp rigorösa IT-säkerhetsregler för att skydda sig mot andra företag i Kina. Rädslan för ZTE är stark och man är mycket försiktig med kinesiska underleverantörer, för det är svårt att försvara sig i Kina när någon kopierar.
– Så det finns ingen jättetydlig bild ”nationen mot världen” som många tror. Istället försöker Huawei balanserar mellan Kina och resten av världen.
Läs även: Anna Wennberg: Ta Huawei på allvar
