Ingen på Fingerprint Cards vill säga det rent ut. Men enligt vad Elektroniktidningen erfar tyder mycket på att Ericsson kommer att bygga in fingeravtryckssensorn från det lilla Göteborgsföretaget i framtida mobilterminaler.


- I mars kommer vi att demonstrera prototyper för fingerigenkänning i telekomtillämpningar, säger Sven Gustafsson, teknisk chef för Fingerprint Cards i Göteborg.

Varken han eller företagets vd Lennart Carlson säger explicit att det handlar om mobiltelefoner. Man säger inte ens att tillämpningen gäller Ericsson. Men Fingerprint Cards har ett sexårigt teknikutvecklingsavtal med Ericsson och har tecknat licensavtal för att anpassa sin grundteknik för integrering i en mobiltelefon. Enligt uppgift finns 15-20 personer på Ericsson som sysslar med tekniken.

Mats Lindoff, utvecklingschef på Ericsson Mobile Communications i Lund, säger att detta är en mycket intressant teknik för säkerhet och identifiering i mobiltelefoner, men inget för massmarknaden förrän om några år.

- Att skaka fram prototyper till nästa år är inga problem. Men någon volymproduktion blir det inte frågan om under 1999, säger han.



Kapacitiva sensorer


Fingerprint Cards har patentsökt ett miniatyriserat system för identifiering av fingeravtryck med kapacitiva kiselsensorer.

- Vårt grundpatent beskriver ett system där de tre grundstenarna för fingerigenkänning, sensor, processor och algoritm, befinner sig i en enda enhet, säger Lennart Carlson, vd för Fingerprint.

Tekniken kan ersätta Pin-koder genom att läsa av fingeravtrycket, lagra det och sedan matcha det vid ett senare tillfälle.

Utvecklingen av systemet har skett helt och hållet med kontrakterade forskare och ingenjörer utanför företaget. Fingerprint har anlitat specialister för de olika systemdelarna - Tekniska Universitet i Delft för sensorn, Nordic VLSI i Trondheim för processorn och Tekniska Högskolan i Linköping för algoritmen.

Huvuduppgiften för Nordic VLSI har varit att konstruera både processorn och sensorkretsen. Själva sensorcellerna utvecklades av sensorspecialister i Delft. Processorkonstruktionen är baserad på Nordic VLSIs byggblock, en risckärna som kallas för Nordic Risc Core.

Processorn har fått nya instruktioner och hastigheten kan justeras mellan några kHz till 100 MHz för att minimera strömförbrukningen. Konstruktionen är klar, och tillverkning av 400 asicar har precis påbörjats i Alcatels fabrik i Belgien.

- Sensorn tillverkas i en 0,7 μm CMOS-process medan processorn tillverkas i en 0,5 μm CMOS-process. Det är i princip möjligt att tillverka dessa asicar i en och samma process, men i praktiken vill vi behålla sensortillverkningen i en äldre process och processorn i en 0,35 μm process, säger Sven Gustafsson.

Fingerprint har redan demonstrerat en 100 mm2 stor CMOS-sensor bestående av 20 000 programmerbara kapacitansceller kopplade till en extern emulator och en pc. I februari nästa år kommer en två-chips lösning med två asicar, en för sensorn och en för processorn. Då blir det möjligt att integrera alla delar i ett smart kort eller en mobiltelefon.

Liknande fingertoppssensorer har också utvecklats av Siemens, Thomson-CSF och Veridicom. Men Fingerprint räknar med att bli först med ett komplett system i en enhet.

- Alla konkurrenter är bekant med vårt patent och vi har påbörjat diskussioner med flera företag. Vi söker inte patentstrid, men naturligtvis försvarar vi våra patent, säger Lennart Carlson.

Man har inga planer på egen tillverkning, utan söker nu nya samarbetspartner. Teknikavtalet med Ericsson innebär att nästa avtal med största sannolikhet blir utanför telekombranschen.

Susan Kelly



Mäter kapacitanser ner till femtofarad


Fingerprint Cards har utvecklat en kiselbaserade kapacitanssensor för identifiering av fingeravtryck. På mindre än en sekund kan sensorn mäta elektriska spänningen, från ett finger. Detta motsvarar mätningen av kapacitanser så små som femtofarad (10-15). Tillsammans med Ericsson planerar företaget att implementera detta i mobiltelefoner.

Sensorn består av en matris med programmerbara sensorceller. Avståndet mellan sensorytan och huden varierar med fingerblommans mönster av dalar och åsar, så att de motsvarande kapacitanserna också varierar. Genom att sända ut signaler från vissa celler och ta emot signaler från andra celler, kan man mäta spänningsvärdena.

Ur det ekvivalenta kretsschemat och med hjälp av en skräddarsydd operationsförstärkare, beräknar man spänningar på varje sensorcell. En patentsökt bildbehandlingsmetod bearbetar sedan signalerna och identifierar cirka 16 karakteristiska punkter från fingeravtrycket.

Kapacitansmetoden visar sig vara säkrare och mer kompakt än andra fingerbaserade identifieringsmetoder som exempelvis optiska eller tryckbaserade.

Det är också fördelaktigt att kunna tillverka sensorerna i en äldre, och därmed billigare 0,7 μm CMOS-process. Både sensorn och processorn tillverkas för närvarande vid Alcatels halvledarfabrik i Belgien.

Sensorerna är 0,5 mm tjocka och har en sammanlagd strömförbrukning på mindre än 50 mW.

SK