JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
lördag 22 februari 2020 VECKA 08
Guidelines for contributing Technical Papers: download PDF
När en timmerskördare i Skandinavien identifierar de träd som ska avverkas är det mycket sofistikerad logistik som verkar i bakgrunden. Skördarens fordonsdator guidar föraren till exakt det träd som valts ut vid ett specifikt tillfälle. GPS-systemet och detaljerade kartor visar vägen. Föraren loggar det fällda trädet i sitt system och informationen skickas till huvudkontorets dator via 3G-nätet eller wifi.

En ny typ av 32-bitsprocessorer tar sikte på den stora marknad som traditionellt dominerats av 16-bitare. Därigenom öppnas nya möjligheter för ”Internet of Things” (prylarnas Internet) så att olika system blir såväl smartare som mer energieffektiva.

I elektronikbranschen användes ofta numerisk simulering för att undersöka egenskaperna hos en produkt. Simuleringen bidrar till en förståelse av komponenter och system som tester i laboratorier inte kan leverera – i vissa fall är det inte ens möjligt att göra fysiska tester. Däremot är det möjligt att simulera ett helt system i ett tidigt skede för att identifiera potentiella problem långt innan designen är låst. Moderna simuleringsmetoder utnyttjar avancerad datorhårdvara och nya numeriska metoder.

Förändringar i test- och mätsystem suddar ut gränserna och ger ingenjörerna nya ­alternativ. För generationer av rf-ingenjörer var reglerna enkla: frekvensdomänmätningar (utgångsfrekvens, bandstyrka, signalbandbredd etc.) gjordes med en spektrumanalysator och tidsdomänmätningar (pulsbredd och repetitionshastighet, signaltider etc.) gjordes med oscilloskop.

Det går fort att fylla hårddisken med testdata så gör systemet skalbart och välordnat från början.När man för ett decennium sedan testade en mobiltelefon handlade det om att testa sändning och mottagning av signaler. Idag är telefonen inte bara en telefon utan en komplicerad apparat som kan skicka textmeddelanden, anslutas till Internet, fotografera och mycket mer därtill. Alla funktionerna måste hela tiden uppdateras och testas på allt kortare tid om man ska behålla konkurrenskraften.

Traditionella EMI-mätmottagare mäter signalen inom mellanfrekvensbandbredden (MF) under den inställda mättiden. Detta leder till en lång skanningstid för det totala frekvensområdet eftersom mättiden per frekvenspunkt måste vara lång för att fånga upp också intermittent emission. FFT-baserade mottagare mäter den utstrålade signalen i frekvenssegment som är mycket bredare än mellanfrekvensbandbredden. Den verkliga mellanfrekvensbandbredden fås via en uppsättning FFT-filter och en uppsättning av detektorer med olika vägning.

Jtag, ICT och externa bussar kan användas för att snabbt och enklet programmera flash på färdiga kort. Firmware laddas ofta in i flashminnet innan det placeras på kretskortet. Orsaken är att man inte vill sinka produktionslinan med programmeringen. Ändå finns det fördelar med att programmera flashminnet efter att det att det har lötts fast på kretskortet.

Rutronik: SAW-komponenten lever på sin fördröjning

SAW-komponenter används ofta i mobiltelefoner och rfid-system eftersom de är små och billiga.

Vad vet egentligen de som arbetar på ett halvledarföretag om den infrastruktur som ligger bakom utvecklingen av nästa generations datacenter och mobila nät? En hel del, faktiskt! Och dessutom utifrån ett unikt perspektiv som omfattar intrikat etsade kiselchip, tillämpningsanpassad programvara och de system som dessa halvledare hjälper till att driva. Integrerade kretsar utgör kärnan i alla nät.

Grafenforskaren Mikael Syväjärvi i Linköping skriver exklusivt för Elektroniktidningen läsare om vad grafen är och vad man kan göra med de supertunna grafenlagren där elektronerna rör sig snabbare än i de flesta andra material.

Under de senaste åren har navigationsindustrin sett hur mikromekanik, mems, vunnit mark tack vare förbättrade felegenskaper, miljömässig stabilitet, ökad bandbredd, bättre g-känslighet och den ökade tillgången till inbyggd beräkningskraft för körning av avancerade fusions- och givarfelsmodelleringsalgoritmer.

Energisnål trådlös teknik ger väsentliga kostnadsbesparingar för traditionella trådbundna system och öppnar för nya sensornät som helt enkelt inte varit möjliga med trådbunden teknik.

Rätt kisel, kod och verktyg ger optimal energiförbrukning. Konstruktion av energisnåla system omfattar allt från kiselprocessen till den mjukvara som körs på den inbyggda plattformen. Tre viktiga parametrar som avgör energieffektiviteten hos en styrkrets är: effektförbrukning i aktivt läge, effektförbrukningen i standby samt pulslängden (duty cycle).

Nya strategier förenklar programuppdateringar och ändringar av hårdvaruinställningar i Linux. I inbyggnadsdatorernas värld finns två olika processorarkitekturer. Det är Intelkompatibla x86-processorer och Arm-baserade processorer. I båda arkitekturerna behövs en säker och flexibel väg för att anpassa programvaran. Eftersom det finns många olika tillämpningar med en stor flora av hårdvarukombinationer är det inte möjligt att stödja alla operativsystem med ett och samma mjukvaru­paket.

Smartmobiler och tablettdatorer är nödvändiga för att vi ska kunna klara våra hektiska livsstilar. Att förbättra energiförbrukningen och förflyttningen av innehållet i dessa produkter har dock visat sig vara en av de största utmaningarna. Även om lagringskapaciteten hos mobila enheter dubblas varje år för att hålla takten med stigande filstorlekar, så är dataöverföringshastigheterna fortfarande irriterande låga.

Bluetooth version 4.0 öppnar dörren för fler trådlösa strömsnåla förbindelser.

Oväntade driftstopp kan bli dyra och farliga. Internetuppkoppling kräver dessutom nya säkerhetslösningar.

Kondensatorer tillsammans med avstämbara komponenter och moduler öppnar för nya funktioner hos elektroniken.

Det finns inga tekniska argument för att gå från två till fyra processorkärnor i smartmobilerna. Att man väljer fyrkärniga lösningar handlar bara om marknadsföring. Det skriver ST-Ericsson i en artikel där företaget argumenterar för sin tvåkärniga processorlösning eQuad.

Logik och fysik hamnar ibland i konflikt med varandra. Om du byter skivminne mot flashdisk så måste du exempelvis tänka efter en gång extra vad gäller partitionering – du kan skapa en logisk partitionering, som den fysiska implementationen ignorerar. Kontrons datorkortsexpert Claus Giebert förklarar varför. Och hur du hanterar problemet.

Visionsystem ger robotarna ögon och därmed bättre möjligheter att anpassa sig till omgivningen, skriver Carlton Heard på National Instruments.

Lysdiodsbelysning förändrar vårt sätt att använda ljus och ger konstruktörerna helt nya möjligheter, skriver Charlie Ice på Microchip.

Robert Tönhardt: Vården behöver lättanvända, billiga och kraftfulla hjälpmedel

Effektivare sjukvård, men också en ökad kontroll av hälsan hos friska, driver utvecklingen inom medicinsk teknik. Här beskriver Robert Tönhardt på Prevas drivkraften bakom utvecklingen.

Det är ett evigt dilemma att både kunna hänga med i teknikskiften och behålla sitt tidigare nedlagda utvecklingsarbete. Inbyggnadsleverantören Hectronic tar med oss på en tur till ritbordet och visar upp några tekniska lösningar man tillgripit för låta sina kunder flytta existerande produkter till nya processorplattformar. Texten är en teknisk rapport i Elektroniktidningens serie Embedded Expert.

Realtidssystem och grafiska gränssnitt – en ensam processor från AMD:s familj Embedded G kan köra dem båda med hjälp av virtualisering. Lösningen har  dessutom hög prestanda och en TDP så låg att du kan trycka in den en liten formfaktor i  en sluten, fläkfri modul.  Det berättar Congatecs Zeljco Loncaric i en teknisk rapport i Elektroniktidningens serie Embedded Expert.

Renesas RX-processorfamilj är implementerad i två olika processnoder. Graeme Clark, produktmarknadschef på företaget, förklarar varför: det ger möjlighet att optimera för olika tillämpningsområden.

Mer och mer av dina utvecklingsprojekt är inte dina egna utvecklingsprojekt. Mjukvarukomponenter köps in färdiga utifrån. Att delegera det som är standard och fokusera de egna resurserna på att det som är ditt företags unika kompetenser, och på att ge dina produkter särprägel – det är det rationella valet idag. Det är budskapet från Arrow Electronics i en teknisk rapport författad av företagets tekniska marknadschef i Emeaområdet, Luis Fischer.

Revisioner, releaser, varianter, konfigurationer – konstruktörens skrivbord sväller av dokumentation. Lyckligtvis finns idag versionshanteringssystem som bringar ordning i kaoset. Altium har integrerat ett sådant i sin EDA-miljö Designer. Elektroniktidningen ger ordet till företagets medarbetare Robert Huxel som förklarar grunderna i den "unifierade” modell som används i den nya version 10 av Altium Designer. 

Embedded expertMycket flash, låg effekt eller vektorstyrning? Du alltid hitta en lämplig Cortex M3-styrkrets för uppdraget. Det hävdar i alla fall Toshibas Roland Gehrmann i Elektroniktidningens rapportserie Embedded Expert (etn.se/expert).

Embedded expertDu ser strömförbukningen i debuggern och kan nästan följa den parallellt instruktion för instruktion – nåja, i alla fall interrupt för interrupt. Det här är en möjlighet som öppnas med IAR:s debugger C-SPY. Anders Lundgren och Lotta Fridmanson ger några exempel i en teknisk rapport exklusivt publicerad på etn.se/expert. Artikeln är på svenska.

Embedded expertDet som generellt ställer till problem vid parallellisering av programvara är olika typer av beroenden som finns mellan programmets delar. Mike Beunder, vd för holländska Vector Fabrics, berättar mer i en exklusiv artikel för Elektroniktidningen.

 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)