Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Han har tidigare egna startupper bakom sig men anslöt till LMT för fyra år sedan.

Å ena sidan känner Guntis Valters att han hade lite friare händer på den tiden. På gott och ont kan LMT inte presentera ett lappverk med kanske obefintlig cybersäkerhet och halvfärdig GDPR-efterlevnad. Kunder och partners förväntar sig att LMT fyllt i alla checkboxar från början.

Å andra sidan är det skönt att ha Lettlands största mobiloperatör LMT i ryggen. 

Juridik och marknadsföring finns som resurser att anlita. Och han behöver inte jaga finansiering.

Framför allt öppnar det dörrar. Ingen tackar nej till ett möte.

Trafikövervakning har blivit första produkten, en AI-baserad plattform som bland annat hittar rödljuskörare och hjälper designa trafikmiljöer. Även tjänster kring AI-drönare har blivit en produkt. Idéer finns att växa AI vid sidan av datorseende.

Den lilla staden Liepāja fick för ett år sedan en installation av LMT:s trafikövervakning i en olycksdrabbad korsning. 

– De kom till LMT och bad om hjälp. Det kändes som en bra uppgift för datorseende. Så vi utvecklade en produkt med hårdvara och mjukvara.

Hårdvaran är kameror och Nvidias edge AI-dator Orin. Nvidias självkörningsboxar har blivit en framgång. De identifierar ­objekten i blickfältet i de flesta självkörande bilar. 

LMT har insett att den även kan användas utanför bilen. Från video skapas en 3D-animering med cyklar, bilar, fotgängare – och även rödljusen i sig – vilket betyder att den inte behöver integreras med andra trafiksystem. Plattformen installeras på några timmar och kan omedelbart börja detektera olagliga vänstersvängar, fortkörningar, et cetera.

LMT bygger mjukvaran och systemen. Det finns öppen källkod för bildtolkning, men LMT har tränat neuronnäten vidare för att pricka in de lokala förhållandena bättre. 

Efter en lagändring fick lokalpolisen rätt att bötfälla och lösningen började fungera redan innan den aktiverades i fjol. Media­uppmärksamheten räckte. När förarna såg kamerorna slutade de åka mot rött.

 – Antalet olyckor gick ner. Polisen säger att de vill flytta till en annan korsning nu, för ingen kör mot rött här längre.

Ni skulle kunna ställa dit en tom låda?

– De skulle fungera ett tag. Men de skulle köra mot rött och lära sig när de inte fick böter.

Av integritetsskäl är alla data anonymiserade tills någon bryter mot trafikreglerna. Då får polisen även en videosnutt.

I Riga används samma plattform för att övervaka att endast bussar använder bussfilen. Och elbilar, som känns igen på sina ”EX”-skyltar. 

Graz i Österrike använder inte ­plattformen för att sätta dit fortkörare utan för att förstå trafikanternas beteende för att kunna för­bättra korsningen vad gäller exempelvis om­slagstider.

En del förfrågningar faller på lagstiftningen och inte på tekniken. Som buss­bolaget som ville övervaka att dess förare inte mobilsurfade. 

Andra idéer faller på att de inte är så smarta som de verkar. Datorseende är ofta overkill. Elektroniktidningen föreslår övervakning av dubbdäcksfria zoner. 

Guntis Valters har direkt svaret klart: mikrofoner är bättre och billigare – dubbdäck hörs.

– Det finns massor av saker vårt system skulle kunna göra men som är meningslösa. Vi skulle lätt kunna hitta felparkerade elsparkcyklar till exempel, men det skulle inte leda någonstans. Ansvaret skulle läggas på operatören och den skulle hitta en annan lösning.

Plattformen kan inte bara identifiera ­diverse trafikförseelser, utan känner även igen bilmärken, noterar trafikintensitet och läser nummerplåtar.

Autonoma och fjärrstyrda drönare är ett annat spår. De kommer att använda mobilnätet och LMT har forskat kring vad det innebär – hur många drönare en cell kan hantera och hur nätet ska byggas. 

LMT testade även fjärrstyrda bilar med samma frågor.

– Du behöver bra nät med korta latenser. Det är där telco kommer in bilden. Vi behöver förstå hur näten ska se ut i framtiden 

AI-drönare ersätter klättring för antenninspektion.

Drönarlösningar har även blivit konkreta produkter. Radiomyndigheten testar om mikrovågslänkar till basstationer uppfyller spektrumkraven genom att låta drönare flyga upp med mätinstrument. Det ersätter dyr och farlig klättring.

Datorseende bestämmer vilken riktning antennen pekar – jo, det handlar om en precision på enstaka pixlar för att kunna titta på en antenn för att avgöra hur den är orienterad. 

Drönaren positioneras med en noggrannhet på 15 centimeter med hjälp av RTK, Real-Time Kinematics. Det är GPS men felkorrigerad via fasta referensstationer. Det är en gratistjänst i Lettland och används bland annat av lantmätare.

Ett nytt projekt, ”5G for lives”, handlar om Lettlands farliga stränder med många drunkningstillbud. AI-drönare kan få arbeta som badvakter.

LMT odlar trafik i sina mobilnät Mobiloperatören LMT utvecklar finurligt produkter som ökar trafiken i dess nät. Många projekt handlar om drönare: drönarkörkort, kontroll på drönarflottor, drönarpostbud, räddningsdrönare, drönarflygledning och drönar-id. En av LMT-plattformarna hanterar logistiken på stora bussterminaler.  Säkerhet och försvar är en populär marknad i Lettland och LMT har bland annat projekt inom sensordataanalys, uppdragssamordning, cybersäkerhet och 5G i försvar och pansarfordon.