I varje land finns vägdatabaser som ständigt uppdateras med alla trafikföreskrifter. Fordonen får de trafikregler som gäller precis där de är.

– Transportstyrelsen har upprättat ett utkast till prioriteringslista för vilka trafikföreskrifter som ska bli maskinläsbara i Sverige. Det gäller sex områden. Hastighet, väjning och stopp, hinder, parkering, vägmarke­ringar och vägmärken. När samtliga dessa trafikföreskrifter omsatts i maskinläsbar form finns möjligheter till automatiserad körning, säger Christopher Patten, expert på statliga Transportstyrelsen och fortsätter:

– En människa som kör en bil måste kunna dessa regler för att köra lagligt och säkert. Ett fordon som kör sig självt bör rimligen kunna det också.

Norge ligger uppenbarligen före, i alla fall just nu.

– Vår bedömning i Norge är att det år 2028 ska finnas en färdig specifikation och sedan kan vi börja införa tekniken. Det viktiga är att få en harmoniserad europeisk lösning, säger Knut Evensen, teknisk konsult för statens Vegvesen (SVV) i Norge.

En global standard för ­maskinläsbara trafikföreskrifter utvecklas i samarbete mellan standardiseringsorganisationerna ISO och CEN. De arbetar på en standard som kallas METR (Management for Electronic Traffic Regulation). Norge deltar aktivt i detta samarbete. Samtidigt samarbetar de med EU:s ITS-projekt Napcore för att uppnå en harmoniserad standard i Europa. Norges Vegvesen bedömer att en nationell norsk standard kan utvecklas som är harmoniserad med andra länder i Europa och att den norska standarden kan bli klar redan 2026.

Något motsvarande svar har Elektroniktidningen inte fått i Sverige.

– Sverige saknar idag en strategi för att införa maskinläsbara trafikföreskrifter för att klara automatiserad körning för fordon på vägnätet, säger Petter Åsman på Trafikverket.

I Sverige har införande av maskinläsbara trafikföreskrifter nu blivit en viktig fråga, enligt Jonas Almqvist på Trafikverket.

– Detta är en högprioriterad fråga att lösa. Trafikverket och Transportstyrelsen startade i november 2023 ett samarbete som kan leda till Sverige kan upprätta en tidsplan 2024, säger han.

– Det finns inget tydligt svenskt svar idag. Ingen vill binda sig för en tidsplan. Alla förstår att det är en komplex fråga som kräver samarbete mellan många parter innan det finns underlag för beslut om en svensk tidsplan, säger Jonas Almqvist.

Det statliga forsknings­institutet Rise publicerade våren 2023 en rapport om läget i Sverige. Jenny Lundahl är huvudförfattare till rapporten, Framtidens Trafikregler – Hur når vi dit. Rapporten visar hur viktigt det är att digitalisera alla trafikföreskrifter för att möjliggöra automatiserad körning. Idag finns det över 240 000 trafikföreskrifter som reglerar trafiken på det svenska vägnätet. Rapporten pekar på flera stora och små steg som Sverige måste ta för att nå maskinläsbara trafikregler. De kan sedan kopplas till Trafikverkets nationella vägdatabas NVDB för alla vägsträckor där reglerna ska tillämpas.

– Om tillräcklig kvalitet ska säkras på digitala trafikföreskrifter så är det nödvändigt att de myndigheter som beslutar också skapar föreskrifterna i digital, maskinläsbar form, säger Jenny Lundahl.

Rise-rapporten anger att kvalitetsfrågan är central för att kunna skapa tillförlitliga maskinläsbara trafikföreskrifter. Därför måste staten skapa ett regelverk som syftar till att garantera tillräcklig kvalitet.

EU anser att det är en nationell fråga men EU-länderna förutsätts dock samarbeta kring kvalitetskrav. Jenny Lundahl anser att här finns ett viktigt problem.

– I projektet landade vi gemensamt i slutsatsen att det svenska regelverket kring trafikföreskrifter behöver förändras så att det blir tvingande för beslutsmyndigheter att digitalisera sina trafikföreskrifter, säger Jenny Lundahl.

Av Sveriges 290 kommuner är det idag bara hälften som skapar digitala maskinläsbara trafikföreskrifter. Det betyder att den andra hälften av kommunerna, och även alla länsstyrelser, fortfarande skriver föreskrifter i ett ordbehandlingsprogram.

I Sverige är det över 300 väg­hållare som har rätt att besluta om trafikföreskrifter för sina vägnät. Den största gruppen är kommuner. Enligt intresse­organisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är det cirka 140 kommuner som idag inte har system så de kan skapa ­maskinläsbara filer med trafikföreskrifter.

– Om det kommer lagkrav på detta område är det viktigt att kommuner får goda förutsättningar att leva upp till kraven, säger Peter Haglund i SKR och fortsätter:

– För att Sverige ska få heltäckande system där alla trafikföreskrifter skapas digitalt och kan föras in i NVDB så krävs sannolikt tvingande regler som leder till att alla väghållare tillämpar samma lösning. Staten måste fatta beslut om detta och i så fall även säkerställa finansiering och att det är enkelt att göra rätt.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Det återstår nu att se när Sverige har en plan för införande av den nya tekniken och när en nationell täckning kan nås. ITS-direktivet ställer krav på att maskinläsbara trafikföreskrifter ska erbjudas. Kraven gäller i första hand motorvägarna, en begränsad del av vägnätet.