Smarta elnät – eller smart grid som det kallas – är en internationell trend. I stort handlar det om att balansera tillgången av el i nätet när förnybar energi kopplas in. Det ska göras genom att man anpassar förbrukningen så att topparna i elproduktionen kan kapas. I Sverige driver många aktörer på för att snabbare införa smarta elnät. Det görs för att gynna miljön, men i lika stor utsträckning för att kunna tjäna pengar.
Alla minns vi förra sommarens tragedi i Norge. Hur Oslo chockades av ett bombdåd och de efterföljande dödsskjutningarna på ett stort antal unga människor på ön Utøya. Efter massakern i Norge har den svenska Socialstyrelsen gjort en utredning av räddningsinsatsen i och utanför Oslo.
När bloggen ”Scope Junction” i vintras genomförde en omröstning bland sina läsare om hur de vill styra sina oscilloskop svarade en överväldigande majoritet att de vill ha kvar instrumenten som de är, med knappar och vred.
Det finns inte någon anledning att tro att elektronikindustrin kommer att avvika från sitt naturliga mönster. En alltför flitigt använd handbroms ger negativa effekter den dagen proppen går ur.
FPGA:an har länge varit en självskriven följeslagare till processorn i många inbyggda system. Den har tagit hand om beräkningskrävande uppgifter vilket gett huvudprocessorn möjlighet att ägna sig åt operativsystemet och betjäna användaren.
Om Hasse Alfredsson och Tage Danielsson varit på topp och gjort en uppföljare till filmsuccén ”Släpp fångarne loss, det är vår!” med den nya titeln ”Släpp ingenjörerna loss, det är vård!” hade det sannolikt blivit succé igen. Och definitivt en film med titel i tiden.
I det nya yrkesförberedande gymnasiet har elektronik fått stryka på foten. Det är förstås tråkigt, och en förlust för både branschen och morgondagens elever. Men egentligen var Skolverkets uppgift omöjlig att genomföra med de givna direktiven från regeringen.
Har du hört historien om amerikanen och japanen som är i djungeln och blir jagade av ett lejon? Japanen slänger sig ner och drar på sig löparskorna. Du är inte klok, säger amerikanen. Du kan inte springa ifrån lejonet. Nej, svarar japanen men jag springer fortare än du!
För oss som värnar om innovation, forskning, utveckling och högskolor var den nyss gångna valrörelsen en stor besvikelse. Dessa frågor, som ju handlar om hur vår gemensamma kaka kan bli större, kom helt i skymundan för skatter, välfärd och andra frågor som mer handlar om hur kakan ska delas.
Det blev ingen utlandsresa för familjen i somras. Som så många andra höll vi hårdare än vanligt i plånboken. Jag skyllde på krisen när en av sönerna frågade. – När tar krisen slut, blev hans följdfråga?
Med bara två veckor kvar tills portarna öppnas på mässan Electronix i Göteborg ser satsningen tyvärr inte ut att bli någon succé. Ambitionen att skapa något nytt och gränsöverskridande ser åtminstone inte från elektronikbranschens horisont ut att falla i så god jord som arrangörerna hoppats på.
Allt inom elektronik är inte elände - telekominfrastruktur kan vara det som får svensk elektronik genom den nuvarande krisen med Ericsson som det stora dragloket.
Turbulensen på världens finansmarknader har förstås skapat stor oro även i elektronikvärlden. Trots åtgärdspaket från både USA och andra regeringar är framtiden för kapitalmarknaden ännu svårare att förutsäga än någonsin. Likväl finns ingen anledning för den svenska elektronikbranschen att gripas av panik. Desto större skäl att se på fundamenta och mer branschspecifika indikatorer än tsunamivågorna efter de amerikanska bostadslånens mångmiljardmagplask.
Den senaste månaden har flera smala men högintressanta evenemang gått av stapeln i den svenska elektronikbranschen – Tillförlitlighet 2008 i Älvsjö, FPGA World i Lund och i Kista samt Multicore Days, även det i Kista. Alla lockade fler besökare än arrangörerna förväntade sig, och såväl FPGA World som Multicore Days ökade besökarantalen rejält jämfört med i fjol.
I Taiwan och Dubai satsar myndigheterna långsiktigt och konstruktivt på att bygga upp elektronikindustri. Sverige borde ha minst lika goda möjligheter. Men att tro på några grepp i den riktningen i höstens forskningsproposition torde tyvärr vara naivt. Om enprocentsmålet uppfylls får vi vara mer än nöjda.
About / Advertise
JAN TÅNGRING:
Per Henricsson: En knapplös värld
I det nya yrkesförberedande gymnasiet har elektronik fått stryka på foten. Det är förstås tråkigt, och en förlust för både branschen och morgondagens elever. Men egentligen var Skolverkets uppgift omöjlig att genomföra med de givna direktiven från regeringen.
Med bara två veckor kvar tills portarna öppnas på mässan Electronix i Göteborg ser satsningen tyvärr inte ut att bli någon succé. Ambitionen att skapa något nytt och gränsöverskridande ser åtminstone inte från elektronikbranschens horisont ut att falla i så god jord som arrangörerna hoppats på.
