GARAGEÖPPNARE ÖPPNADE DÖRREN

Nordic Semiconductor bildades 1983. Systemkretsar för strömsnål radio är idag företagets specialitet.  De första radiokretsarna använde egna protokoll i sub-gigahertz-band och 2,4 GHz. Garageöppnare var den första storsäljaren.  Kunden Logitech hjälpte fram en rejäl tillväxt inom kretsar för trådlösa möss och tangentbord till pc.  Nordics radiokretsar är systemkretsar – det finns bara ett chip i en Logitech-mus – vilket blivit viktigt idag inom IoT, där ändnoder gärna får vara intelligenta.  – IoT handlar inte bara om kommunikation i ändnoden utan också om datorbearbetning. Vi vill vara ett enchips-system för detta. Nordic Semiconductors senaste multiprotokollkrets nRF52840 stöder Bluetooth 5, ANT, 802.15.4 och proprietära protokoll i 2,4 GHz. Den har en ARM Cortex M4F, 1 Mbyte Flash, och 256 kbyte RAM.  Av detta använder Bluetoothstacken bara 8 kbyte RAM och 100 kbyte flash, och mindre än en procent av cpu-cyklerna. Så det finns gott om beräkningskraft över till tillämpningar. Marknaden för företagets äldre proprietära protokoll tycks mättad. De omsätter idag 77 miljoner dollar medan de färska Bluetooth LE-kretsarna från 2014 redan klivit upp till 111 miljoner. En annan mindre inkomstkälla är utvecklarsupport med bland annat konstruktionsutvärdering och testning av prototyper. Företaget lägger mycket tid på att ta fram utvecklarvänliga kits – man säljer nära 40 000 om året – vilket minskar supporten. – Inte så att vi vill slippa umgås med kunder, utan för att ingenjörer älskar att kunna klara sig själv.

Harald Blåtands återkomst

Ett Bluetooth LE-chip från Nordic Semiconductor kostar 1–2 dollar beroende på volym.  Chipet är en systemkrets med både radio, minne, cpu och periferienheter. Så för en redan intelligent produkt ökar Bluetooth LE priset med under en dollar, uppskattar Thomas Bonnerud. Bluetooth betyder Blåtand. Tekniken utvecklades i Skandinavien, på Ericsson och Nokia. – De var tidiga pådrivare av Bluetooth, men de blev inte så aktiva, utan CSR, Broadcom och Qualcomm tog över.  – Idag är vi stolta över att ha tagit Bluetooth tillbaka till Skandinavien.

Nordics tidiga verktyg var ”rena stenåldern” , erkänner Thomas Bonnerud. Idag är de ”top notch” och Arduinokompatibla.

EN SKANDINAVISK LOJALITET

När BBC och ARM tog fram ett utvecklingskort för skolbarn – nu tillverkad i en första miljon exemplar bara för brittiska elever – valde man att bygga den kring en systemkrets från Nordic Semiconductor. – Vi gick med på att sponsra – det är ingen guldgruva för oss. Vi gillar initiativet.  I slutet av januari släppte BBC Micro:bit som produkt i sex europeiskaländer.  Nordic Semiconductor har branschens respekt. Det finns det till och med papper på – företaget röstades i julas fram till Most Respected Public Semiconductor Company av de 400 medlemmarna i Global Semiconductor Alliance. Hur kommer det sig att Norge är så bra på processorer? – Man kan lika gärna fråga varför Sverige är så bra på telekom. Jag tror skandinaviska ingenjörer, inklusive Finland, är innovativa, för att vi pratar öppet med varandra, inte så hierarkiska. Vi är grundliga. – Och så är vi lojala – byter inte firma varje vecka som de gör i Silicon Valley. Sådant som är svårt och kräver långsiktig utveckling i stabila grupper – där tror jag att Skandinavien kan ha stora fördelar när vi klarar att nå den kritiska massan. Och det har vi gjort i Norge med Atmel, Nordic, Energy Micro, Texas Instruments – en faktiskt ganska bra rekryteringsmiljö!

När Nordic Semiconductor lanserade sina första Bluetoothkretsar smålog de etablerade konkurrenterna. 

Thomas Bonnerud

–Idag är det vi som har störst marknadsandel på Bluetooth LE medan CSR (Cambridge Silicon Radio) och Broadcom har slutat le och tvärtom blivit uppköpta, säger Thomas Bonnerud, chef över strategi och investerarrelationer på Nordic Semiconductor.

Efter framgångarna inom Bluetooth har företaget fått upp ögonen för en ny nisch – de strömsnåla radiostandarderna för mobilnätet, LTE-M och NB-IoT.

Företaget skruvar så att säga loss Bluetooth från sina systemkretsar och ersätter dem med 3GPP. Kretsarna för lokal IoT-radio kompletteras med yttäckande.

–Vår aggressiva plan är att ta allt vi har lärt från Bluetooth LE – verktyg, mjukvara, marknadsansats – och tillämpar det på cellulärt. Paketerar tekniken så att den blir enkel att använda. Göra cellulärt för alla!

–Och det anser vi är världsnytt. För cellulärt är idag en låst marknad, med mycket få leverantörer – det är nästan omöjligt att ens få tag på ett datablad för en komponent.

Nordics intresse för mobilradio kom 2014 när 3GPP blivit intresserat av lågeffektradio och standarderna LTE-M och NB-IoT började ta form.

Kompetensen fanns inte på Nordic, men man hade tur.

–I precis samma läge blev en av Nokias kärngrupper friställda – modemutvecklare med tidigare bakgrund i Renesas och Broadcom.

–Där fick vi möjligheten att anställa ett otroligt erfaret team.

Investeringspengarna kommer från inkomsterna på Bluetooth LE.

Till skillnad från Bluetooth och dess väldefinerade patentpool, är mobilvärlden rena vilda västern när det gäller licensiering. Qualcomm attackeras just nu av konkurrensmyndigheter jorden runt för påstått fula affärsmetoder. Men den lyckade inbrytningen på Bluetooth LE har uppenbarligen gett Nordic Semiconductor självförtroende. 

–Vi ska gå head to head mot Qualcomm!

Andra konkurrenter om radiokretsar för NB-IoT och LTE-M är Sequans, Altair och U-blox. Också Intel har annonserat planer. 

Parallellt pågår en fortsatt spännande utveckling av Bluetooth som Nordic inte har några planer på att släppa från sig. Bluetoothmarknaden växer med 30–40 procent årligen.

–Vi viker inte en tum från att hålla och styrka vår position inom Bluetooth LE.

Företaget var först med att lansera kretsar för Bluetooth 5, dagen efter att standarden klubbades i somras.

Det är inom lågenergiversionen Bluetooth LE – Bluetooth på knappcellsbatterier – som Nordic är den ledande tillverkaren. 

–Och det är den som är framtiden för Bluetooth. På CES kunde du se att den stora trenden är att allt har trådlös kommunikation. Och Bluetooth LE är den som har bredast appell.

Bluetooth LE, standardiserad år 2010, kommer från Nokia som i början av 00-talet kallade den för Wibree. Nordic Semiconductor var en intressent redan då.

Lyssnar man på Thomas Bonnerud låter klassisk Bluetooth som en tråkig marknad. Både leverantörer och stora kunder är en liten grupp, och produkterna är till 80–90 procent headsets och telefoner. 

–Bluetooth LE är mycket mer diversifierad.

Wearables, främst aktivitetsarmband, är en etablerad stark nisch och den största i volym. Här är Garmin en av kunderna.

De första aktivitetsarmbanden använde protokollet ANT, men år 2012 blev började de att växla till Bluetooth LE.

Efter wearables är fjärrkontroller en bubblare inom Bluetooth. 

Därefter kommer en jättelång svans: pc- och surfplattetillbehör, spelkontrollers, VR-headsets, robotar, spel, bilar och andra leksaker, närhetstaggar, hörapparater, insulinpennor, glukosplåster, beacons, dörrlås, belysning, termostater, nyckellösa bilar, däcktrycksmätare, citybikes, asset tracking, industriell automation och betalsystem.

Där tillämpningarna inte är helt nya, är det många gamla protokoll som just nu får ge vika för Bluetooth LE.

Även Zigbee?

–Zigbee är definitivt större inom smarta hem ännu, men oberoende analytiker tror att Bluetooth kommer att ta marknadsandelar.

Alla nyheter i förra sommarens Bluetooth 5 handlade om LE. Bandbredden dubblerades till 2 Mbit/s vilket betyder att ljud kan strömmas i hög kvalitet och att synkroniseringen av aktivitetsband går snabbare. 

Räckvidden fyrfaldigas till 500 meter i 125 kbit/s vilket ger täckning av en hel byggnad utan meshnät och gör industriell användning utomhus mer ekonomisk. 

Broadcastkapaciteten åttfaldigas vilket gör beaconfunktionen mer kraftfull. 

Här planeras dessutom ytterligare funktioner i kommande Bluetooth för att exempelvis göra det möjligt för flygplatsen att bryta sig in med en annonsering när du lyssnar på musik i mobiltelefon eller för att låta en teve broadcasta ljud i hög kvalitet.