Svenska vätgasproduktionsprojekt är ett Hindenburg av nedlagda, krympta och framflyttade projekt. Av de 32 elektrolysörer som planerades 2024 har en (1) tagits i bruk, 22 flyttas fram och nio lagts ner. Det visar en kartläggning som gjorts av tidningen Ny teknik.
För flera av de senarelagda projekten har planerad kapacitet minskat. Undersökningen är en uppföljning av en kartläggning som tidningen gjorde våren 2024.
Tanken med de gröna projekten är att producera vätgas genom att låta elektrolysörer spjälka vatten – med fossilfri el.
Projekten skyller på att priserna på elektrolysanläggningar är höga, liksom elpriserna. Och att en inkomst i from av utsläppsrätter inte stigit.
Flera aktörer berättar om tekniska problem, svårigheter att få elanslutning och regelverk som satt käppar i hjulen.
Dessutom saknas efterfrågan på grön vätgas.
Läs mer här (betalvägg).
Ny Teknik berättar hur det gått för stålprojekten hos Ovako, Stegra och LKAB, liksom på drivmedelsbolaget Varopreem, energibolaget Uniper, konstgödselinitiativet Power To Earth, vätgasinfrastrukturprojektet Nordic Hydrogen Route, Sveriges Vindkraftkooperativ, Rabbalshede Kraft, Åbro Bryggeri och – Kronoparkens förskola i Mariestad.
Det projekt som faktiskt fått igång vätgasproduktion är Strandmöllen i Ljungby. Det kör sedan hösten 2025 en 3 MW-elektrolysör på 10–15 procent av maxkapaciteten i väntan på efterfrågan – det finns inte så många vätgasfordon.

