Internet of Things (IoT) är en växande konsumentmarknad – ett molnbaserat nät av trådlösa kommunicerande enheter, med typiska tillämpningar inom audio, video, medicin, smarta hem, VR (Virtual Reality), drönare och wearables. I mötet mellan IOT och grönt (mindre slöseri och mer förnybart) finns kravet att små produkter ska kunna arbeta självständigt, länge och med låg förbrukning.
En av de största utmaningarna i stora datacenter, avancerade mobilnät och andra system med mycket beräkningskraft på liten yta är att hantera värmeutvecklingen.
Maskininlärning är ett av de hetaste områdena inom datorseende och inbyggda system just nu. Det spänner över flera discipliner och ligger bakom flera supertrender. Tekniken har en framträdande roll inte bara inom datorseende, utan också inom industriell IoT (IIoT) och molnberäkningar.
Av: Zeljko Loncaric, Congatec och Wolfgang Christl, Heitec
Hur designar man enklast in ett inbyggt system i en medicinteknisk apparat? Allt oftare är svaret att använda ett datorkort. Heitec använde en Qsevenmodul från Congatec i en spektrofotometer som utvecklades för tyska Implen.
Ett stabilt kraftaggregat är nyckeln till långvarig användning av integrerade kretsar. Även om detta framför allt gäller avancerade lösningar baserade på FPGA:er så kan också mindre snabba seriella bussar ställa till problem. En snabb analys med ett oscilloskop i ekonomiklassen hjälper till att väsentligt höja systemprestanda. Genom att använda några få men väl valda inställningar på oscilloskopet kan man avsevärt förbättra resultatet av analysen.
Den starka trenden mot hållbarhet och sänkta koldioxidutsläpp gör att företagen för att förbli konkurrenskraftiga måste försäkra sig om att deras tillverkningsprocesser är energieffektiva. Där spelar noggrann kraftmätning en viktig roll för att hjälpa ingenjörerna att åstadkomma produkt- och produktionseffektivitet hela vägen från konstruktion till tillverkning och drift i fält.
Den ständigt ökande komplexiteten i kraftelektroniken i kombination med kravet på sänkt effektförbrukning i slutprodukterna gör att utvecklarna behöver mätinstrument med bättre noggrannhet. Det handlar inte om att utvecklarna är mer ifrågasättande än tidigare utan är ett resultat av att kraftaggregaten använder ett allt större spektrum av frekvenskomponenter för att förbättra verkningsgraden.
Av: Jonah Paul, Senior Software Product Manager, NI
Utvecklare över hela välden har en rättfram men samtidigt extremt komplex utmaning: att lösa det som ter sig omöjligt. Samtidigt förväntas de också att göra det på kortare tid och med mindre resurser än tidigare.
I samarbete med det tyska University of Applied Sciences Zwickau har Rutronik utvecklat en hybridvariant av ett energilagringssystem (Hybrid Energy Storage System, HESS). Genom att kombinera ett litiumjonbatteri och en så kallad ultrakondensator har karakteristiken hos toppströmmen i systemet förbättrats vilket avsevärt minskat slitaget på batteriet. Med hjälp av digital styrning har flexibiliteten ökat. I en mängd tillämpningar erbjuder denna teknik dessutom mycket hög tillförlitlighet samtidigt som utvecklingsarbetet blir smidigare.
Video är nog den rikaste källan till sensordata. Forskare och ingenjörer har i decennier försökt använda bildteknik för att utveckla algoritmer som gör att datorer kan ”se”. Den första riktiga kommersiella tillämpningen – allmänt känd som maskinseende – analyserade objekt som snabbt passerade förbi för att inspektera och upptäcka fel i produkter. Sedan dess har maskinseendet flyttat upp till en ännu högre nivå, på grund av ökade processorprestanda, sänkt strömförbrukning, förbättrade bildsensorer, och smartare datoralgoritmer för maskininlärning.
Att vara ”maker” är en populär hobby för många och inspirerar unga att studera teknik och matematik. Många av projekten innehåller inbyggnadsprocessorer, vanligen någon medlem ur Arduinofamiljen eller Raspberry Pi, för att ge systemet intelligens.
Cyberfysiska system, som robotar och självkörande fordon, behöver miljötåliga och robusta kontaktdon. Systemen måste inte bara tåla fukt och smuts utan också ämnen som är aggressivt korrosiva. Det finns många kontaktdon vars datablad påstår att de är lämpliga för svåra miljöer. Men hur klarar de sig utanför den smala kravbild de dokumentationen specificerar?
Av: Ross Yu och Enrique Aceves, Linear Technology nu en del av Analog Devices
Deponeringen av de många lagren kemiskt material är ett kritiskt moment när halvledare ska tillverkas. Det måste ske med extrem noggrannhet, då uppgiften är att skapa kretsar med många tusen eller miljoner, i vissa fall miljarder, transistorer.
Halvvägs till jobbet börjar du tvivla på om du verkligen släckte ljuset i sovrummet. Men du behöver inte åka tillbaka – lampan kan du numera släcka från en mobilapp. Smidigt. Men riskabelt.
Allt tyder på att 2017 blir året då Internet-of-Things (IoT) tar fart på allvar. Analysföretaget IHS publicerade en rapport i januari som förutspår att antalet anslutna enheter kommer att öka med 15 procent före årets slut – därmed är antalet anslutna enheter uppe i 20 miljarder.
Magnetiska minnen, MRAM, vinner allt fler socklar i fordonssystem. En väsentlig anledning är att minnet inte tappar data vid spänningsbortfall. Därmed går det snabbare att utveckla och verifiera ett system, samtidigt som firmware blir enklare och bootprocessen går snabbare. Här tittar vi på hur MRAM passar in i fordonstillämpningar.
Ingen som läser den här artikeln behöver övertygas om allvaret i säkerhetsfrågorna kring uppkopplade och självkörande fordon. Följderna av bristande säkerhet kan man bland annat läsa om i rapporten ”Remote Exploitation of an Unaltered Passenger Vehicle” av Miller och Valasek.
FPGA-konstruktörer har många hinder att övervinna innan de kan lämna över sin design till produktionen. Normalt börjar de med att välja en lämplig krets. Sedan implementerar de konstruktionen i ett hårdvarubeskrivande språk (HDL), gör ledningsdragningen (routingen) och avlusar slutligen hela FPGA:an innan den kan börja tillverkas.
Mohammad Reza Mousavi, professor på Högskolan i Halmstad, reder ut problemet med att säkerställa om självkörande fordon uppfyller personsäkerhetskraven. Klassiska testmetoder räcker inte till och han ger förslag till alternativa angreppssätt.
Nya röststyrda tekniker som Apples Siri Remote och Alexas rösttjänst Amazon Echo – men också system för fjärrstyrning av hemmet som Google Nest – har fått konsumenter sugna på att skaffa smarta produkter för hemmet. Det betyder att företag som tillverkar produkter som styr funktioner i hemmet, såsom termostater, också vill ta fram trådlöst uppkopplade och styrbara versioner. För detta krävs rf-teknik som wifi eller Bluetooth LE.
Uppkoppling av produkter skapar säkerhetsproblem av helt nya slag. Första steget mot en lösning att är förstå relationen mellan data- och personsäkerhet. Därefter finns massor av god praxis att plocka fram i form av kodningsstandarder, statisk analys, kodrevisioner och hotmodellering.
Av: Shaofang Gong och Magnus Karlsson, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet
Flaskhalsen i den digitalisering vi står inför är den begränsade datahastigheten i de trådlösa länkar som kopplar upp användarna till Internets fiberbaserade stamnät.
I takt med att VoIP-program (Voice over IP) som Skype och Facetime blir allt vanligare – samtidigt som spridningen av VoLTE (Voice over LTE) ökar – kan vi ringa klarare och tydligare samtal än någonsin på våra bärbara datorer, surfplattor och smarttelefoner. Tyvärr har kvaliteten på Bluetoothsamtal i våra bilar släpat efter, där går det knappt att höra någon skillnad.
RGB-Lysdioder utnyttjas i effektiva och ljusstarka belysningssystem för projektorer, arkitektur, skärmar, scenbelysning och fordon. För förutsägbar färg från en RGB-lysdiod måste dimningen styras noga och individuellt i samtliga lysdioder (röda, gröna och blå). Avancerade system kan utnyttja en optisk återkopplingsslinga så att en styrkrets kan justera lysdioderna för färgnoggrannhet. Om en vit lysdiod läggs till en RGB-lysdiod ger det en RGBW-lysdiod med fler tillgängliga värden för färgnyans, mättnad och ljusstyrka. Varje RGBW-lysdiod måste ha noggrann dimning av fyra lysdiod-komponenter. Två RGBW-lysdioder kräver åtta kanaler.
Av: Lars Rymell, Björn Le Normand och Olov von Hofsten, Eclipse
Två av de teknikområden som utvecklats mest de senaste tio till femton åren är belysning och automation. Det elektriska ljuset såg i princip likadant ut under hela 1900-talet, men lysdiodernas genombrott som ljuskälla har revolutionerat vårt sätt att skapa belysning. På samma sätt har utvecklingen av kamerasensorn tillsammans med nya snabba processorer öppnat upp för en helt ny värld av automatisering för att förenkla vår vardag.
En ny generation mellaneffektslysdioder från Lumileds, LG Innotek och Nichia lovar gatubelysning med god prestanda till mycket lägre kostnad än de högeffektsdioder som används idag.
Konstruktörer inom fordonsindustrin har press från två håll. Å ena sidan jagar de nya produkter och ny teknik som lösning på nya utmaningar. Å andra sidan vill de ha högsta kvalitet och ingen risk för fel . Det senare tenderar att skapa en konservativ syn på ny teknik.
På senare tid har maskinseende blivit en allt vanligare komponent i självkörande fordon. Men algoritmer för maskinseende är väldigt beräkningsintensiva och att använda dem i realtidstillämpningar – samtidigt som flexibiliteten bibehålls – kräver ofta kraftfulla signalprocessorer eller grafikprocessorer.
Inom exempelvis fordonsindustrin är avancerade kamerasystem allt viktigare för aktiv säkerhet, autonom körning och andra applikationer. Utvecklingen av dessa system kräver testsystem och infrastruktur för att samla in sensordata för att träna, utvärdera och demonstrera algoritmer, som exempelvis objektklassificering. Även systemverifiering med Hardware-in-the-Loop är en viktig del av sådana projekt.
About / Advertise
