About / Advertise
Rainer Raitasuo +46(0)734-171099 rainer@etn.se (sälj och marknadsföring) 
Per Henricsson +46(0)734-171303 per@etn.se (redaktion) 
Jan Tångring +46(0)734-171309 jan@etn.se (redaktion) |
||||||||||||||||||||||||||||||
Rainer Raitasuo +46(0)734-171099 rainer@etn.se (sälj och marknadsföring)
Per Henricsson +46(0)734-171303 per@etn.se (redaktion)
Jan Tångring +46(0)734-171309 jan@etn.se (redaktion) |
||||||||||||||||||||||||||||||
Det är full fart hos Senseair i Delsbo. Företaget utvecklar ir-sensorer, men erbjuder även kompletta lösningar för luft- och gasmätning. I fjol ökade omsättningen med 26 procent, med god vinst. I höstas tog Peter Lageson plats i vd-stolen. Hans uppgift är att växa företaget ytterligare.
Det är mycket programkod kvar till Suncoms vision om VR-fjärrstyrda robotar. På vägen dit hoppas företaget kunna ta fram verktyg som gör det enklare att programmera ABB-robotar.
En elektriker i Indonesien som byter ett eluttag i en svensk lägenhet via en virtual reality-styrd robot. Det är visionen. Tommy Jonsson och Haris Hadzic tar fram en av pusselbitarna – teknik som gör robotar enklare att programmera.
Många tusen små satelliter kommer att skickas ut i rymden under de närmaste åren. Det är initierade analyshus överens om. För att ta del av New Space-boomen lanserade Uppsalaföretaget ÅAC Microtec i januari skalbara delsystem som hanterar data och kraft i småsatelliter. Nu tas nästa steg. Den svenskutvecklade processorkärnan Leon ska in i datamodulerna. Uppdraget kommer från Rymdstyrelsen.
Solceller på trådlösa sensorer inomhus – det är den -marknad som Linköpingsbolaget Epishine tror sig har störst chans på, och som det hoppas få ny finansiering för.
Istället för att betala hackers för att osystematiskt testa att bryta sig in i dina system, kan du låta Foreseetis simulator arbeta en stund och sedan lista alla dina säkerhetsproblem i prioritetsordning.
Ett verktyg som ersätter manuellt testarbete på programvara – det är vad som utvecklas på det nystartade bolaget Compratio.
När vi filmar med mobilen förväntar vi oss att resultatet ska bli lika bra som en professionell video men oftast blir det bara halvdant. Uppsalabolaget Imints algoritmer kan agera virtuellt stativ så att skakningarna försvinner men också förbättra videon på andra sätt, som att hålla kvar det gungande barnet i mitten av bilden trots att vi själva inte riktigt hänger med. Bland kunderna finns jättar som Huawei och Samsung.
En seende robot som automatiskt lägger två golvplattor i minuten med extrem precision. Det är vad Linköpingsföretaget Cbot utvecklat. I april ska maskinen ut på betaluppdrag.
En forskargrupp på KTH med professor Fredrik Laurell i spetsen har fått närmare 32 miljoner kronor för att utforska hur lasrar och fiberoptik kan breddas till att användas i medicinska tillämpningar, men också till solceller. Basen är fibrer med kanaler och hålrum som fylls med halvledare, vätskor eller annat för att skapa olika funktioner.
Scanreco är en doldis. Ändå har företaget en världsledande ställning inom utveckling av extremt säker radiostyrning av mobila maskiner med kran. I oktober gick flyttlasset till större lokaler strax söder om Stockholm. Nu är företaget redo att expandera.
Göteborgsföretaget Zeropoint har dykt upp från stealth mode med IP-block som gör datakomprimering mellan minne och cpu. I ledningen finns en branschveteran och en Chalmersdoktor.
Med en lättviktig laserlänkterminal på bara 180 gram kan även nanosatelliter på ett kilo börja rapportera via bredband. Tekniken är redo att tas i bruk och är ytterligare en i raden av tillämpningar för Rise Acreos berömda kvantbrunnar. Professor Qin Wang och hennes student Adrien Chopard demonstrerar för Elektroniktidningen. 
Datacenter växer upp lite överallt. En stor utmaning framöver är att öka datamängden som skickas mellan servrar och andra enheter utan att energiförbrukningen drar iväg. För det krävs vassa optiska länkar. Fyrdubblad kanaltakt samtidigt som effektförbrukningen per bit minskar med en tiopotens, är målet för ett forskarteam på Chalmers.
Hur mycket effekt krävs för att skicka 10 Gbit/s över 10 000 km? Ingen vet säkert. På Chalmers arbetar ett forskarteam med att förstå vad som drar energi i optiska korthålls- och långhållslänkar. Visionen är att vid bibehållen datatakt kunna minska effektförbrukningen till en tiondel av vad dagens optiska länkar förbrukar.
En optisk förstärkare fri från brus är vad en forskargrupp på Chalmers utvecklar. Nyligen lyckades teamet visa att deras lösning kan förlänga räckvidden i ett fibersystem för långdistanskommunikation med en faktor 5,5 jämfört med då traditionella förstärkare används. Nästa steg är att testa hur tekniken står sig i trådlösa optiska länkar – siktet är ställt på månen, sen mars.
