Idén att använda människohjärnan som förebild för att bygga smarta algoritmer kallas artificiella neuronnät (ANN) och är 60 år gammal. Efter en lång tid i kylan har tekniken äntligen fått sitt stora genombrott.
Man kan tycka att den som är miljöminister ska föregå med gott exempel genom att sortera sina sopor, resa miljösmart och inte använda giftiga kemikalier. Men verkligheten krockar som bekant ofta med idealen.
Det dyker upp allt fler kameror som spanar på oss. Det gäller allt från fartkameror längs med vägarna via övervakningskameror på bussarna till kameror i butiker och på offentliga platser. De är så vanliga att man inte längre tänker på dem.
Ingen har den blekaste aning om hur man bygger artificiell intelligens (AI). Och före AI kan robotar inte ersätta människor – de skulle misslyckas just när de behövdes som bäst. Men här är ett genidrag: ge roboten en människa som assistent. Plötsligt öppnas tusen stängda möjligheter för robotisering.
Det är klart att huvudägarna har svårt att säga nej när det kommer ett bud som ligger 50 procent över börskursen och som gör dem till mångmiljardärer inte bara på papperet utan i riktiga pengar. Men för Sverige, Lund och alla anställda är det blandade känslor när Axis – en av landets verkliga framgångssagor – ser ut att hamna i japanska händer.
Det har aldrig varit så lätt att starta ett hårdvarubolag som idag. Särskilt inte om det handlar om lite udda konsumentprodukter som ett larm som lyssnar och rapporterar om något låter misstänkt eller en lös knapp som du kan tejpa fast och styra mobilen med. Förklaringen stavas Arduino, Rapberry Pi, 3D-skrivare, Kickstarter och Shenzhen i en ohelig allians.
Politikerna verkar ha samma inställning till produktion som till Sverigedemokraterna. Om man tiger så försvinner ”problemet”. Men attityden har fått motsatt effekt, genom att inte ta debatten om invandring fördubblades partiet i senaste valet.
En skärm som visar signalen plus knappar och rattar för att justera inställningarna. Så har test- och mätinstrumenten sett ut sedan de tog plats på labbänkarna för sisådär 75 år sedan. Visst, det finns en del ”burkar” som kopplas via USB-porten och åker snålskjuts på datorns hårdvara, men de siktar i många fall in sig på hobbyister. Det finns likaså kortbaserade system som PXI, men de används framförallt vid produktionstest i fabriker. Men kanske tiden är mogen för en radikal förändring?
I mer än 25 år har Elektroniktidningen rangordnat de 30 företag som säljer flest elektronikkomponenter i Sverige. Vrider vi tiden tillbaka just 25 år, till 1989, så möts vi av en försäljning som till det yttre påminner mycket om den vi har idag.
”Sällan har så många gjort så mycket för så få” skrev Elektroniktidningen efter första SEE-mässan 2010. Travestin på Winston Churchills ord gäller i än högre grad den här gången.
I år är det precis 15 år sedan det svenska optoföretaget Optillion grundades. Under några intensiva år gick företaget i spetsen för det man då kallade det svenska optoundret. Här ingick även företag som Zarlink, med rötter i mångårig forskning från ABB Hafo, samt Altitun som år 2000 såldes för ofattbara 8 miljarder kronor till det amerikanska telekomföretaget ADC.
Glasögon är något folk betalar tiotusentals kronor för att slippa bära. Så framtiden för Googles smartglasögon Glass är tveksam. Tacka vet jag smarta klockor!
Efter EMC, WEEE, RoHS och Reach är det dags för en ny pålaga från EU som påverkar elektronikindustrin. Den här gången handlar det om bland annat tenn, guld och tantal, ämnen som går under beteckningen konfliktmineraler och som bland annat utvinns i östra Kongo. De små gruvorna kräver i många fall inte mer än hacka och spade vilket gör verksamheten svårkontrollerad och därmed perfekt som födkrok för olika gerillarörelser.
Visste du att Sverige för tredje året i rad toppar EU-kommissionens ranking av industriella innovatörer bland medlemsländerna? Eller att Sverige – också för tredje året i rad – är tvåa på listan över världens mest innovativa länder i Global Innovation Index?
Fler prylar än människor är numera anslutna till Internet – och fler blir det. Får man tro storföretag som Ericsson och Cisco så kommer 50 miljarder prylar att kunna nås via nätet redan om sju år, år 2020. Enligt ett färskt uttalande av Ciscos utvecklingsansvarig, Rob Lloyd, skapar detta affärsmöjligheter motsvarande ofattbara 14 biljoner dollar.
Kanske är det en tillfällighet att Carl Bennet lägger ett bud på börsnoterade Note samma vecka som Inission köper Mikromakarna. Det brukar hur som helst hända mer i en lågkonjunktur och Carl Bennets bud på Note hänger säkerligen ihop med att börsen skickat ner aktien i källaren. Detta trots att den ledning som kom in med de nya ägarna i början av 2010 faktiskt lyckat få ordning på bolaget och levererat åtta kvartal i rad med vinst.
About / Advertise
JAN TÅNGRING:
Per Henricsson:
JAN TÅNGRING:
ANNA WENNBERG: 
