Bromsad utveckling får flera tillverkare att gå ner i hastighet
Utvecklingen mot 10 Gbit/s har inte gått så fort som man först trott, och nu lanserar flera företag bantade versioner av sina 10 Gbit/s-produkter för 2,5 Gbit/s. Två exempel - Finisar lanserar en DWDM-transceiver för formfaktorn SFP och Parama har gjort en bantad version av sin add drop-multiplexer på en krets.
Strömsnål parallellism och inte gigahertz ska öka prestandan i Intels processorer
Intels tidigare fixering vid processorfrekvens kastas nu definitivt i papperskorgen. Moores lag har gett fri tillgång till transistorer. Det ska utnyttjas till parallellism.
Fyra gånger snabbare serverprocessor trots lägre effekt
En processors prestanda brukar ges av dess klockfrekvens. Intels kommande serverprocessor Montecito vänder perspektivet upp och ner. Klockfrekvensen ändras kontinuerligt för att hålla en annan faktor konstant: effekten.
Forskningsprocessorn Parrot optimerar programvaran medan den körs
I jakten på högre prestanda och strömsnålhet utforskar Intel samma idéer som konkurrenten Transmeta. Men till skillnad från Transmeta gör Intel sin dynamiska kodoptimering i parallell hårdvara.
Infineons halvledarfabrik i Kista -Ericssons gamla "submyfabb" - har lagts ned trots protester och försök till räddningsaktioner. Men Infineons verksamhet i Sverige har på flera fronter fått ökat ansvar inom såväl utveckling som försäljning.
Efter en halvdag fylld med allt från politikergnäll till framsynta diskussioner hade ett 50-tal branschrepresentanter enats om att framtiden ligger i deras egna händer och att en stor del av lösningen på Sveriges elektronikproduktionsproblem stavas Lean Production.
Mitthögskolans forskargrupp inom elektronikkonstruktion får 72 miljoner kronor för att utveckla intelligenta elektroniska system baserade på sensorer och trådlös teknik för den lokala industrin. KK-stiftelsen står för den ena hälften. Den regionala industrin för den andra.
Den andra tävlingsomgången i Vinnovas tillväxtsatsning Vinnväxt står inför ett avgörande i höst. Förra gången drog elektroniken en nitlott. Nu finns det hopp om revansch.
Socware går mot sitt slut. Den statliga satsningen på elektronikkonstruktion startade storstilat för fyra år sedan. Då, vid millennieskiftet, stod Ericsson på topp. Företaget hade ett skriande behov av kretskonstruktörer, men flertalet som studerade på högskolan valde en IT-utbildning istället för elektronik.
En grupp utländska forskare har studerat det magnetiska halvledande materialet mangandopad zinkoxid, som KTH-professorn Venkat Rao har tagit patent på.Gruppen har inte bara upprepat hans resultat, utan med bättre material i experiment bekräftat de teoretiska förutsägelserna om materialets egenskaper. Därmed ökar chansen att materialet kan bli en nyckelkomponent i framtida spintroniktillämpningar.
Mängden DSP-stöd och annan hård IP rättfärdigar uttrycket systemkrets
FPGA-tillverkarna har länge velat framhålla sina kretsar som systemplattformar. I och med Xilinx lansering av Virtex-4 har det påståendet börjat bli trovärdigt. Nu tål både prestanda och funktioner att jämföras med asicar.
Från att ha stängt det svenska kontoret för mindre än ett år sedan och därefter bedrivit försäljningen från de anställdas hemkontor bytte Tektronix återigen strategi i somras. Då tog finska Orbis över försäljningen av de dyrare instrumenten i Sverige, Finland och Estland.
Den japanska mät- och testtillverkaren Yokogawa är stort på hemmaplan men i Europa och USA har företaget fört en mer undanskymd tillvara. Nu satsar man på att förändra det förhållandet.
About / Advertise 
