JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Maskinläsbara trafikföreskrifter banar väg för full självkörning

EU:s direktiv för Intelligenta Transportsystem (ITS) ställer krav på maskinläsbara trafikföreskrifter. Dessa kan vara implementerat till år 2028 och gör det möjligt för automatiserade fordon att följa hastighetsbegränsningar, lämna företräde och att stanna för att släppa fram gående.

I varje land finns vägdatabaser som ständigt uppdateras med alla trafikföreskrifter. Fordonen får de trafikregler som gäller precis där de är.

– Transportstyrelsen har upprättat ett utkast till prioriteringslista för vilka trafikföreskrifter som ska bli maskinläsbara i Sverige. Det gäller sex områden. Hastighet, väjning och stopp, hinder, parkering, vägmarke­ringar och vägmärken. När samtliga dessa trafikföreskrifter omsatts i maskinläsbar form finns möjligheter till automatiserad körning, säger Christopher Patten, expert på statliga Transportstyrelsen och fortsätter:

– En människa som kör en bil måste kunna dessa regler för att köra lagligt och säkert. Ett fordon som kör sig självt bör rimligen kunna det också.

Norge ligger uppenbarligen före, i alla fall just nu.

– Vår bedömning i Norge är att det år 2028 ska finnas en färdig specifikation och sedan kan vi börja införa tekniken. Det viktiga är att få en harmoniserad europeisk lösning, säger Knut Evensen, teknisk konsult för statens Vegvesen (SVV) i Norge.

En global standard för ­maskinläsbara trafikföreskrifter utvecklas i samarbete mellan standardiseringsorganisationerna ISO och CEN. De arbetar på en standard som kallas METR (Management for Electronic Traffic Regulation). Norge deltar aktivt i detta samarbete. Samtidigt samarbetar de med EU:s ITS-projekt Napcore för att uppnå en harmoniserad standard i Europa. Norges Vegvesen bedömer att en nationell norsk standard kan utvecklas som är harmoniserad med andra länder i Europa och att den norska standarden kan bli klar redan 2026.

Något motsvarande svar har Elektroniktidningen inte fått i Sverige.

– Sverige saknar idag en strategi för att införa maskinläsbara trafikföreskrifter för att klara automatiserad körning för fordon på vägnätet, säger Petter Åsman på Trafikverket.

I Sverige har införande av maskinläsbara trafikföreskrifter nu blivit en viktig fråga, enligt Jonas Almqvist på Trafikverket.

– Detta är en högprioriterad fråga att lösa. Trafikverket och Transportstyrelsen startade i november 2023 ett samarbete som kan leda till Sverige kan upprätta en tidsplan 2024, säger han.

– Det finns inget tydligt svenskt svar idag. Ingen vill binda sig för en tidsplan. Alla förstår att det är en komplex fråga som kräver samarbete mellan många parter innan det finns underlag för beslut om en svensk tidsplan, säger Jonas Almqvist.

Det statliga forsknings­institutet Rise publicerade våren 2023 en rapport om läget i Sverige. Jenny Lundahl är huvudförfattare till rapporten, Framtidens Trafikregler – Hur når vi dit. Rapporten visar hur viktigt det är att digitalisera alla trafikföreskrifter för att möjliggöra automatiserad körning. Idag finns det över 240 000 trafikföreskrifter som reglerar trafiken på det svenska vägnätet. Rapporten pekar på flera stora och små steg som Sverige måste ta för att nå maskinläsbara trafikregler. De kan sedan kopplas till Trafikverkets nationella vägdatabas NVDB för alla vägsträckor där reglerna ska tillämpas.

– Om tillräcklig kvalitet ska säkras på digitala trafikföreskrifter så är det nödvändigt att de myndigheter som beslutar också skapar föreskrifterna i digital, maskinläsbar form, säger Jenny Lundahl.

Rise-rapporten anger att kvalitetsfrågan är central för att kunna skapa tillförlitliga maskinläsbara trafikföreskrifter. Därför måste staten skapa ett regelverk som syftar till att garantera tillräcklig kvalitet.

EU anser att det är en nationell fråga men EU-länderna förutsätts dock samarbeta kring kvalitetskrav. Jenny Lundahl anser att här finns ett viktigt problem.

– I projektet landade vi gemensamt i slutsatsen att det svenska regelverket kring trafikföreskrifter behöver förändras så att det blir tvingande för beslutsmyndigheter att digitalisera sina trafikföreskrifter, säger Jenny Lundahl.

Av Sveriges 290 kommuner är det idag bara hälften som skapar digitala maskinläsbara trafikföreskrifter. Det betyder att den andra hälften av kommunerna, och även alla länsstyrelser, fortfarande skriver föreskrifter i ett ordbehandlingsprogram.

I Sverige är det över 300 väg­hållare som har rätt att besluta om trafikföreskrifter för sina vägnät. Den största gruppen är kommuner. Enligt intresse­organisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är det cirka 140 kommuner som idag inte har system så de kan skapa ­maskinläsbara filer med trafikföreskrifter.

– Om det kommer lagkrav på detta område är det viktigt att kommuner får goda förutsättningar att leva upp till kraven, säger Peter Haglund i SKR och fortsätter:

– För att Sverige ska få heltäckande system där alla trafikföreskrifter skapas digitalt och kan föras in i NVDB så krävs sannolikt tvingande regler som leder till att alla väghållare tillämpar samma lösning. Staten måste fatta beslut om detta och i så fall även säkerställa finansiering och att det är enkelt att göra rätt.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Det återstår nu att se när Sverige har en plan för införande av den nya tekniken och när en nationell täckning kan nås. ITS-direktivet ställer krav på att maskinläsbara trafikföreskrifter ska erbjudas. Kraven gäller i första hand motorvägarna, en begränsad del av vägnätet.

Fem kartor

Det är fem tjänsteleverantörer som dominerar gentemot personbilar och lastbilar i Sverige. Here Technologies, Tom-Tom, Google, Apple och Biometria.

Here, Tom-Tom, Google och Apple säljer sina tjänster i samarbete med personbilstillverkare medan Biometria säljer informationstjänster till de företag som transporter skogsråvara från skogen till skogsindustrin.

Samtliga dessa tjänsteleve­rantörer får möjligheter att erbjuda nya mer avancerade tjänster mot slutanvändarna när NVDB utökas med maskinläs­bara trafikföreskrifter de närmaste åren.

Dessa fem tjänsteleverantörer hämtar idag information om trafikföreskrifter och vägnätet från Trafikverkets vägdatabas NVDB. De använder denna information och tillför egen information som passar olika slutanvändare.

– Vi behöver mer information om infrastrukturen. Information om lagar och regler, bärighet på små vägar. Det vi inte kan se med sensorer. Vinterstängda vägar, begränsningar för fordons höjd. Det här är info vi kan hämta på NVDB, säger ­Petter Djerf på Here.

Användarnas uppdatering sker idag via internetanslutning, 3G, 4G och 5G. Here har idag inga tjänster som kräver 5G.

– Men vi räknar med att vi kommer att erbjuda tjänster som kräver 5G inom några år. Det jag tycker är intressant och viktigt med 5G är Network slicing. Med Network slicing till fordon, till våra kunder eller abonnenter, öppnas nya möjligheter för nya tjänster. Det blir det möjligt att erbjuda trafikdata som är prioriterad, jämfört med annan datatrafik. Jag väntar att 5G kan få allmän spridning 2028-2030 för våra tjänster, säger Petter Djerf.

Biometria erbjuder en tjänst som kallas Krönt Vägval. 75 procent av den skogsråvara som transporteras från skogsavverkningar till skogsindustrier i landet använder Krönt Vägval som grund för att beräkna transportkostnaden. Skogsindustrin betalar årligen mellan sex och sju miljarder kronor för transport av skogsråvara till förädlingsindustri. Optimering av transporterna är en viktig faktor för skogsindustrin.

Biometria hämtar ny information från NVDB varje natt.

Skogsbranschen skickar själva in information till NVDB. Det gäller skogsbilvägar som totalt omfattar cirka 400 000 kilometer. Det handlar om framkomlighet, tillgänglighet, vägbredd vändmöjligheter, svängmöjligheter samt geometri för nytillkomna vägar.

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)