– Jag är inte rädd för att höras och synas, det är viktigt att få blickarna på föreningen. Samtidigt ville man ha någon som representerade de större bolagen.

Valet av Sofia Persson Björk hade föregåtts av diskussioner i föreningen om att det inte räckte med att hyra in en deltidsarbetande vd från Teknikföretagen, utan att det krävdes någon som jobbade på heltid för att förverkliga föreningens ambitioner.

Elisabet Österlund, som då var ordförande, var beredd att axla rollen samtidigt som Sofia skulle gå in som ordförande.

– Jag känner att jag har tid, jag reser inte så mycket i ­tjänsten och sedan har jag ett bra sam­arbete med Elisabet. Vi vill också kunna ta rygg på Smartare elektroniksystem och ta över när det fasas ut, så att vi inte tappar mark. Samtidigt behöver vi mer energi att växla upp, så att vi kan få de stora företagen som medlemmar.

Tilläggas kan att hon bidrar med ett stort kontaktnät både i Sverige och utomlands. Det är före detta kollegor på de företag där hon arbetade, leverantörer av inbyggnadskort hon samarbetat med liksom kunder på framför­allt större företag.

Men först en återblick: Svensk Elektronik bildades i januari 2010 genom en samman­slagning av två branschföre­ningar där den ena – lätt för­enk­lat – representerade de före­tag som sålde till branschen – medan den andra föreningen framförallt samlade mindre elektronikföretag som utvecklade och tillverkade produkter.

Det har tagit tid att smälta ihop de två och dessutom omvandla arvet till en förening som även är attraktiv för större företag och som har tillräckligt med pondus för att få politikerna att lyssna.

Arbetet har gradvis gett resultat vilket inte minst bevisas av att föreningen tillsammans med universitetet i Lund, liksom Chalmers och KTH, blivit koordinator för halvledarfrågor i Sverige. Dessutom har före­ningen tillsammans med olika tunga namn och organisationer fått in ett antal debattartiklar i riksmedia.

Och storbolagen har fått upp ögonen för föreningen. Exempelvis gick försvarskoncernen Saab med för ett år sedan, och nyligen har Teledyne Flir, ­Ericsson och personbilstillverkaren Volvo Cars gått med. De två sistnämnda har även tagit plats i styrelsen.

– Jag tycker det är fantastiskt kul att alla stora industribolagen nu ser hur viktig elektroniken är för deras produkter. Den är så central att man vill engagera sig i föreningen.

Ett annat bolag som visat intresse är ­Hitachi Energy.

– Vi vill gärna ha in batteri­bolag också, vi för ­diskussioner även med Northvolt och ­Polarium.

Föreningen har tappat medlemmar under en längre tid, men utvecklingen har vänt det senaste året. Idag är de runt 170 stycken.

– Företag kontaktar oss, de ringer oss och vill bli medlemmar. Det tycker jag är jättekul!

Att föreningen växer innebär också att intäkterna ökar och det blir möjligt att göra mer saker.

– Vi har mycket pengar fonderade som inte gick åt under pandemiåren så ekonomin är god. Vi kan dra nytta av de pengarna nu, säger Sofia Persson Björk.

Medvinden bådar också gott när innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem är inne på upploppet. Den initierades visserligen av Svensk Elektronik men har blivit lite av branschens ansikte utåt under många år.

– Vi kommer att ta över där de lämnar, det är lite det vi rustar oss för.

Föreningen och innovationsprogrammet har haft ett allt tätare samarbete de senaste åren och arrangerar många event tillsammans, plus att bägge huserar i Teknikföretagens lokaler på Östermalm.

Ett annat exempel på samarbetet är handböckerna som var ett initiativ från Svensk Elektronik men där arbetet finansierades av innovationsprogrammet. Utbildningsdagarna runt handböckerna arrangeras av föreningen, som också har ansvaret för att förvalta dem.

Under hösten kommer en tredje handbok med fokus på medicinteknik. I planerna finns också en uppdatering av handboken om cybersäkerhet.

– Sen kommer Elisabet och jag att ha en presentation på Stora Elektronikdagen i höst där vi kommer att prata om vad som händer.

Den strategiska planen för innevarande år har fyra punkter. Det är cirkularitet med fokus på hållbara affärsmodeller, kompetensförsörjning, halvledarfrågan samt forskning och innovation.

– Hållbarhet är en av de frågor jag brinner för och som jag verkligen vill att vi ska jobba med.

Hållbarhet är ett lagom ­luddigt begrepp men tänker man efter har livslängd alltid varit ett bivillkor för ­industrielektroniken. Många produkter förväntas fungera i minst tio år, ofta det dubbla eller mer. Då måste sakerna kunna repareras eller delar ersättas utan att funktionen förändras och eventuella typgodkännanden göras om.

– Det är klart att man ska städa bort det som inte är bra för miljön men det är också viktigt att fokusera på hur saker kan återvinnas och hur de kan hålla i 20 år. Det här kan vi i Sverige, säger Sofia Persson Björk.

För den som undrar kommer sektionerna, inklusive Embedded R&D, Test&Mät och ICT Energy, att finnas kvar, även om det behövs nya krafter som kan blåsa liv i verksamheterna. Dessutom har Svensk Elektronik startat en ny sektion med hjälp av forskningsinstitutet Rise, med fokus på cirkulära affärsmodeller.

Även Elektronikmässan blir kvar – gensvaret från i våras när den arrangerades i Kista var övervägande positivt. När det gäller embeddedkonferensen ECS, som för första gången gick parallellt med mässan, kan det bli ett omtag.

– Vi ser att vi vill bredda oss lite, att kunna erbjuda mer kompetens och kunskapsdelning på ett bredare område. Och så vill vi blåsa liv i studentpriset.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Om det blir en återgång till hur det var före pandemin, med mässa på våren och konferens på senhösten, återstår att se.

Ytterligare en fråga är om det ska vara ett hybridevenemang som man både kan delta i på plats och via webbsända presentationer.