Malte Lilliestråle deltog i jakten på en biobaserad anod till det europeiska natriumjonbatteriprojektet Naima – och testade bland annat kaffesump. Nu vill han se en fortsättning med volymtillverkning i Europa av den spännande batterikemin natriumjon.
När gasfaslasern byts ut mot en halvledarlaser sjunker totala energiförbrukningen i Mycronics maskritare med över 70 procent. Att det inte hänt för länge sen beror på de unika kraven som gjorde att det tog många år att kvalificera lasrarna.
5G-operatörerna i Sverige har innevarande år på sig att bygga ut markbaserade lösningar för tidssynkronisering av 20 000 basstationer. Synkroniseringen måste ligga under en mikrosekund annars slutar 5G-näten att fungera.
Precis som mycket annan elektronik byts fullt fungerande delar i mobilnäten ut mot modernare dito. Svenska Truecore lever på att ge dem ett andra liv, eller om inte det går, se till så att de återvinns på ett hållbart sätt.
REPORTAGE Chalmersavknopparen Rivus kommersialiserar en elektrolyt som inte bara är organisk och miljvänlig utan också förhoppningsvis kan sänka priset på flödesbatterier med 30 procent.
Bilder på nybyggda, skinande kvantdatorer väcker ofrånkomligen minnen av gamla foton på 1940- och 1950-talets datorer byggda med vakuumrör. Kvantdatorerna är vackra skapelser – inga beiga lådor här inte! – men det syns också hur mycket arbete som återstår innan detta blir en praktisk och hanterlig teknik för gemene man.
Kina, EU och USA investerar nu flera hundra miljarder kronor i en ny generation navigationssatelliter. De kan leverera nya tjänster inklusive noggrannare positionering.
De små linjärmotorerna från Piezomotor stegar framåt med en närmast ofattbar precision på nanometernivå. Varje år tillverkas mellan 5 000 och 6 000 som hamnar i allt från operationsrobotar till utrustningar för halvledarproduktion.
Millimetervågsområdet erbjuder enormt mycket bandbredd men bortsett från några få tillämpningar har det breda genombrottet inte kommit. Lundabolaget BeammWave vill ändra på det med en strömsnål digital lobstyrning.
Blodsockergivarna har på några få år förändrat många diabetikers liv. Det är en typ av biosensorer som bärs på kroppen och som följer blodsockernivåerna kontinuerligt.
Låt den ena av de två speglar som skapar en laserkavitet dubblera som mikrofonmembran, då blir ljusvåglängden ett mått på ljudets frekvens. Lösningen har potential att bli lika bra som det mänskliga örat och håller på att kommersialiseras av det Härnösandsbaserade uppstartsbolaget Lumiary som tillsmans med sju partners beviljats 40 miljoner under fyra år av Europeiska innovationsrådet (EIC) och den schweiziska staten.
Telekomjätten Ericsson anser att EU:s förslag till reglering av standardessentiella patent (SEP) otillbörligt gynnar licenstagarna. I sitt svar till den svenska regeringen skriver företaget att det finns en betydande risk för ”majoritetens tyranni” när antalet användare (licenstagare) vida överstiger antalet uppfinnare (patentägare).
Göteborgsföretaget Frontgrade Gaisler är tämligen okänt på hemmaplan men räknas till världseliten i sin specialiserade nisch: processorer som tål att användas i rymden.
En femtedel av effektbalanseringen i elnätet kan i framtiden hanteras av elnätsansluta elbilar. Det tror Göteborg Energi och drar igång flera projekt med bland annat Polestar och Volvo för att utforska tekniken ur alla perspektiv: tillämpningar, teknik och affärsmodeller.
Allt fler pratar om den gröna och cirkulära ekonomin, men vad innebär den för elektronik-branschen? Forskningsinstitutet Rise håller på att bygga upp kunskap för att kunna hjälpa svensk industri med omställningen.
Elektroniktidningen har tidigare i höst berättat om den kommande EU-förordningen Cyber Resilience Act (CRA), som ska underlätta för konsumenter och företag att bedöma inför ett köp hur säkra eller osäkra olika IoT-produkter är. Bristande säkerhet hos hemmaroutrar och webbkameror är dock ett globalt fenomen och därför är det inte förvånande att en liknande reglering är på gång i USA, där den kallas Cyber Trust Mark.
Arno Kolk är vd för den estniska elektronikindustriföreningen medger att faktorer som kraftigt ökande komponentpriser och sjunkande försäljning för träindustrin, var några orsaker varför elektronikföretagen kunde ta på sig ledartröjan i den estniska exportindustrin under förra året.