Svenska staten drog in 2,1 miljarder kronor i den av Post- och Telestyrelsen, PTS, anordnade auktionen på frekvenser i 2,6 GHz-bandet för fjärde generationens mobil kommunikation. Auktionen är ett svenskt styrkebesked och visar att såväl myndigheten som operatörerna lärt sig en hel del från 3G-tiden.
Kinesiska Huawei har länge ansetts vara en lågprisutmanare inom telekomvärlden, med teknik knappt värd att räkna och en nationalitet som hotar hela västvärldens starka ställning. Istället är det namn som Ericsson, Nokia, Siemens, Alcatel, Lucent med flera som av tradition utpekats som seriösa konkurrenter, väl värda att dela på den växande telekomkakan.
“Houston, we've had a problem”. Den klassiska repliken från den 13 april 1970 sänder lätt kalla kårar längs med ryggraden. Besättningen i Apollo 13 skulle ”bara” upprepa Apollo 11:s framgångsrika resa till månen. Istället går det snett redan 58 minuter efter start.
Det är uppenbarligen tv som ska bli nästa stora grej för Ericsson. Köpen av Marconi, Redback, Entrisphere och i skrivande stund troligen även Tandberg Television pekar helt klart i den riktningen.
Minns någon spelet Europas Städer? En kortlek där städer kunde samlas till länder till ett spel som förenade lek med allmänbildning. Numera är Europas Städer en mycket allvarligare lek.
Det är bara att konstatera - att vara ärlig och skötsam elektronikföretagare lönar sig knappast. Ta bara RoHS-direktivet, som trädde i kraft i somras. Goda elektronikföretag hade då förberett sig under lång tid, sett till att produktionen uppfyllde direktivets krav på frihet från bly och de andra ämnena som omfattas, och i många fall tvingats göra om sina konstruktioner för att klara ny produktionsteknik. Andra fokuserade sin kraft på produkt- eller företagsutveckling, eller lät helt enkelt bli att anstränga sig.
Det nya EMC-direktivet som träder i kraft om ett drygt år är ingen kioskvältare. Det innehåller få förändringar och för den som idag använder en harmoniserad standard är det bara att köra på som tidigare.
Medicinsk elektronik skulle kunna vara en svensk paradgren. Vi har framstående forskning inom både medicin och teknik, vi har en i andra sammanhang internationellt erkänd förmåga att samverka över disciplingränser och vi har historiska lagrar på området. Men bristande samverkan och helhetssyn gör branschen på tok för beroende av enskilda individers dådkraft.
"Vi behöver en strategi, en nationell strategi för hela elektronikområdet”. Så har det låtit i många år från näringsliv, forskare och myndigheter, i paneldebatter och andra diskussioner om framtiden för svensk elektronik.
Elektronikindustriföreningens frieri till IM-föreningen lyckades. Inom ett år kommer de två att förenas till Branschorganisationen Svensk Elektronik med nära 300 medlemsföretag, varav 200 från EIF och 100 från IM.
About / Advertise
Svenska staten drog in 2,1 miljarder kronor i den av Post- och Telestyrelsen, PTS, anordnade auktionen på frekvenser i 2,6 GHz-bandet för fjärde generationens mobil kommunikation. Auktionen är ett svenskt styrkebesked och visar att såväl myndigheten som operatörerna lärt sig en hel del från 3G-tiden.
Kinesiska Huawei har länge ansetts vara en lågprisutmanare inom telekomvärlden, med teknik knappt värd att räkna och en nationalitet som hotar hela västvärldens starka ställning. Istället är det namn som Ericsson, Nokia, Siemens, Alcatel, Lucent med flera som av tradition utpekats som seriösa konkurrenter, väl värda att dela på den växande telekomkakan.
Det är uppenbarligen tv som ska bli nästa stora grej för Ericsson. Köpen av Marconi, Redback, Entrisphere och i skrivande stund troligen även Tandberg Television pekar helt klart i den riktningen.
Inbyggda system? Mekatronik? Eller kanske Embedded? Vilken är den korrekta beteckningen på temat för nummer fyra av magasinet Elektroniktidningen?
